Knepen som kapade förbrukningen i Audi 100

Årets sista nummer av Vi Bilägare 1982 innehöll en formidabel bredsida – och förstasida! – tillägnad en av decenniets största nyheter: Audi 100. Totalt sex sidor, varav fyra utgjordes av ett biltest och två av en teknisk genomgång av den nya generationen, C3 kallad.

Föregångaren C2 hade visserligen varit först med den femcylindriga motorn och lättbyggnation à la VAG i denna storleksklass, men själva bilen var knappast banbrytande.

C3-generationen byggde till stor del på den ”Forschungsauto” som Audi visat i Frankfurt 1981. Som framgår av den ilsket rödlysande ViB-förstasidan utsågs produktionsbilen till Årets Bil 1983, före Ford Sierra, Volvo 760 GLE, Porsche 944 och Talbot Samba.

Sällan har väl titeln gått till en mer välförtjänt modell. Audi 100 C3 blev väldigt vanlig också på svenska vägar, både som fyradörrars sedan och, kanske framför allt, som den formförnyande kombin Avant.

Karossen med vass front och högt bakparti var noggrant provad i vindtunnel och det skröts om en luftmotståndskoefficient på bara 0,30, medan konkurrenterna låg över 0,40. Delvis ”avstängd” kylargrill, sidorutor i liv med dörramarna och som hölls på plats i sina skenor av de karaktäristiska ”stiften”, hög utväxling, släta navkapslar – det togs åtskilliga grepp i aerodynamik. 

Den stora bilen var därför förunderligt snål, inga problem för testarna med Stig Björklund i spetsen att hamna på bara 0,71 liter milen i blandad körning. Detta med den femcylindriga motorn på 130 hk. När senare 1,8-fyran på bara 90 hk anlände rapporterade åtskilliga ägare en förbrukning på ungefär halvlitern, en sensationell snålhet som gjorde att 80-literstanken nästan kunde glömmas bort.

Rattvevandet utan servostyrning minns många desto mer, det tog fem rattvarv innan hjulen stod åt andra hållet. Reservhjulsbalja av plast och domkraft av aluminium var två exempel på den skoningslösa jakten på låg vikt. 

Utrymmena var generösa, trots ett modest axelavstånd på bara 269 centimeter. Benutrymmet bak och bagagevolymen var störst i klassen och bilen genomsyrades av en speciell kvalitetskänsla som skulle bli Audis signum. Hur många har inte låtit fingrarna löpa längs den absolut slätslipade insidan av fönsterramarna av naket, svart stål i en Audi 100 av denna modell?!

1991 tog produktionen slut efter 1,1 miljoner exemplar, en hög siffra för storleksklassen och för Audis största modell. Den efterföljande artikeln i ViB-numret handlade händelsevis om en annan av 1980-talets milstolpar: Mercedes W201, den helt nya 190-serien.