Produkttest: Magellan Roadmate 6000T, Mio C710

Redan under den första tur vi gjorde med Magellan RoadMate 6000 T, insåg vi poängen med TMC (Traffic Message Channel). Vi var på väg mot Göteborg. Plötsligt börjar det blinka på bildskärmen och vi uppmanas ta av för att följa en alternativ rutt. Vi svängde av E4 och lät oss ledas den gamla vägen mot Södertälje.

Några minuter senare kom trafikmeddelandet i radion som berättade om en stor trafikolycka på E4 vid avfarten till Salem, med långa köer som följd. Tack vare GPS-navigatorn slapp vi denna gång sitta fast i köerna och kunde obehindrat fortsätta vår färd.

Magellan Roadmate 6000T och Mio C710 har TMC som standard. De kan också kopplas ihop med en mobiltelefon via Bluetooth och fungerar då som handsfree. Bägge apparaterna kan lagra och visa bilder samt spela upp musik i MP3-format. Mio innehåller också en miniräknare.

Nyttan av alla finesser kan diskuteras. Handsfree är vettigt men vi har svårt att se vilka kunder som skulle vilja lyssna på MP3-musik genom sin navigator. Vår erfarenhet är att pysslar man med MP3 äger man också en Ipod eller annan MP3-spelare man hellre använder. Alternativt bränner man ned sina favoritlåtar på CD och spelar upp dem i bilstereon.

Mio är ensam om en annan intressant funktion, den kan varna för fortkörning. C710 informerar om gällande hastighetsbegränsning och kan användas för att larma om man överskrider gällande hastighet. Tyvärr är funktionen inte helt pålitlig eftersom det finns brister i kartmaterialets hastighetsdata.

Det får till följd att Mio ibland varnar för att man kör för fort fast man inte alls gör det och ibland påstår att gällande hastighetsbegränsning ligger högre än vad skyltarna vid vägkanten säger.

Mio kan också larma om man kör för fort när man närmar sig en fartkamera. Men även här är problemet att systemet inte är helt pålitligt. Ibland varnar den för kameror som inte finns och ibland saknas information om nyuppsatta kameror. Tillsammans med den tveksamma hastighetsinformationen medför detta att man som förare inte får lita blint på utrustningen och mer får se informationen den ger som ett stöd, än som absolut sanning.

Magellans kartor är bäst men det beror inte på att karorna i Mio skulle vara föråldrade, snarare tvärtom. När vi kör riksväg 40 mellan Stockholm och Göteborg ville Mio absolut att vi ska köra den nya vägsträckningen mellan Ulricehamn och Borås. Problemet var bara att den vägen ännu inte öppnat för trafik!

Sådana märkligheter har vi inte hittat i Magellans kartor, från leverantören Navteq. De förefaller också mer detaljerade. Vi har hittat fler små svenska orter och byar i Magellan än i Mio.  

Mio är lite enklare att hantera än Magellan. Den senare har, förutom den tryckkänsliga skärmen, 11 knappar utspridda runt skärmen.  Mio har bara fyra knappar, samlade till höger om bildskärmen, ägaren behöver lära sig. En strömbrytare, en som öppnar huvudmenyn, en knapp för att höja volymen och en för att sänka den. 

För att mata in destination använder bägge apparaterna ett virtuellt tangentbord som är tillräckligt stort för att rymma de flesta fingrar. Mio är smidigare att programmera eftersom den snabbare reagerar på knapptryckningar.

Hårddiskbaserade Magellan behöver fundera en irriterande lång stund efter varje knapptryckning. I Mio kan man ange destinationen i koordinaterna longitud/latitud. Det är viktigt bland annat för husbilsägare som ofta har uppgifter om uppställningsplatser för husbilar utomlands angivna så. Den möjligheten saknas i Magellan. 

Magellan har ett inbyggt stöldskydd i form av ett lösenord som måste anges för att apparaten ska starta. Tyvärr finns risken att tjuvarna ännu inte lärt sig att vissa apparater är stöldskyddade och därför i alla fall slår sönder rutan och tar din GPS om du råkat lämna den i bilen.

Bästa stöldskyddet är att alltid ta med sig den. Då har Mio ytterligare en fördel. Den levereras med en skyddande väska och är tillräckligt liten och lätt för att den inte ska bli jobbig att släpa på. Magellan framstår som rena klumpen i jämförelse.

Båda GPS-navigatorerna har ljusstarka skärmar på 3,5 tum. Magellans skärm är strået vassare eftersom Mio har sämre reflexdämpning och är svårare att läsa av under besvärliga ljusförhållanden. Magellan ger också tydligare vägledning om hur man ska köra i mer komplicerade korsningar.

Under testperioden hängde sig Mio några gånger och fick startas om för att navigationen skulle kunna fortsätta. Magellan däremot uppträdde helt stabilt. Båda apparaterna har mycket bra sattelitmottagning. Ingen av dem kan hålla räkningen i tunnlar. När Mio tappar kontakten fryser kartbilden.

När Magellan tappar kontakten byter den automatiskt skärmbild. Istället för den vanliga kartan kommer istället en lista med körinstruktioner upp. Därmed får man i alla fall lite stöd för att själv navigera sig igenom tunnelsystemet man kör i.

Mio C710 är en billig navigator med massor av finesser och ett smidigt, lätthanterligt format. Den lider av brister i kartmaterialet. Bättre kartor, tydligare vägvisning och bättre skärm väger över för vår del och gör att vi utser Magellan till bäst i test. Men för den som behöver mata in sin destination i longitud och latitud, är Mio C710 det självklara valet.