Octavia - med lögnaktig dator

Vi Bilägares Octavia 1,9 TDi är utrustad med toppmodern teknik, frånsett dieselmotorn på 1,9 liter som bara har två ventiler per cylinder och saknar commonrailinsprutning. Inte heller partikelfilter är standard.

Vår Skoda Octavia 1,9 TDi kommer ändå att bli attraktiv på begmarknaden. Hemligheten stavas DSG. Benämningen står för VW-koncernens toppmoderna sexväxlade automatlåda. Med DSG-lådan klarar Octavia avgasnormerna och kvalar därmed in i miljöklass 2005 och den lägre fordonsskatten.

På pappret kan dieselmotorn verka lite gammalmodig, men turbon har variabel geometri och motorn är lika stark och dragvillig som modernare jämförbara maskiner. 105-hästarsmotorn räcker till, både för raska omkörningar på landsvägen och hög toppfart på Autobahn.

Vid lanseringen av nya Octavia hösten 2004 fanns det fyra motorer att välja på, alla från VW:s standardsortiment. Bensinmotorerna är på 1,6 liter och skiljs åt av insprutningstekniken. Den enklaste är på 102 hk och upplevs av vissa förare som aningen klen för att hålla farten i uppförsbackar. Den modernare FSI-motorn på 115 hk känns mer rätt och är förvånansvärt alert med tanke på att bilen trots allt väger närmare 1 400 kilo. Dieselalternativen är en tvåliters på 140 hk och den 1,9-litersmaskin som finns i vår långtestbil.

Från 2005 finns även en tvåliters bensinare med FSI-teknik som utvecklar 150 hk och en sportig turboladdad RS-version på 200 hk. På begmarknaden brukar ett tillägg på cirka 12 000 kr gälla för fyrhjulsdrift.

Den som tittar under bilen upptäcker att nya Skoda Octavia inte är något annat än en VW Golf, försedd med tjeckisk kaross. Utvändigt är förändringarna svåra att upptäcka, nosen har fått lite skarpare drag och bakljusen har blivit större.

Om det inte finns så mycket mer att visa utanpå finns det desto mer innanför plåten. Det räcker med att öppna dörrarna och kika in i kupén eller att helt sonika öppna bagageluckan. Bagageutrymmet är stort även på den gamla modellen, men nu sker det inte på bekostnad av benutrymmet i baksätet. Nästan alla mått är en eller flera centimetrar större och bagagevolymen på halvkombin har ökat från 528 till 560 lådliter.

Vår Octavia är just en halvkombi men den sväljer lika mycket bagage som många äkta kombibilar. Bilen är lätt att lasta tack vare den jättelika bagageluckan - som emellertid är ganska tung att dra ned.

Under vår vintertest noterade vi att värmen från kallstart kom snabbt och effektivt. Också defrostern var effektiv, men det krävdes att fläkten vreds upp från automatläge för att hålla helt imfritt på rutorna.

På isiga vägar visade bilen bra balans. Om den pressas lite släpper den gärna ut baken en aning innan ESP-systemet tar över. Men den känns ändå trygg, lydig och ärlig. Tyvärr var inte ESP standard hösten 2004, men de flesta köpare, inklusive Vi Bilägare, lät kosta på detta eftersom priset låg på måttliga 3 900 kronor.

Tidigt avslöjade vi att färddatorn visade helt felaktiga uppgifter. Under en resa i raskt tempo och tät trafik noterade färddatorn en förbrukning på nästan osannolikt låga 4,9 liter/100 km. När vi mätte den verkliga förbrukningen under en speciell teststräcka blev det en felmarginal på nära 20 procent.

Skodas verkstad lät omkalibrera färddatorn och nu hamnade felmarginalen på acceptabla 1,5 procent. Vår verkliga förbrukning har stigit med miltalen, senaste året uppmätt till 6,6 liter/100 km. Det känns i mesta laget sett till att det mestadels handlat om landsvägskörning och att den officiella förbrukningen ska ligga på 5,8.

Skoda har långt serviceintervall, hela 3 000 mil, och för vår del har detta resulterat i eget underhåll mellan varven. Oljenivåvakten har blinkat efter
2 000 mil och krävt mer påfyllning, en halvliter olja åt gången, 1 000 mil före uppmanat servicebesök.

Ett fäste till ett halvljus som ställde sig i bländläge och en strejkande farthållare har bytts på garantin.