Pusta ut, alla som gillat ljudet av Volvos raka femma. Det låter fint också om det nya, enbart fyrcylindriga motorprogram som rullas ut från och med i höst – men det låter annorlunda.
Serieproduktionen av den egenutvecklade VEA (Volvo Engine Architecture) startar i mitten av november och hela lanseringen med totalt åtta nya motorer är klar under 2015. Tillverkningen sker i Skövdefab-riken, där Volvo investerat två miljarder i ombyggnader och nya maskiner.
Samtliga motorer får två liters cylindervolym. Det beslutet fattades redan för sex år sedan, dels av miljöskäl, dels för att Volvo med sina relativt begränsade resurser inte gärna kan köra flera stora motorprojekt samtidigt. När jag frågar om det verkligen inte finns planer på större maskineri är svaren nekande, förstås, men vi får väl se. Att projektledarna är stolta som tuppar över vad som åstadkommits går i alla fall inte ta miste på.
De fyra dieselvarianterna (D2-D5) får effekt från 120 till 230 hk, de fyra bensinarna (T3–T6) från 140 till 306 hk. Motorblocken i diesel- och bensinutförande är snudd på identiska, medan exempelvis vevaxel, oljepump, oljesump, generator, ac-kompressor etc. är helt identiska. Balansaxlar finns i D4 och D5, men inte i de svagare dieselversionerna.
Motorerna ersätter såväl äldre fyror och femmor som sexor i Volvos bilar. Överladdning är förstås knepet för att få spridning i egenskaper och effekt, med önskad bränsleekonomi i behåll. Den sker antingen med turbo, enkel eller dubbel, med turbo och kompressor i kombination, samt med eldrift som komplement på ”toppen”.
Jag har provat två av de tre motorer som lanseras i höst, dieseln D4 på 181 hk i en V60 och bensinaren T6 på 306 hk i en S60.
D4 arbetar mycket villigare än den nuvarande, femcylindriga D4 på 163 hk. Där den gamla motorn tydligt ”dör” vid cirka 3 000 varv drar den nya friskt förbi 4 000 varv, på ett sätt man inte är van vid i en diesel. Volvos tekniker talar mycket om ”andning”, att man lyckats pressa mycket luft genom förbränningen, och det känns mycket riktigt som om maskinen har ovanligt starka lungor.
Det maximala vridmomentet är oförändrat 400 Nm, men kurvan planar ut långsammare i nya D4 och man har större flexibilitet att spela med. Den gamla motorn är försedd med enkel turbo, den nya har dubbla, sekventiellt kopplade aggregat.
Samspelet med den helt nya, åttaväxlade automatlådan från Aisin Warner är utmärkt. Växlingarna sker omärkligt och programmeringen även i normalläge (det finns ”sport” och ”eco” också) är en smula ”ecoinriktad” och låter bilen segdra istället för att växla ned. Det passar motorns kraftfulla karaktär och jag kände aldrig att lådan hängde kvar på fel växel.
Provturen gav inga möjligheter att kolla förbrukningen men om motorn bara är i närheten av Volvos angivelse 4,2 l/100 km (111 g CO2/km) för den automatväxlade V60 jag körde är det sensationellt för så mycket fartresurser och användbar kraft. S60 manuell ska dra bara 3,7 l/100 km (99 g CO2/km) och klara miljöbilsgränsen. BMW:s motsvarande 184-hästare kräver 4,6 l/100 km i 320d touring.
Volvomotorns karaktär är överlag bättre än BMW:s. Dels är dieselljudet mer maskerat, dels vibrerar motorn mindre. Draget redan från bottenvarv och motorns allmänt friska karaktär därtill skapar en attraktiv maskin som blir ett hett alternativ på tjänstebilsmarknaden.
Högprestandamotorn T6 gör också starkt intryck i den S60 jag provar. Liksom i dieseln är cylindervolymen bara 1 969 cm3 men tack vare kompressorladdning på lågvarv och turboladdning som går in högre upp i registret menar Volvo att karaktären och styrkan ska räcka till också i lyxklass.
Beroende på utförande väger de nya motorerna 30–50 kg mindre än de gamla och redan efter ett par böjar känner jag hur mycket nättare den redan hyfsat agila S60 nu beter sig på vägen. Påskjutet ut ur böjarna är verkligen starkt – Volvo anger 0–100 km/tim till 5,9 sekunder – och det finns ingen som helst tvekan i fartökningen; kraften öser på.
Lite fundersam blir jag ändå över ljudet. Det viner en del om kompressorn från start och avgasljudet på fullgas får mig att – hädiska tanke – associera mer till ”trimmad Amazon” än ”V8-substitut”.
Kundernas reaktioner blir spännande, det här är en av Volvos största satsningar någonsin (inga totalsummor avslöjas) och inriktningen på ”downsizing” är modig och utmanande. Prispåslaget jämfört med tidigare motsvarigheter blir 5 000 kronor och den nya åttaväxlade automaten kostar 2 000 kronor mer än den gamla automatlådan.
Diskutera: Vad tycker du om Volvos nya motorer?
Testinformation
Modeller i det här testet:
Volvo V60 D4 AutomatBetyg
PRIS, FRÅN KR: 315 900.
MODELL: 5-dörrars kombi.
SÄLJSTART: November, leverans årsskiftet.
MÅTT, CM: L 464/B 187/H 148.
TJÄNSTEVIKT, KG: 1 750.
MOTOR: 4-cyl rak tvärställd diesel med direktinsprutning, dubbla turbo, två överliggande kamaxlar, fyra ventiler per cylinder och dubbla balansaxlar.
KRAFTÖVERFÖRING: Framhjulsdrift. Åttaväxlad automatlåda med tre körprogram.
PRESTANDA: Toppfart 225 km/tim. Acceleration 0-100 km/tim på 7,6 s.
FÖRBRUKNING: 4,2 l/100 km.
CO2-UTSLÄPP: 111 g/km.
KONKURRENTER: BMW 320d, Mercedes C220 CDI, Audi A4 2,0 TDI/177.
Plus: Kultiverad och stark dieselmotor på 181 hk, vass T6-maskin. Låg angiven förbrukning.
Minus: Är enbart fyror ett vågvågspel?
Vad nytt? Helt nytt, svenskkonstruerat och -tillverkat motorprogram med enbart fyrcylindriga alternativ.
För vem? Stegvis införsel i alla Volvos modeller från och med vecka 46 2013 t o m 2015.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Snyggt gjort av Volvo att utveckla en så flexibel grundkonstruktion. Dessvärre blir det också kompromisser med "one size fits all".
Mercedes satsar på en rak sexa till C-klass. Hur blir den jämförelsen? Motorljud som en trimmad Amazon kommer inte att gillas av köpare av premiumbilar.
En undring i marginalen: vad är en sportstol?'
Stol för "aktiv körning" kanske?
Vad är då aktiv körning? När det kränger och slänger?
Kapten, jag är inte säker på det, även amerikanska bilar får fler fyror, visserligen inte i de högre prisklasserna där Volvo gärna vill hålla till.
Jag tror att vi får se allt mindre motorer med färre cylindrar framöver.
Det ska bli intressant att se vem som blir först med en encylindrig motor, då är vi tillbaka där det började ;-)
Håller med föregående talare (skrivare?), ska Volvo locka fler kunder, behöver de även silkesmjuka 6:or.
Även om dessa 6:or skulla vara lite tyngre så är det ändå ett litet problem, skulle inte tro att de som föredrar en mjuk sexa bryr sig om hur rapp bilen känns i tvära böjar.
Visst har även konkurrenterna downsizat, men de har ändå kvar 6:or som alternativ. Alla kunder är inte intresserade av den absolut minimala förbrukningen, de kan leva med 1dl mer i samband med en tystare motor.
Utarmningen av Volvos program fortsätter, både modeller och motorer, jag tror inte att det är en smart väg att gå. Särskilt inte som konkurrenterna går andra vägen.
milkylainen: alldeles riktigt. Men, (främst USA-)kunderna lyssnade inte på det örat, så därför sattes det in V6:or i både 9000, 900, 9-3 och 9-5...
Re Mylkilainen
Jodå, det var en av Saab,s mantra att det räcker med 4 cylindrar men de var litet dålig timing då marknaden ville ha 6-or och 8-or.
Nu hade Saab en intressan 5-cylindrig motor med variabel kompression med låg förbrukning och hög effekt under test men den lades ner av GM
Men hur många 6:or och 8:or säljer Volvo egentligen totalt idag?
Att man går ifrån sin välkända 5:a måste det ju finnas verkligt bra skäl för,så det är möjligt att Volvo inte är så fel ute ändå?
Minns ju en gång när Bmw började prata om att införa en 4:a igen i 5 serien och det blev ett jäkla liv men om kunderna knappt kan märka någon skillnad och förbrukningen blir betydligt lägre så tror jag inte att cylinderantalet är det viktigaste för så många. Det finns ju sportbilar som ger mycket effekt på små motorer och dessa säljer ju bra utan jättemotorer. Viktigast där är effekten och körglädjen.
Med lyxbilar är det något annat då i princip allt annat än just bränsleförbrukningen och miljön står i focus,..så månne Volvo ha förstått att det just INTE är lyxbilar som de tillverkar?
Är splittrad i frågan då jag inte kan prata för alla de som har snöat in på att motorn måste vara stor för att duga. Många gånger handlar det mer om en känsla än någon praktisk betydelse. Se t.e.x Bmw med sin V12:a .....Why kan man ju fråga sig ...
Hej, Gunnar L. En sportstol är en stol där man sitter i en grop och ryggen kläms fast mellan tjocka valkar. De som tycker om stenhård sänkt fjädring (dvs inte bryr sig om komfort) brukar gilla sprotstolar, so kommer till sin rätt när man utnyttjar bilens stenhårda fjädring vid extrema hastigheter i kurvor´, dvs. pasagerarna (om de vågar åka med) behöver hålla i sig när det går vilt till. Komfortstolar, finns oftast med fulaste och uslaste tyget är bekväma på längre turer, då förare och pasagerare kan sitta variera sittställningen och slipper få låren sönderklämda mellan valkar i stolens sidor. Att bilar utrustade med mer plana sittdynor dessutom ofta har bekvämare fjädring och lägre pris gör valet av sportstolar om möjligt ännu mer idiotiskt.
Nu handlar ju tråden faktiskt om Volvos motorer och inte om BMW, de visade ju redan 1972 att de inte behärskade turbotekniken.
Men jag tror att Volvo är helt rätt inne med den här motorfamiljen och de har säkert gjort grundliga marknadsundersökningar innan de tog beslutet att dra igång.
När det gäller sportstolar, som ju inte alls hör hit, måste jag ändå påstå att de tyska träbänkarna inte är särskilt bekväma även om de går att ställa in både upp och ned och hit och dit.
Japp, mycket trevlig och jag har aldrig haft anledning att klaga på Volvos stolar.
Jag satt faktiskt väldigt bra även i PRO-moppen (duvblå 343).
Så du ska byta bil nu då?
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.