Hybridbil eller snåldiesel, vilken kostar minst att köra? Och vilken är roligast?
Honda Insight är den nyaste och billigaste hybridbilen på marknaden. Den får mothugg från Volvo vars V50 Drive är lika snål med bränsledropparna.
Honda Insight är den nyaste och billigaste hybridbilen på marknaden. Den får mothugg från Volvo vars V50 Drive är lika snål med bränsledropparna.
Vad du än tänker köpa för bil så har du säkert ett krav på den nya
vagnen: Den ska dra mindre soppa. Nu börjar det finnas en hel del
metoder som sänker förbrukningen och gör bilarna renare. En del
biltillverkare, som Honda, tror på hybridteknik, andra, som Volvo, på
dieselmotorns möjligheter.
Nyligen lanserade Honda hybridbilen
Insight. Samtidigt drev Volvo en stor reklamkampanj för sin snåla V50
med tillnamnet Drive - 116 mil på en tank! Båda bilarna verkar tämligen
likvärdiga på papperet: De är ungefär lika stora, lika dyra och drar
lika lite bränsle.
Skillnaden är att Hondan dricker bensin och Volvon går på diesel.
Men
den skillnaden har betydelse, visade det sig när vi under ett par
veckor och ett par hundra mil testade de båda nya miljöbilarna.
Några
månader innan Honda Insight stod hos bilhandlarna presenterades den som
"folkets hybridbil". Den konstruerades för att vara billig och priset
angavs till under 200 000 kronor.
Sen dök svenska kronan. Allt
som skulle betalas i utländsk valuta blev mycket dyrare och inte minst
bilar som tillverkas i Japan. Yenen steg med över 60 procent och på
prislappen för Honda Insight står nu som lägst 234 900 kr.
Extra utrustad
Vår
testbil bar tillnamnet Elegance, vilket betyder att den var extra
utrustad, 13 000 kr dyrare och lite törstigare än grundmodellen
Comfort. Ingen lågprisbil längre, men fortfarande den billigaste
hybriden på marknaden. Toyota Prius, som snart byts ut mot en ny
modell, kostar cirka 30 000 kr mer.
Prius har en bensinmotor på
77 hästar i kombination med en kraftig elmotor på 68 hästar. Hondas
system är betydligt enklare. Mellan bensinmotorn och den steglösa
växellådan sitter en liten tunn elmotor - bara 3,6 centimeter bred - på
14 hästkrafter. Den hjälper till att dra igång bilen, skjuter på under
acceleration och kan i låg fart ensam driva bilen korta sträckor - ett
par hundra meter eller så.
Fri från magnetfält
Under
durken i kofferten ligger ett stort batteri som förser elmotorn med
ström och som laddas av överskottsenergi från motorn och av den energi
som frigörs när bilen saktar farten. Batteriet driver också vissa av
bilens system när den stoppar, för då stannar också bensinmotorn.
Att
batteriet ligger bak kan innebära en risk för höga magnetfält i kupén
om inte kabeln fram till motorn är avstörd på rätt sätt. Men Honda har
förutsett riskerna och eliminerat magnetfälten i Insight. Det
konstaterade expertis från EnviroMentor i Göteborg som mätte igenom
kupén åt Vi Bilägare.
Den 88 hästar starka bensinmotorn är full
av Hondas senaste teknik. Ventilerna - två per cylinder - kan varieras
i både lyfthöjd och öppningstid. När bilen klarar sig enbart med
elmotorn stängs ventilerna och kolvarna går på tomgång.
Hybridtekniken
ska hjälpa Insight att komma ned i en förbrukning på 0,44 l/mil enligt
Honda. Elegancemodellen drar två centiliter mer per mil. Lika snål -
0,45 l/mil - har Volvo V50 Drive blivit med hjälp av en vanlig,
fintrimmad dieselmotor och lite andra tricks.
1,6-litersmaskinen i V50 kommer ursprungligen från Peugeot och drog en halvliter per mil innan Volvo tog sig an den.
-
Vi undersökte helt enkelt hur basmotorn kunde optimeras för V50, för
bilens vikt och prestanda, säger projektledaren Peter Ewerstrand. Det
gick mycket bättre än vad vi väntat oss.
Men optimeringen gällde
inte bara motorn. Även utväxlingen ändrades, vilket märks direkt när
föraren växlar från tvåan till trean. Steget är långt, motorn går ned
cirka 1000 varv/min och det känns ungefär som att växla från tvåan till
fyran på en vanlig bil. Fyran och femman fick också högre utväxling; på
femman gör nu motorn över 50 km/tim per 1000 varv, vilket betyder att
den i 90 km/tim inte ens kommer upp i 2000 v/min.
Ser ut som vanligt
Lite
aerodynamiska justeringar i form av en centimeter sänkt frigångshöjd
och specialfälgar med extra lättrullande däck kompletterade
konverteringen av V50 till miljöbil.
Volvo V50 Drive ser ut som
vanligt, bortsett från fälgarna förstås. Snygg men inte särskilt
spännande med andra ord. Annat är det att titta på Honda Insight. Den
verkar ha dumpit ned från rymden. En del designdrag kommer från Hondas
vätgasbil FCX Clarity men karossen påminner också starkt om Toyota
Prius. Det är säkert ingen tillfällighet. Prius är världens mest sålda
hybridbil och Honda vill nog gärna åka snålskjuts på Toyotas framgång.
När
de båda hybriderna står bredvid varandra märks dock tydliga skillnader.
Honda tar tveklöst designpriset. Insight är spänstig och skarp med en
klart sportig utstrålning. Prius ser överviktig ut.
Men Hondas
låga, slanka kaross har sina nackdelar. Någon taxibil, som Prius, lär
den inte bli. Det konstaterade vår 195 centimeter långa testförare när
han under stånk och stön lirkade in sig i baksätet. Den starkt vinklade
dörrkarmen är låg som en limboribba och till och med småvuxna
passagerare har svårt att knixa fötterna genom dörröppningen. Taket
skaver håret på alla som är längre än cirka 170 centimeter.
Lätt och pedagogiskt
Volvo
V50 är inte heller någon stor bil, men 195-centimeterskollegan satt i
alla fall tillräckligt skapligt för att härda ut över 20 mil i baksätet.
Passagerarna
tar inte riktigt Honda Insight till sina hjärtan. Det är betydligt
roligare att vara förare. Och dessutom lärorikt. Insight är inte bara
lätt att köra utan även pedagogisk.
Instrumenten liknar
visserligen en översiktskarta från ett nöjesfält, men är inte svåra att
lära sig. Det gäller att ställa in ratten korrekt för ovanför
rattkransen visas hastighetsmätaren med stora, digitala siffror i ett
halvmånformat fönster. Men där finns också annan, viktig information i
form av en lysande båge över siffrorna. Ljudbågen kan vara grön, skifta
i turkos eller mörkna till klarblått. Allt beroende på hur föraren
sköter gaspedalen.
Honda har gjort undersökningar över hur folk
kör och kommit fram till att olika körsätt kan ge upp till 20 procents
skillnad i förbrukning i samma bil. För att det ska bli någon effekt
med hybridtekniken beslöt Insight-teamet att försöka lära ut hur man
kör ekonomiskt. Färger, blad och blommor blev hjälpmedlen.
Grön knapp
Det
gäller att gasa så försiktigt, att bågen ovanför hastighetsmätaren
håller sig grön. Det är inte helt lätt utan kräver att föraren ständigt
passar på gasfoten. Tyvärr blir det ganska jobbigt för en del förare,
för trots att stolen går att justera i höjd får alla inte till en
körställning som är bekväm i längden. Vissa testförare började snart
plågas av känningar i högerbenet.
Men de som lyckas köra grönt
ett tag får belöning. I ett informationsfönster börjar kala pinnar få
små blad. Ju längre den ekonomiska körningen pågår, desto fler kvistar
bildas. De får allt fler blad och till slut kan en blomma slå ut i
toppen. Men för att nå dit måste man köra snålt väldigt länge.
På
testbilen hade dessvärre belöningssystemet vänts ut och in. Föraren
fick en full bukett kvistar redan vid start. Om vi körde för hårt och
oekonomiskt kunde ett eller annat blad falla av. Det var inte alls lika
stimulerande som att samla kvistar - det är roligare att belönas för
att man varit duktig istället för att straffas för att man kört
klantigt.
Som hjälp att köra extra snålt finns en grön ECO-knapp
på instrumentpanelen. När den trycks in ställer elektroniken om
motorstyrningen. Effekten sänks med fyra procent och gasresponsen
mjukas upp - det känns som om gaspedalen mjuknar under foten.
Luftkonditioneringen går också över till sparläge.
Mjuk start
Varje
gång bilen stoppar, stängs bensinmotorn av. En grön symbol blinkar
lugnande för att tala om att allt är i sin ordning. Motorn förblir
oftast tyst tills föraren släpper bromspedalen. Då startar maskinen med
en lätt ristning. Elmotorn och den steglösa växellådan gör starten mjuk
och det är ingen risk att få motorstopp.
Annat är det i Volvo
V50 Drive. Dieselmotorn blir tjurig om varvet sjunker för lågt och
flera av testförarna drabbades av förargliga "gubbstopp".
Men i fart
är Volvodieseln villigare. Det är klipp i accelerationen och motorn
jobbar tyst. På långa resor slår V50 sin japanska konkurrent med
hästlängder och det beror inte bara på att räckvidden är över 100 mil.
Volvon är mer komfortabel på alla sätt: den har skönare (fast lite
trånga) säten, starkare ljus och är betydligt tystare att åka i.
Hondas
motorsystem må vara avancerat, men det är inte särskilt diskret. Under
acceleration bräker motorn med ett högt, plågat tonfall. Den steglösa
växellådan ger ingen lindring av det skavande surret. I landsvägsfart
är bullret från däcken påträngande. Fram- och baksätespassagerarna
sitter som isolerade från varandra av en ljudvägg som är svår att
tränga igenom. Insight delar hjulupphängningar med Honda Jazz som inte
heller utmärker sig för någon vidare ljudisolering.
Honda
Insight är konstruerad för att vara en billig hybrid och det märks på
flera sätt. Inredningen håller ingen högre kvalitet. Det är hård plast
överallt. Volvo V50 är inredd med betydligt bättre material.
Mer solitt byggd
Man behöver inte köra långt för att få intrycket av att V50 Drive är en mer solitt byggd bil.
- Det räcker med att lyssna på ljuden när dörrarna stängs, konstaterade en testförare.
Men
upplevd och verklig kvalitet är inte riktigt samma sak. Vi Bilägares
undersökning AutoIndex visar att ägare av Hondabilar är nöjda med
kvaliteten. Så är vi till slut framme vid frågan vilken bil som blir
billigast att köra.
Som tjänstebil vinner Honda stort med ett
förmånsvärde som inte ens är hälften av Volvos. Och som privatbil? När
testet gjordes i slutet av april kostade dieseln 60 öre mindre än
bensinen. Det kom Volvo tillgodo på två sätt. Den drog också en
deciliter mindre bränsle per mil än hybriden. Trots att vi körde
försiktigt och med ECO-knappen intryckt största delen av tiden kom vi
aldrig ned i Hondas utlovade förbrukning. Men testbilen hade inte gått
särskilt långt och det kan hända att förbrukningen sjunker när motorn
fått gå lite mer.
Men…
En bil kostar inte bränsle
allena. När vi lägger till skatt, försäkring och service blir det
annorlunda. Dieselbilar straffbeskattas ju av någon obegriplig
anledning - Volvo V50 Drive kostar mer än fyra gånger så mycket i skatt
per år som Honda Insight och det är inte allt. Volvo tar också rejält
betalt för servicen - det blir nästan dubbelt så dyrt att serva hos
Volvo som hos Honda.
Om vi bara räknar driftskostnaderna i 6000 mil blir det ungefär en krona milen dyrare att köra Volvo V50 Drive.
Nu alltså.
Snart
kan bilden vara en annan. Bränslepriserna brukar ju åka jojo och vad
det kostar att tanka i höst vet ingen. Då får dessutom även V50 Drive
en motor som slår av när bilen stannar. Volvo uppger att förbrukningen
ska sjunka till 0,39 l/mil och utsläppen till 104 gram koldioxid per
kilometer. Det gör bilen billigare att äga - men vad nästa V50 Drive
kostar att köpa är förstås en annan femma.
vagnen: Den ska dra mindre soppa. Nu börjar det finnas en hel del
metoder som sänker förbrukningen och gör bilarna renare. En del
biltillverkare, som Honda, tror på hybridteknik, andra, som Volvo, på
dieselmotorns möjligheter.
Nyligen lanserade Honda hybridbilen
Insight. Samtidigt drev Volvo en stor reklamkampanj för sin snåla V50
med tillnamnet Drive - 116 mil på en tank! Båda bilarna verkar tämligen
likvärdiga på papperet: De är ungefär lika stora, lika dyra och drar
lika lite bränsle.
Skillnaden är att Hondan dricker bensin och Volvon går på diesel.
Men
den skillnaden har betydelse, visade det sig när vi under ett par
veckor och ett par hundra mil testade de båda nya miljöbilarna.
Några
månader innan Honda Insight stod hos bilhandlarna presenterades den som
"folkets hybridbil". Den konstruerades för att vara billig och priset
angavs till under 200 000 kronor.
Sen dök svenska kronan. Allt
som skulle betalas i utländsk valuta blev mycket dyrare och inte minst
bilar som tillverkas i Japan. Yenen steg med över 60 procent och på
prislappen för Honda Insight står nu som lägst 234 900 kr.
Extra utrustad
Vår
testbil bar tillnamnet Elegance, vilket betyder att den var extra
utrustad, 13 000 kr dyrare och lite törstigare än grundmodellen
Comfort. Ingen lågprisbil längre, men fortfarande den billigaste
hybriden på marknaden. Toyota Prius, som snart byts ut mot en ny
modell, kostar cirka 30 000 kr mer.
Prius har en bensinmotor på
77 hästar i kombination med en kraftig elmotor på 68 hästar. Hondas
system är betydligt enklare. Mellan bensinmotorn och den steglösa
växellådan sitter en liten tunn elmotor - bara 3,6 centimeter bred - på
14 hästkrafter. Den hjälper till att dra igång bilen, skjuter på under
acceleration och kan i låg fart ensam driva bilen korta sträckor - ett
par hundra meter eller så.
Fri från magnetfält
Under
durken i kofferten ligger ett stort batteri som förser elmotorn med
ström och som laddas av överskottsenergi från motorn och av den energi
som frigörs när bilen saktar farten. Batteriet driver också vissa av
bilens system när den stoppar, för då stannar också bensinmotorn.
Att
batteriet ligger bak kan innebära en risk för höga magnetfält i kupén
om inte kabeln fram till motorn är avstörd på rätt sätt. Men Honda har
förutsett riskerna och eliminerat magnetfälten i Insight. Det
konstaterade expertis från EnviroMentor i Göteborg som mätte igenom
kupén åt Vi Bilägare.
Den 88 hästar starka bensinmotorn är full
av Hondas senaste teknik. Ventilerna - två per cylinder - kan varieras
i både lyfthöjd och öppningstid. När bilen klarar sig enbart med
elmotorn stängs ventilerna och kolvarna går på tomgång.
Hybridtekniken
ska hjälpa Insight att komma ned i en förbrukning på 0,44 l/mil enligt
Honda. Elegancemodellen drar två centiliter mer per mil. Lika snål -
0,45 l/mil - har Volvo V50 Drive blivit med hjälp av en vanlig,
fintrimmad dieselmotor och lite andra tricks.
1,6-litersmaskinen i V50 kommer ursprungligen från Peugeot och drog en halvliter per mil innan Volvo tog sig an den.
-
Vi undersökte helt enkelt hur basmotorn kunde optimeras för V50, för
bilens vikt och prestanda, säger projektledaren Peter Ewerstrand. Det
gick mycket bättre än vad vi väntat oss.
Men optimeringen gällde
inte bara motorn. Även utväxlingen ändrades, vilket märks direkt när
föraren växlar från tvåan till trean. Steget är långt, motorn går ned
cirka 1000 varv/min och det känns ungefär som att växla från tvåan till
fyran på en vanlig bil. Fyran och femman fick också högre utväxling; på
femman gör nu motorn över 50 km/tim per 1000 varv, vilket betyder att
den i 90 km/tim inte ens kommer upp i 2000 v/min.
Ser ut som vanligt
Lite
aerodynamiska justeringar i form av en centimeter sänkt frigångshöjd
och specialfälgar med extra lättrullande däck kompletterade
konverteringen av V50 till miljöbil.
Volvo V50 Drive ser ut som
vanligt, bortsett från fälgarna förstås. Snygg men inte särskilt
spännande med andra ord. Annat är det att titta på Honda Insight. Den
verkar ha dumpit ned från rymden. En del designdrag kommer från Hondas
vätgasbil FCX Clarity men karossen påminner också starkt om Toyota
Prius. Det är säkert ingen tillfällighet. Prius är världens mest sålda
hybridbil och Honda vill nog gärna åka snålskjuts på Toyotas framgång.
När
de båda hybriderna står bredvid varandra märks dock tydliga skillnader.
Honda tar tveklöst designpriset. Insight är spänstig och skarp med en
klart sportig utstrålning. Prius ser överviktig ut.
Men Hondas
låga, slanka kaross har sina nackdelar. Någon taxibil, som Prius, lär
den inte bli. Det konstaterade vår 195 centimeter långa testförare när
han under stånk och stön lirkade in sig i baksätet. Den starkt vinklade
dörrkarmen är låg som en limboribba och till och med småvuxna
passagerare har svårt att knixa fötterna genom dörröppningen. Taket
skaver håret på alla som är längre än cirka 170 centimeter.
Lätt och pedagogiskt
Volvo
V50 är inte heller någon stor bil, men 195-centimeterskollegan satt i
alla fall tillräckligt skapligt för att härda ut över 20 mil i baksätet.
Passagerarna
tar inte riktigt Honda Insight till sina hjärtan. Det är betydligt
roligare att vara förare. Och dessutom lärorikt. Insight är inte bara
lätt att köra utan även pedagogisk.
Instrumenten liknar
visserligen en översiktskarta från ett nöjesfält, men är inte svåra att
lära sig. Det gäller att ställa in ratten korrekt för ovanför
rattkransen visas hastighetsmätaren med stora, digitala siffror i ett
halvmånformat fönster. Men där finns också annan, viktig information i
form av en lysande båge över siffrorna. Ljudbågen kan vara grön, skifta
i turkos eller mörkna till klarblått. Allt beroende på hur föraren
sköter gaspedalen.
Honda har gjort undersökningar över hur folk
kör och kommit fram till att olika körsätt kan ge upp till 20 procents
skillnad i förbrukning i samma bil. För att det ska bli någon effekt
med hybridtekniken beslöt Insight-teamet att försöka lära ut hur man
kör ekonomiskt. Färger, blad och blommor blev hjälpmedlen.
Grön knapp
Det
gäller att gasa så försiktigt, att bågen ovanför hastighetsmätaren
håller sig grön. Det är inte helt lätt utan kräver att föraren ständigt
passar på gasfoten. Tyvärr blir det ganska jobbigt för en del förare,
för trots att stolen går att justera i höjd får alla inte till en
körställning som är bekväm i längden. Vissa testförare började snart
plågas av känningar i högerbenet.
Men de som lyckas köra grönt
ett tag får belöning. I ett informationsfönster börjar kala pinnar få
små blad. Ju längre den ekonomiska körningen pågår, desto fler kvistar
bildas. De får allt fler blad och till slut kan en blomma slå ut i
toppen. Men för att nå dit måste man köra snålt väldigt länge.
På
testbilen hade dessvärre belöningssystemet vänts ut och in. Föraren
fick en full bukett kvistar redan vid start. Om vi körde för hårt och
oekonomiskt kunde ett eller annat blad falla av. Det var inte alls lika
stimulerande som att samla kvistar - det är roligare att belönas för
att man varit duktig istället för att straffas för att man kört
klantigt.
Som hjälp att köra extra snålt finns en grön ECO-knapp
på instrumentpanelen. När den trycks in ställer elektroniken om
motorstyrningen. Effekten sänks med fyra procent och gasresponsen
mjukas upp - det känns som om gaspedalen mjuknar under foten.
Luftkonditioneringen går också över till sparläge.
Mjuk start
Varje
gång bilen stoppar, stängs bensinmotorn av. En grön symbol blinkar
lugnande för att tala om att allt är i sin ordning. Motorn förblir
oftast tyst tills föraren släpper bromspedalen. Då startar maskinen med
en lätt ristning. Elmotorn och den steglösa växellådan gör starten mjuk
och det är ingen risk att få motorstopp.
Annat är det i Volvo
V50 Drive. Dieselmotorn blir tjurig om varvet sjunker för lågt och
flera av testförarna drabbades av förargliga "gubbstopp".
Men i fart
är Volvodieseln villigare. Det är klipp i accelerationen och motorn
jobbar tyst. På långa resor slår V50 sin japanska konkurrent med
hästlängder och det beror inte bara på att räckvidden är över 100 mil.
Volvon är mer komfortabel på alla sätt: den har skönare (fast lite
trånga) säten, starkare ljus och är betydligt tystare att åka i.
Hondas
motorsystem må vara avancerat, men det är inte särskilt diskret. Under
acceleration bräker motorn med ett högt, plågat tonfall. Den steglösa
växellådan ger ingen lindring av det skavande surret. I landsvägsfart
är bullret från däcken påträngande. Fram- och baksätespassagerarna
sitter som isolerade från varandra av en ljudvägg som är svår att
tränga igenom. Insight delar hjulupphängningar med Honda Jazz som inte
heller utmärker sig för någon vidare ljudisolering.
Honda
Insight är konstruerad för att vara en billig hybrid och det märks på
flera sätt. Inredningen håller ingen högre kvalitet. Det är hård plast
överallt. Volvo V50 är inredd med betydligt bättre material.
Mer solitt byggd
Man behöver inte köra långt för att få intrycket av att V50 Drive är en mer solitt byggd bil.
- Det räcker med att lyssna på ljuden när dörrarna stängs, konstaterade en testförare.
Men
upplevd och verklig kvalitet är inte riktigt samma sak. Vi Bilägares
undersökning AutoIndex visar att ägare av Hondabilar är nöjda med
kvaliteten. Så är vi till slut framme vid frågan vilken bil som blir
billigast att köra.
Som tjänstebil vinner Honda stort med ett
förmånsvärde som inte ens är hälften av Volvos. Och som privatbil? När
testet gjordes i slutet av april kostade dieseln 60 öre mindre än
bensinen. Det kom Volvo tillgodo på två sätt. Den drog också en
deciliter mindre bränsle per mil än hybriden. Trots att vi körde
försiktigt och med ECO-knappen intryckt största delen av tiden kom vi
aldrig ned i Hondas utlovade förbrukning. Men testbilen hade inte gått
särskilt långt och det kan hända att förbrukningen sjunker när motorn
fått gå lite mer.
Men…
En bil kostar inte bränsle
allena. När vi lägger till skatt, försäkring och service blir det
annorlunda. Dieselbilar straffbeskattas ju av någon obegriplig
anledning - Volvo V50 Drive kostar mer än fyra gånger så mycket i skatt
per år som Honda Insight och det är inte allt. Volvo tar också rejält
betalt för servicen - det blir nästan dubbelt så dyrt att serva hos
Volvo som hos Honda.
Om vi bara räknar driftskostnaderna i 6000 mil blir det ungefär en krona milen dyrare att köra Volvo V50 Drive.
Nu alltså.
Snart
kan bilden vara en annan. Bränslepriserna brukar ju åka jojo och vad
det kostar att tanka i höst vet ingen. Då får dessutom även V50 Drive
en motor som slår av när bilen stannar. Volvo uppger att förbrukningen
ska sjunka till 0,39 l/mil och utsläppen till 104 gram koldioxid per
kilometer. Det gör bilen billigare att äga - men vad nästa V50 Drive
kostar att köpa är förstås en annan femma.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.