Bilfrågan: Risk för haveri?

Motorer där ventilerna inte går ner under blockets deckhöjd (nedanför förbränningsrummet) klarar sig.
På motorer där ventilerna går ner en bit under toppen, "klarar" sig motorer med snedställda ventiler (oftast bensinare) "bättre" än de med raka ventiler.

Jag råkade ut för remhaveri på en Ford med 2-ventilsmotor från 80-talet. Den bara stannade. Med en ny rem så vara det bara att köra vidare. Det var f.ö. det enda som var bra med den bilen!

Volvo 440 med Renault 8 v 1,7 L motor klarar sig inte, som många franska 8 ventils motorer, Golf 1,8, 1,6 klarar sig däremot, låg komp motorer. Utom Golf 1,8 GTI 8 v klarar sig inte hög komp, blir ventilsallad.

Volvos b230 med m-kam klarar sig men inte med vassare kam tex a-kam. Har för mig att den går ca 1 mm nedanför toppen medan m-kammen går precis till början av toppen.

Idag tillverkas inga ´no-interference´ (personbils)motorer, vilket innebär att kamrem/-kedjahaveri ALLTID leder till en förstörd motor med krökta ventiler / sönderslagna cylindrar som följd. Det går att fixa men kostar skjortan.
Mazda B-serie motorer är ett nämnvärt undantag men de användes sällan i bilar sålda i Europa.

Det skulle vara en viktig och ekonomisk information att veta vilka motorer som klarar sig och inte. Då kunden man sänka den höga kostnaden för rem byte till hälften genom att köra dubbelt så länge som rekommenderat och ändå med mycket stor sannolikhet slippa rem haveri.

Redan vid köp av en bil vore den uppgiften minst lika värdefull som motorns moment och effekt som alltid är tillräcklig, som på RR.

Vissa motorer har brottanvisningar på kamvipporna. När remmen rasar så går vipporna sönder och räddar ventilerna, t,ex fiats dieselmotor som sitter i Saab.

Ibland går det bra även med 16 v motorer, om remmen kuggar över vid låg fart, då blir bara några avgas ventiler krökta, om de är svagt krökta så kan man faktiskt rikta de med en stor skruvmejsel eller byta ut de och byta kamrem så blir allt bra igen, största belastningen är just vid start och avstängning av motorn som remmen belastas och då blir inte skadorna inte så farliga heller, än om man varvar då kan det bli mer skada än på tomgång och låg belastning, rämnar den på tomgång så försök aldrig att starta för då blir mer ventiler krökta! Och har man dubbla stålpackning så kan man också återanvända de, så sparar man många sköna tusenlappar även toppbultarna, mät bara så de är inom toleransnivån :)

Att köpa en bil som klarar remhaveri och inte fästa sig vid bilens övriga egenskaper känns lite sjukt. Köp bara bilar med kamkedja istället. Då finns ett betydligt större urval.

Leifer, Vilka har detta? Volvo har väl ingen kamrem i oljebad vad jag känner till, inte på någon vi bytt på ännu i allafall och vi jobbar mycket med Volvo.
Det börjar dock dom sagt bli väldigt långa kamremsintervaller hos vissa tillverkare, frågan är hur väl dessa går att lita på och vad som händer och vem som står för kostnaden om remmen skulle rasa före intervallen?

Vi har exempelvis haft in en Golf 1,6 där kamremmen rasade strax innan 9000mil som var den första servicen där VW sagt att kamremmen "ska kontrolleras" med väldigt kostsamt motorhaveri som följd som ägaren själv fick bekosta. Det stämmer alltså inte att Vws 1,6 klarar kamremsbrott som någon tidigare hävdade om vi pratar bilar de senaste 15 åren, på 80-talet stämmde det dock bättre.
Toyotas peronbilsmotorer klarar vad jag hört och vet samtliga med kamrem ett kamremshaveri inkl 16-ventilarna men undantaget Starlets lite speciella 12 ventilare från 80-talet.
Från 2000 har alla Toyotabensinare kamkedja och dessa vet jag inte om de fortfarande är byggda så att ventilerna inte slår i kolvarna eller inte vid ett eventuellt haveri men jag kan återkomma med det efter att vi fått in första kamkedjeraset då troligen annat ändå lär gå sönder vid ett kamkedjebrott.