Långtest 2011: Lita på färddatorn?

Litar du på färddatorns uppgifter om din bils bränsleförbrukning? Det ska du nog inte göra, åtminstone inte alltför slaviskt. Då riskerar du att bli vilseledd.

Bildatorerna är inte de precisionsinstrument man lätt kan förledas tro. Det har flera tidigare tester i Vi Bilägare visat. Genom åren har bara en enda bil, Skoda Roomster, visat korrekta förbrukningsvärden enligt våra mätningar.

Inte heller i årets långteststall finns någon dator som visar exakt rätt. Men två av dem, Volvos och Saabs, kommer i alla fall hyfsat nära sanningen och håller i stort sett vad de lovar.
Motsatsen gäller för Opel Meriva.

Där har datorn en felvisning på över 13 procent och bilen är inte alls så snål som siffrorna i displayen visar. Även i Ford C-Max är den verkliga förbrukningen klart högre än vad färddatorn visar, det skiljer drygt nio procent.  

Bakvänd felvisning
I två av bilarna är förhållandet ”bakvänt” i jämfört med de övriga tre. Det gäller Saab 9-5 och Dacia Duster. I de fallen är den faktiska bränsleåtgången lägre än den som färddatorn visar.
Dacian drog nästan sju procent mindre än datorn angav och i Saabens fall handlade det om knappt fyra procent.

Vid bränslepumpen kan det i och för sig uppfattas som positivt, men lik förbaskat handlar det om felvisningar. En optimalt fungerande dator bör förstås visa så korrekta värden som möjligt.

Granskningen av de fem färddatorerna gjordes i samband med årets vintertest och det vi koncentrerade oss på var en enda funktion, den genomsnittliga bränsleförbrukningen och hur den stämmer med verkligheten.

Anledningen är att snittförbrukningen är den kanske nyttigaste informationen som färddatorn ger. Med datoruppgifterna som facit kan man enkelt ekonomitrimma sig själv och anpassa sitt körsätt så att det blir så bränsleeffektivt som möjligt. I det läget är det förstås en klar fördel om siffrorna stämmer med verkligheten.

Risk för besvikelse
Vi passade också på att dubbelutnyttja färddatortestets förbrukningsuppgifter, som även fick tjäna som utgångspunkt för en specialgranskning av det nya långteststallets bränsletörst. I vanlig ordning kollade vi dessutom hur bilarnas verkliga förbrukning står sig i förhållande till de siffror som anges i bränsledeklarationerna.

Alla beräkningar baseras på lugn körning i landsvägstempo, huvudsakligen på 70- och 90-vägar. Det är, från bränslesynpunkt, extremt ”snälla” farter. Därför har vi, för ovanlighetens skull, valt att jämföra den faktiska bränsleåtgången med bilarnas deklarerade förbrukning vid landsvägskörning.

Normalt sett är det annars siffran för blandad körning som brukar användas i testsammanhang.

Klart snålast av långtestbilarna var Ford C-Max med ett snitt på 4,4 l/100 km, följd av Opel Astra med 5,1 l/100 km och Dacia Duster med 5,9 l/100 km. Av testets två bensinbilar klarade sig Volvo V60 bäst med en förbrukning på 6,8 l/100 km, medan Saab 9-5 gjorde av med 7,6 l/100 km.

Men när bilarnas ”ärlighet” i förhållande till bränsledeklarationerna kollades blev rangordningen en helt annan. Då var det Dacia Duster och Volvo V60 som presterade bäst.

Båda gjorde av med drygt elva procent mer drivmedel än vad som anges i respektive deklaration. Det är ett fullt godkänt resultat, särskilt med tanke på att hela körningen gjordes i bistert vinterföre.

Underkänt blev det däremot för Opel Meriva som behövde nästan 31 procent mer bränsle än vad som anges i deklarationen. Det är klart över gränsen för det acceptabla och här finns en uppenbar risk för rejält besvikna ägare.

Ford och Saab hamnade mitt i fältet med en ”överförbrukning” på 17 respektive 21 procent. Även det är i högsta laget, men lite förklaras den förhållandevis höga konsumtionen med att samtliga bilar i stallet var relativt nya när testet gjordes.

Sannolikt sjunker förbrukningen något när bilarna blir mer inkörda och vintern släpper sitt grepp. Men det kan förstås bara framtiden utvisa. Vi kommer igen till saken senare i vår.

Så mycket skiljer dator och verklighet:
Volvo V60:s färddator har minsta felmarginalen och Opel Merivas den största. Plus framför procentsiffrorna betyder att bilen dragit mer bränsle än datorn anger och minustecken innebär att bilen varit snålare än färddatorn uppger.

Dacia Duster
Färddatorförbrukning: 6,3 l/100 km
Verklig förbrukning: 5,9 l/100 km
Skillnad i procent: – 6,8

Ford C-Max
Färddatorförbrukning: 4,4 l/100 km
Verklig förbrukning: 4,8 l/100 km
Skillnad i procent: + 9,1

Opel Meriva
Färddatorförbrukning: 4,5 l/100 km
Verklig förbrukning: 5,1 l/100 km
Skillnad i procent: + 13,3

Saab 9-5
Färddatorförbrukning: 7,9 l/100 km
Verklig förbrukning: 7,6 l/100 km
Skillnad i procent: – 3,9

Volvo V60
Färddatorförbrukning: 6,6 l/100 km
Verklig förbrukning: 6,8 l/100 km
Skillnad i procent: + 3,0

Så mycket drog bilarna egentligen:
Opel Merivas verkliga förbrukning blev nästan 31 procent högre än vad som anges i bränsledeklarationen. Närmast sina officiella siffror kom Volvo V60 och Dacia Duster med en ”överkonsumtion” på drygt 11 procent. I testet jämfördes bilarnas faktiska bränsleåtgång med den deklarerade landsvägsförbrukningen.

Dacia Duster
Testförbrukning: 5,9 l/100 km
Officiell förbrukning*: 5,3 l/100 km
Skillnad i procent: + 11,3

Ford C-Max
Testförbrukning: 4,8 l/100 km
Officiell förbrukning*: 4,1 l/100 km
Skillnad i procent: + 17,1

Opel Meriva
Testförbrukning: 5,1 l/100 km
Officiell förbrukning*: 3,9 l/100 km
Skillnad i procent: + 30,8

Saab 9-5
Testförbrukning: 7,6 l/100 km
Officiell förbrukning*: 6,3 l/100 km
Skillnad i procent: + 20,6

Volvo V60
Testförbrukning: 6,8 l/100 km
Officiell förbrukning*: 6,1 l/100 km
Skillnad i procent: + 11,5

* Landsvägskörning enligt bränsledeklarationen.