Rosttest: Volkswagen Up (2018)

Det är insidan som räknas. En vacker utsida behöver nödvändigtvis inte betyda inre egenskaper av toppklass. Vi Bilägares rostskyddstester bygger på prognoser, en samlad bedömning av hur väl en bilmodell kan motstå angrepp under garantitiden. Som ett viktigt instrument används fiberoptik för att kunna kika in i hålrum och balkar. Märk väl att prognoserna inte inkluderar lackkvalitet som också kan ge rostskador, utan enbart grundskyddet. Framtida lack- eller limsläpp är omöjliga att förutse. Revidering av betyg förekommer om uppföljningar efter några år visar på annat resultat.

Material: Upphängningar av aluminium och karossdelar av aluminium eller plast ger plus i kanten. Så länge materialet enbart består av stål finns alltid rostrisk. Aluminium kan vid galvanisk korrosion ge så kallad vitrost.
Design: Konstruktioner med avsikt att bygga bort rostfällor premieras, ju färre skarvar desto bättre. Stänkskydd för att förhindra blästring är också en del i bedömningen.
Rostskyddsmedel: Förzinkningen (galvaniseringen) nöts ned med tiden, liksom grundlacken. Nötningsskydd och vax i hålrum och skarvar ses som en bra gardering.
Tätning: Skarvar behöver limmas och tätas. Hur väl detta har gjorts påverkar bedömningen.
Instängd fukt: Plastskydd som inte håller tätt och filtmaterial/polymerer som binder fukt är en grogrund för framtida angrepp.
Prisnivå: Rostskyddsbetygen sätts i relation till den pris- och storleksklass som granskad bil tillhör. Det betyder att kraven ökar ju högre status och prisnivå som bilen har.