Frågeställaren ärger en Volvo V50 D2 från 2011 och undrar om motorbromsning kan vara skadligt vid höga varvtal.
”Finns det någon gräns för hur stor varvtalsskillnad man kan ”tvinga upp bilen i” innan det sliter allt för mycket?” Vi Bilägare svarar.
På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Fyll i formuläret eller mejla till bilfragan@vibilagare.se.
Fråga:
Jag har en Volvo V50 D2 från 2011 som jag brukar tillämpa motorbromsning på dagligen. Kan motorbromsning slita onödigt mycket på kopplingen och växellådan om man växlar ner två, tre steg för att öka bromskraften från motorn?
Exempel: jag kör i 80 km/tim på sexans växel (1 500–1 600 v/min). Längre fram upptäcker jag en hastighetsbegränsning till
40 km/tim och lägger då i fyrans växel för att öka motorbromskraften. Motorn ”tvingas” då upp i 2 300–2 600 v/min när jag släpper upp kopplingen. Jag rullar sedan vidare och landar
på cirka 40 km/tim vid skyltarna.
Men borde det inte slita en del när jag släpper upp kopplingen och med bilens hastighet tvingar upp varvtalet i motorn? Finns det någon gräns för hur stor varvtalsskillnad man kan ”tvinga upp bilen i” innan det sliter allt för mycket?
Emil
Svar:
Det finns inga gränsvärden framtagna för motorbromsning. Med det sagt tycker vi att Volvoägaren lugnt kan köra vidare med sin bil på det sätt han kör. Att använda motorbromsning är ju ett vanligt sätt att köra bil på.
Annika Bjerstaf, Volvo Car Corporation
Svar:
Motorbromsning är dessutom ekonomiskt och miljövänligt eftersom motorn på moderna bilar går ned på noll förbrukning och utsläpp när den bromsar.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Hur mycket motorbromsar du?
Fråga:
Jag har en Volvo V50 D2 från 2011 som jag brukar tillämpa motorbromsning på dagligen. Kan motorbromsning slita onödigt mycket på kopplingen och växellådan om man växlar ner två, tre steg för att öka bromskraften från motorn?
Exempel: jag kör i 80 km/tim på sexans växel (1 500–1 600 v/min). Längre fram upptäcker jag en hastighetsbegränsning till
40 km/tim och lägger då i fyrans växel för att öka motorbromskraften. Motorn ”tvingas” då upp i 2 300–2 600 v/min när jag släpper upp kopplingen. Jag rullar sedan vidare och landar
på cirka 40 km/tim vid skyltarna.
Men borde det inte slita en del när jag släpper upp kopplingen och med bilens hastighet tvingar upp varvtalet i motorn? Finns det någon gräns för hur stor varvtalsskillnad man kan ”tvinga upp bilen i” innan det sliter allt för mycket?
Emil
Svar:
Det finns inga gränsvärden framtagna för motorbromsning. Med det sagt tycker vi att Volvoägaren lugnt kan köra vidare med sin bil på det sätt han kör. Att använda motorbromsning är ju ett vanligt sätt att köra bil på.
Annika Bjerstaf, Volvo Car Corporation
Svar:
Motorbromsning är dessutom ekonomiskt och miljövänligt eftersom motorn på moderna bilar går ned på noll förbrukning och utsläpp när den bromsar.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Hur mycket motorbromsar du?
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Att "slipa" bakbromsarna med handbroms kan ju funka, men inte om handbromsen tar på framhjulen...
Jag fick byta skivor 2 gånger bak på 10 år på min Xantia, då de rostade upp. Det är resultatet av mjuk körning, mest i korta sträckor, och ett hysteriskt saltande. Bilprovningen kommenterade. "- Jaha, du bor på Öland och pendlar till Kalmar? Det ser jag på bromskivorna..."
Små motorer, och hög utväxling ger liten motorbroms, det märkte jag nyligen när jag hade en Polo 1.2 på Gran canaria.
Min adaptiva farthållare sköter det där elegant helt själv. Blandar motorbroms och hjulbroms efter behov och vid nedväxlingar möter den själv upp med gasen efter behov utan att man rör gaspedalen trots manuell låda. Min bensin-Clio 1,1 däremot verkar ha 0 förmåga till motorbroms.
Förr i världen, när man lärde sig att köra bil, dubbeltrampade man och mellangasade till lägre växel! Gjorde man fel talade växellådan om detta ganska så högljutt! Men som sagt.... det var förr i världen då inte kvalitet ersattes med bling-bling! :-)
I synnerhet när jag var bra mycket yngre, motorbromsade jag mig alltid ner genom växlarna. Ja, kanske inte ettan. Då menar jag motorbromsa. Jag lider när jag hör någon kopplingsslira in en lägre växel.
Metoden att möta med gasen är kanske inte den bränslesnålaste, men det går mjukt och skonar kopplingslameller och broms.
Vid två tillfällen har jag kört till och från jobbet utan koppling. I bägge fallen var det under två dagar – första gången med min gamla Opel och den andra med min något nyare Volvo. Har man bra hörsel och musiköra så hör man när varvtalet stämmer. Tekniken påminner lite om dubbeltrampning, som var tvunget med osynkade växellådor – något jag i och för sig aldrig kört.
Motorbromsar man med en modern bil, drar den just då inget bränsle alls, det stämmer.
Vid systematisk motorbromsning måste man se till att i andra andra sammanhang använda bromsen ordentligt. Tvärbromsa gärna då och då t ex före stopp vid utfart på motorväg eller under färd, när förutsättningar finns. Annars rostar bromsskivorna eller blir ojämna. Fick byta mina bromsskivor p g a min mjukkörning med mycket rullning och motorbroms före trafikljus mm. Bra för bränsleekonomin men inte optimalt för plånboken. Klas
Bättre att släppa gasen tidigare så spar man mera bränsle och slipper växla. Som Klas skriver i #27 måste bromsarna ändå motioneras i bland så länge biltillverkarna envisas med skivbromsar runt om. Därför ingen fördel att motorbromsa maximalt med hjälp av nedväxlingar som sliter både synkroniseringsringar och koppling om man inte dubbeltrampar. I Alpernas backar gäller det däremot att bromsa på rätt växel.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.