Nu, en månad senare än vanligt, börjar meddelanden om halkolyckor ploppa upp i min telefon. Alldeles nyss så ploppade upp att en 70-årig man avlidit efter att hans bil blivit påkörd av en lastbil och att det var jättehalkigt på platsen. Det är inte halkan som är orsaken, det är beteendet.
Vi människor måste vara helt imbecilla i fråga om att komma ihåg att det alltid kan bli halkigt på hösten när det är klart väder och den våta vägen fryser.
Hur jäkla svårt kan det vara att lägga på vinterdäcken i tid, även på lastbilar, hålla ordentligt avstånd, sänka hastigheten och vara beredd på att det kan bli halkigt vilken minut som helst.
Troligen lika svårt som att komma ihåg att Corona fortfarande är smittsamt.
En månad senare än vanligt
Uppdaterat: 2020-11-27 19:45
Guran
Kommentarer
Vi har under årens lopp haft många diskussioner om saltets vara eller icke vara. Och som jag ser det är det ett nödvändigt ont.
Utan salt kommer framkomligheten för den tunga trafiken att kraftig försämras - något de flesta av oss nog upplevt i samband med plötsliga snöfall och med det stillastående långtradare på vägarna.
Sekundärt har det gått att påvisa att salt också minskar olyckorna.
Salt har dock också uppenbara avigsidor. Dit hör påverkan på lokala vattendrag, vegitation och -framförallt - korrosion på våra bilar. Det senare har analyserats av b.la VTI och när man då ställer fördelarna gentemot nackdelarna visar modellen att man bör salta med förstånd och framförallt på vägar där tung trafik kör. Någonstans kring 1400 f/d tror jag är gränsen för när man inte skall salta. Guran vet säkert mer.
En annan sak som jag vet att man i experimentellt syfte har prövat att använda socker istället. Vet inte om det har kunnat påvisas någon effekt.
MVH AL
AL
Man har testat en blandning av 50-75% saltlake och 25-50% sockerlösning (glukos och vatten 25% sockerhalt) gravad väg :) har testats och fungerar lika bra som bara salt men är allt för dyrt och blir bara en marginell reduktion av saltanvändningen.
Förr (nör jag jobbade med detta) var gränsen 2000 f/dygn. Men med mer användande av saltlake eller befuktat salt så har man gått ned till 1500, eller kanske 1400 som du skriver AL.
Trafiken behövdes för att fördela ut saltet på vägen och få det att verka och tina frosten och att göra modd av snön vid snöfall, så att snön inte körs fast på vägen med helt eländigt bucklig väg som följd. Blir det sedan kallt på det så blir det isknölar på hela vägen som endast väghyvel med isrivarstål rår på. Dvs det resultat Bejje längtar efter då han vill att man skall sluta salta.
Och som grädde på moset finns det knappt några väghyvlar längre hos driftsentreprenörerna och knappt heller några förare. På ”min tid” hade vi normalt två väghyvlar och fyra utbildade förare på varje arbetsområde i Vägverket. I Värmland fanns det 7 arbetsområden.
Aha, tack för informationen Guran. Det låter som man övergav att sockra vägarna då. Tur det kanske? Min spontana reaktion blev att det borde eller kan locka upp djur på vägen? Socker är ju en bristvara ute i naturen.
Vad gäller gränsen om 1400 f/d är det fritt taget ur minnet (det var nog sex, sju år sedan jag läste VTI;s rapport. Så uppgiften om 2000f/d känns minst lika trolig (och mer tillförlitlig med tanke på din profession)
MVH AL
Det är numer sänkt till en ådt av 1500 mot tidigare 2000.
Nu ska jag tillägga att denna länk nedan ger en publikation från 2018, kan ha skett nyare ändringar.
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/57375/Ineko.Product.RelatedFiles/2018_210_Vagsalt_inriktning_for_optimering_av_nyttor_och_samtidig_minimering_av_miljoeffekter_.pdf
Ja jag tror nog att 14-1500 är det korrekta.
Under den trafikmängden så blir det för lite trafik och vägen återfryser med de små saltgivor vi använder.
Mot frosthalka så var det 5gr/m2 torrast som vi spred.
Nu med saltlakespridare så blir det betydligt mindre salmängd som sprids. Det behövs inte mer då trafiken gör delar av jobbet
Nej då Pinjong. Äntligen något jag kan :)
Bara fråga på, det handlar absolut inte om att myndigheterna kör över, som vill dig bara väl.
Dvs att du inte skall drabbas av en olycka eller till och med förolyckas i trafiken pga det är dåligt väglag som man kan både förebygga och åtgärda.
Stora delar av halkbekämpningen handlar om förebyggande åtgärder.
Du märker knappt då Trafikverkets entreprenör varit ute och sprejat saltlake på vägen så att det inte blir frosthalka. Eller att snön inte körs fast på vägen med flera dagars eländigt väglag som följd efter ett snöfall.
Preventiv halkbekämpning heter det, när jag jobbade inom branschen så började vi kl 02:00 då vi hade förstärkt beredskap under vintermånadernas vardagar. Jag som biträdande Vägmästare var på jobbet och en chaufför lika så. Endera halvsov vi eller så åkte chaufförerna ut med en saltbil på E18 och RV45 och inspekterade, spred lite salt om det behövdes och väderprognosen varslade om möjlig halka.
Och ja, jag hade fått utbildning i meteorologi på SMHI av Kurt Kempe bla.
Så på den tiden så var oavsett beredskapen väldigt god för att hålla de högtrafikerade vägarna framkomlig i god tid innan lastbilstrafiken drog igång på morgontimmarna.
Men det kanske är det som innebär att bli överkörd av en myndighet?
Att diskutera saltanvändning är lika meningslöst som att diskutera hastighetsgränser. Myndigheterna kör över oss oavsett vad vi tycker.
Jag uppskattar inte alltid det som föregår på vägarna från olika operatörers sida nej. Det är väl ungefär som skattemyndigheten. Man hystar in pengar och förstår att det måste ske men det är ändå inget man direkt älskar. Dock har myndigheterna genom decennierna ändå i ökad grad tillägnat sig en förståelse för att de inte har ett egenvärde utan faktiskt bekostas och arbetar för varje enskild medborgare. När det gäller planeringen och utförandet av vägunderhåll så tycker jag att det finns väldigt mycket kvar att göra för att jag som finansiär ska känna just mitt kundvärde.
Du vill alltså tillbaka till den tiden, dvs före 1992, då Vägverket hade ansvar för allt vägunderhåll.
Även om inte så är fallet så är min ståndpunkt att då myndigheten Vägverket hade ansvar för allt vägunderhåll så var det i alla fall så att alla skattemedel hamnade på vägen. Efter 1992 då drift och underhåll skulle konkurrensutsättas så har stors delar av pengarna hamnat i fickorna hos entreprenörer. Men dessvärre, eller turligt nog, så har inga driftsentreprenörer blivit speciellt rika på den verksamheten. Och helt klart har så har underhållet blivit sämre efter att staten tog sin hand från det. ”På min tid” så gjorde vi av med budgeten, blev det pengar över pga mindre snö så flyttade vi pengarna till kommande budgetår, använde vi pengarna där de behövdes på en dålig vägsträcka.
Nu hamnar dom pengarna i driftentreprenörenes penningpung.
Nej du har rätt, jag läste inte detta, men min spontana reaktion är. OK, men salta i uppförsbackar då! Varför salta på plana vägar? Förutsatt att man har min åsikt om det hela.
Jag har kört på mycket osaltade vägar i min ungdom. Var aldrig några problem med pucklar på landsväg. I stadstrafiken runt områden där folk stannar och startar som vid trafikljus och korsningar i allmänhet så blev det dock pucklar, men där är hastigheten så låg att det inte spelade någon direkt roll mer än att det var obekvämt.
Aha tack för din länk. Då har vi fått klarhet i den frågan.
MVH AL
Nu vet jag ju inte din ålder, men trafikdödligheten var också högre under 70- och 80-talet än vad den är idag. Och nej, det är inte bara saltet som givit det utfallet, men det är en bit i ett större pussel.
Data ger alltså stöd för att salt har alltså säkerhetsmässigt gynnsam effekt. Och dessutom ökar det framkomligheten. Tycker du inte att det är positivt?
MVH AL
Arbetet bakom detta inleddes långt tidigare med MinSalt projektet på 80-talet.
Nya metoder och ny utrustning utvecklades.
Enklaste sättet och en av dom första var att sprida saltet i mitten av vägen. 20gram/m2 2-4m brett, beroende på total vägbredd spreds torrsaltet i mitten på vägen då det var frosthalka. Och ja saltspridarna ställer man in från förarhytten hur dom skall sprida ut saltet.
Sedan kom en påhittig man på Vägverket i Åtvidaberg på att man kanske kan blöta ner saltet så att det fastnar på vägen så att de torra saltkornen inte far ner i diket efter att några bilar kört över den nysaltade utan och inte saltet hunnit smälta fast i vägytan. Vipps så var Åtvidabergsmetoden född. Det gick ut på att man fyllde saltapridaren med torrt salt och sedan spolade i flera hundra liter vatten, per ton salt, uppe i saltbingen. Man kunde då minska på saltgivan så de våta saltkornen omedelbart fastnade på vägen och stora delar inte for ned i diket och även öka hastigheten från 30 km/tim vid saltning till åtminstone 50km/tim.
Efter det så kom saltlakespridare som sprutar ut 30% saltlake på vägarna och efter det kombinerade saltspridare som har torrt salt och behållare för saltlake som kan sprutas på det torra saltet samtidigt som det lämnar spridartallriken, bara sprida torrsalt eller bara saltlake.
Ja ni har säkert sett alla detta om ni färdas på våra större vägar. Saltlakespridare har en ramp bak och köra i 70km/tim, stor insats på kort tid. Enda gången man nu mer använder torrt salt på de högtrafikerade vägarna är det som plogbilen sprider samtidigt som den plogar bort snön.
Tja det var dagens utbildning inom halkbekämpning medelst salt :)
Uppskattas!
Jo om man tänker efter inser man att det ibland skulle bli kaos utan halkbekämpning. Även om man svär inombords över saltslasket...
Just minisalt var det jag tänkte på. Men det höll väl på en bit in på 90-talet? Det var som sagt länge sedan jag läste in mig på det här området. Mycket intressant att få veta mer!
Angående olyckskvoten som vi har debatterat här i tråden tidigare (och som var motivet för mig att läsa in mig på området en gång i tiden) tycker jag följande bild från VTI-meddelande 958 talar sitt tydliga språk. Saltet kan alltså motiveras utifrån ett säkerhetsperspektiv.
MVH AL
Saltet är en förutsättning för att trafiken ska kunna hålla samma hastighet sommar som vinter.
Alternativet är att skylta om alla vägar vintertid med en lägre gräns, och det är en utopi.
För egenansvar fungerar inte bland dagens bilförare, inte ens sommartid då hastighetsgränserna endast är en rekommendation för lägsta möjliga bibehållna hastighet.
Sen kan man naturligtvis debattera saltets vara eller icke vara ur hundratals andra perspektiv men huvudorsaken är att vi bilister inte vill/kan sänka farten under vintern.
'
Självklart har saltet en fördel, men som jag sa så växte jag upp i Jämtland där salt var förbjudet. Tog körkort i Februari år 2000 så jag slängde mig in på vinterväg direkt med nytt körkort.
Första gången jag körde på saltad väg var nog först 3 år senare då jag körde till Sundsvall. Blev först glatt överaskad över barmarken som kom av saltet, men blev lika snabbt irriterad över hur literna spolarvätska bara försvann ur tanken som om den hade haft ett hål och jag hade inte förväntat mig det, så det tog slut med flera mil till nästa ställe att köpa från. Det var ett helvete kan jag säga.
Sedan började jag undersöka lite om saltet i den åldern och märkte att bilar som bara kördes i Jämtland rostade inte alls i närheten lika mycket som bilar som körde i andra regioner där det saltas. Besiktningen visade också på att bilarna kan rosta sönder från nya efter bara några år om man kör hela tiden på saltade vägar.
Sen inser man hur dyrt det är med en ny bil och inser sen hur mycket reparationer man kan spara och hur mycket mer värde bilen kan ha när man säljer den om den inte körs på saltade vägar.
Visst, salt är bra, men vad som också är bra är om folk lär sig från börjar hur man kör på riktigt vinterväglag. Jag räknar inte halkbanan som ungarna får köra på när de ska ta körkort, utan riktig vinterväglag och helt köra på riktigt vinterväg som ny bilist så man blir van med det.
Jag blev van med det och tycker därför att det är tryggare och bättre än saltade vägar. Kidsen i stockholm skulle inte hålla med mig. De kör ju av vägen så fort första snöflingan kommer. Alltid samma sak varje år i Stockholm, när första snöovädret kommer för året så är chocken alltid lika stor. "VA! Blev det vinter i år igen!!?? Jag hade aldrig trott det"
Så känns det då det alltid är bilar som krashar och åker av i Stockholm när det kommer lite snö.
Så saltet var bara en kostnadsfråga från dig i slutändan? Eller möjligen att det var "ett helvete" att få fylla på spolarvätska?
Ja, ......
Saltet har säkert en funktion att fylla men nog kan det också vara befriande att köra på en vit, osaltad väg. Minns för ett antal år sen när vi skulle norrut och det var tvärstopp på E4 p g a en allvarlig olycka och då tog vi en sväng över "inlandet" från Gävle till Hudiksvall för att slippa "proppen" - som f ö varade under runt 12 timmar. Visst var det mycket längre men E4:an hade varit väldigt skitig så när man svängde av den och in mot landet och direkt hamnade på tillkörda, osaltade vintervägar så såg man ju plötsligt både körbanan och omgivningen runtomkring. Så lite förstår jag bejje även om jag också förstår att det inte skulle fungera rent allmänt.
Är även jag uppväxt i bl a Jämtland och tog körkort på den tiden då salt användes ytterst sparsamt (om än alls) på de breddgraderna.
Nej inte i slutändan, det är ett konstaterande att det är dyrt med salt på flera olika sätt samt att det i min mening inför en falsk trygghet som de som är uppfödda på vägar utan salt inte behöver för de kör så mycket säkrare och bättre på vintervägar.
Ja lycka till säger jag.
Du kommer troligen aldrig få uppleva en vinterväg i Kalmar.
Jag brukar köra på en sådan när jag åker hem från husvagnen på helgerna.
Men det är uppe i norra Värmland och en liten väg där jag vanligen inte får ett möte på tre mil.
Och visst är det mycket trevligt, packad vit snö som vinterdäcken biter i som på sommarväglag.
Men på de stora högtrafikerade vägarna finns inte en susning att det skulle fungera.
Osaltat är det några norr om Sysslebäck och 7 mil ända till de sista kilometrarna när man åker till Trysil över dagen. Men satan vad halkigt det har varit flera gånger. I vintras stod en semi-trailer från någon baltisk stat halvt ihopvikt i diket. Den var där när vi passerade vid 8-snåret på morgonen och stod kvar vid 17-snåret på effermiddagen. Bärgaren mötte vi nån mil längre söder ut.
Turligt nog var det en lördag, för det var endast personbilar som kunde passera.
Ungefär så blir det om man inte saltar de stora vägarna med mycket tung trafik.
Personbilarna tar sig fram. Och ja när jag var ung och nyss fått körkort tidigt 80-tal var det ofta vinter så man kunde åka och sladda och köra på upplogade banor på sjöar. Men nu blir det knappt is på sjöarna längre.
Jag tog körkort 1976 i Värmland. De första 8 åren kördes på sommardäck året runt. Jag har (sannolikt) varit med ett och annat som du bara kan gissa dig till. Med ca 4.000 mil om året sedan dess = ca 180.000 mil, så tror jag att jag möjligen har några mil innanför pannbenet än vad du har.
Övning ger erfarenhet, min lapp kom 4 år senare och ungefär samma körsträckor i snitt sedan dess.
Men det verkar som viss i detta forum inte kan förstå konsekvensen eller har upplevt att larmtjänst ringer mitt i natten när någon kört i diket eller krockat pga det varit onödigt halkigt pga ett snabbt väderomslag med en osaltad frusen halkig väg som följd.
Ja men Gud, han är ju tydligen extra skicklig bilförare, så det gäller ju inte här. Gemene man inte så.
Fast alla vet ju att 80% av männen kör bättre än genomsnittet...
Ja, det är vad han själv tyvärr lever efter. 80%. ;-)
Var ute en tur med bilen i kväll, måste till systemet då vätskan för invärtes spritning tagit slut.
Typisk kväll med våta vägar, kanske lite salt kvar på vägen, men hade det klarnat upp så hade det varit rejält halkigt säger mitt tränade öga.
Men absolut ingen vinterväg, bara halkigt.
Man märker faktiskt hur mycket salt det är på vägen utifrån hur det ter sig på vindrutan från stänket från framförvarande bil. Blir det lite kletigt och man måste spola rutan för att den inte skall bli grå är det salt kvar på vägen, och troligen blir det inte halkigt om molntäcket skulle luckras upp. Kan man torka rutan ren utan att spola så är sannolikheten stor att det blir rejält halkigt om molntäcket luckras upp. Så skåda efter stjärnorna och månen denna tid på året. Det ihop med okletig framruta är en god indikation på att man behöver passa på att det blir halt.
Typiskt för november och december.
Ja det är uppenbart all ni alla älskar saltet och det får mig att tro att ni hellre offrar era bilar till de skador de får av saltet vilket är enorma och tar den mycket stora värdeminskningen än att ta risken att köra lugnare på osaltade vägar? Kanske ni inte har kunskapen att hantera osaltade vägar så ni hellre offrar karrorssen och rostar sönder era bilar? Vet inte annars hur jag ska tolka era svar.
Självklart är det säkrare at köra snabbt och "som vanligt" på saltade vägar, men jag föredrar ändå att ta det lugnare på osaltade vägar, men intressant att höra om hur många som är villiga att offra skicket på bilen jämfört med fäste på vägen.
Det visar mest på att man är så osäker på icke saltade vägar att man tycker det är viktigare med rost på bilen än att man ska kunna lära sig att köra på osaltade vägar. Det är helt enkelt för farligt för er att köra på osaltade vägar. Ja vissa klarar kanske inte av det. Synd att ni offrar era bilar för att det är för svårt för er.
Kanske finns kurser.
Du skall nog inte dra alltför omfattande egna slutsatser om hur vi hanterar bilen vintertid, bejje...
Det kan ju faktiskt också vara så att flera här har avsevärt större erfarenhet av halt väglag än du hunnit få, bejje...
Automattvätt är guds gåva till mänskligheten. Med underspolning.
Att påstå att dom som accepterat saltningens nödvändighet älskar saltet och inte vågar köra på osaltade vägar och dessutom höja sin egen körförmåga till skyarna säger väl allt om hur denna fartdemon resonerar, oemottaglig för fakta tydligen.
Jag anpassar farten till väglaget så som man bör. Det är också en anledning till varför jag gillar vinterväglag, därför då ser man klart och tydligt att man bör köra lugnt, men salt kan ge en falsk trygghet.
Jag tror nog de flesta anpassar farten efter väglaget så där är du nog inte annorlunda bejje och saltslasket är det nog ingen som älskar. Sedan om salt ger en falsk trygghet beror nog på föraren själv och inte på saltet bejje, men däremot får du en riktigt rejält förbättrad friktion på vägen, vilket är hela vitsen med salt.
Jag har skrivit det förut och gör det igen. Du är naiv. Rejält.
Idag för 8 år sen satt jag fast i Jordbro industriområde söder om Stockholm, hela dagen.
Jag åkte dit för att göra ett jobb, snön öste ner, men jag kom aldrig fram dit jag skulle.
Jag fastnade i en stillastående kö, där jag satt i över 6 timmar, på eftermiddagen när de lyckats komma åt alla fastkörda långtradare, hade det kommit 70 cm snö i det lokala området, när jag väl kom hem, ca 4 mil NV fågelvägen, var det runt 15 cm snö.
Då var jag glad att jag hade tankat fullt, hade kaffe och mackor i bilen, och att bilen hade värmare.
Idag är det 6 grader varmt, och det finns ingen kyla/snö i sikte så långt prognoserna sträcker sig.
Jag har bestämt för mig att du råkade ut för något liknande 2016. Har jag fel? Jag var då (november 2016) i Sthlm och blev drabbad av elände...
Du har helt rätt.
Det var ett likvärdigt väder då oxå, en kamrat i Bromma (som blev värst drabbat då) mätte upp 60 cm på ett par timmar, det snöade värre då, men under kortare tid.
Det hade nog varit samma sak igår, om det snöat, men gårdagens väder kom bara i blöt form.
16 11 09 var det.
Önskar att nånsin se en sån vinter igen i Kalmar. Senast det var så mycket snö var 2011/2012. Efter det, i stort sätt ingen vinter alls.
Vädret den 5e dec 2012 var ju en längre historia än att jag bara stod fast i en kö.
Jag svängde först av Nynäsvägen mot Jordbro, men det var stopp redan där, efter lång tid lyckades jag komma runt rondellen och kom efter en plogbil. Den svängde Nynäsvägen söder ut, och jag hade inte en chans att komma över vallen den lämnade, så jag fortsatte efter. Efter en bit satt det bilar fast, så vi kom ingen stans, inte plogbilen heller. Med många hjälpande händer fick vi rull på trafiken, en till plogbil kommer bakom (bilden), så de åker tandem, den ena fortsätter mot Nynäshamn, den andra svänger av mot Västerhaninge, för att vända upp mot Jordbro igen, jag åker efter av samma anledning som tidigare, kommer inte över vallarna den lämnar. Det hela slutar med att att vi står stilla i 6 timmar, även plogbilen.
Åkte förbi den kvällen det snöade, hade varit i Skåne och köpt en BMW 325 turbo med 400 hk, utrustad med dåliga allvädersdäck.
På frågan vilken väg jag skulle åka hem, sa säljaren, ta kustvägen, den är roligare. Mins inte exakt, men jag höll på 10-12 timmar innan jag var hemma, snöandet var värst lite uppåt, typ mellan Västervik och Söderköping.
PS: det var nog Blekinge, jag är dålig på geografin där nere, tror det var i närheten av Kallinge.
PS 2: Dagen efter rasade lagret till generatorremmen.
Ursäkta men jag har mycket svårt att förstå denna morbida längtan efter snö, kyla och elände.
Jag, som förmodligen är helt felmålad och hör hemma minst 600 mil söderut, mår väldigt illa av snö, jag tittar t.ex. aldrig på någon form av vintersport, det ger mig nässelfeber och jag håller mig helst inne i värmen.
Vintern är en avskyvärd årstid som snarast bör avskaffas och med hjälp av den globala uppvärmningen sker det förhoppningsvis också.
Om det nu inte går åt andra hållet....!
Där är vi totalt eniga Nisse.....
Jag fick min beskärda del av snö och elände under lumpartiden 78-79 i Umeå på K4. Gröna (sic) baskrar till trots fick vi kämpa mot snö och annat under vintern när det begav sig, i Umeå och på fjället. Min fru klagar ständigt över varför jag inte vill gå på långa promenader eller ens ta en skidtur i fjällen. Been there, done that, seen that - no more.
Dessutom hatar jag att skotta snö. Men det problemet är numera löst när det gäller stugan i Vemdalen - snöslunga!
+100 till er båda
När snön kommer vid lucia får det dumpa en halvmeter som skall ligga kvar till mars/april.
Man ska inte behöva tvätta bilen på 3 månader.
Det är en fin och bra vinter.
Men det är glest mellan dom.
Varför man vill ha snö är för att det ger ett nytt ljus. Det är bäcksvart på vintern om man inte har snö, men får man lite snö så blir det ljusare och trevligare.
Nu bor vi ett land där det är ljust halva året och svart den andra halvan.
Jag tar under den mörka halvan all snö jag kan få, den skänker åtminstone lite ljus i det annars så kompakta vintermörkret.
En trivselfaktor i en annars rätt så miserabel årstid.
Bilkörning blir också trivsammare när det är vitt ute, tempot sjunker per automatik, folk tar det lite lugnare om det är vita vägar än om det är svarta plaskiga, saltade vägar.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.