Provkörning: Volvo V60 (2018)

Jag borde gått på yoga!

Tanken slår mig när jag pinsamt nog får ta tag med händerna runt låret för att lyfta högerbenet över kardantunneln när jag ska ta mig ut från mittplatsen i baksätet på nya Volvo V60. Det är naturligtvis inte bilens fel att jag är smidig som ett kylskåp men händelsen illustrerar ändå vad som sker när man sänker sitthöjden men behåller nivån på mittkonsol och kardantunnel. Den inre bredden räcker dock för tre, benutrymmet till framstolarnas ryggstöd är generöst och takhöjden räcker även för långa trots att de fullutrustade bilarna vi fått till vår provkörning var extrautrustade med glastak. 
 
Ett steg bakåt i bilen, i bagageutrymmet, har lastvolymen endast minskat med 30 liter jämfört med V90, trots att V60 är 18 cm kortare. Förklaringen är lutningsvinkeln på bakrutan som rätats upp betydligt jämfört med storebror. Lastgolvet som sådant är dock 17 cm längre i V90 så om den mindre bilens bagageutrymme upplevs som trängre eller inte beror till stor del på formen på det som ska lastas. Framstolarna är desamma som i 90-bilarna och bland de bekvämaste som går att uppbringa på marknaden i dag. De är fasta och ger kroppar i många storlekar bekvämt stöd även under längre resor. I  testbilarna var stolarna utrustade med massage, ventilation, elektrisk manövrering och extra utdragbart lårstöd. Det är svårt att tänka sig den person som inte skulle sitta bra där. 
 
Men nog snackat, in bakom ratten för nu ska här köras bil! Interiören är välkänd. Allt man som förare ser och känner är identiskt med det som finns i övriga Volvobilar. 

Ett vrid på startvredet på mittkonsolen och den fyrcylindriga motorn knattrar snabbt igång. I den första bilen jag kör går motorn på diesel, lämnar 190 hk och drar fint iväg när jag lägger i Drive och kör iväg ut på de salssläta spanska vägnätet kring Barcelona. Som förväntat är vägljudet i stort sett obefintligt och inte heller motorn gör särskilt mycket väsen av sig i spansk motorvägsfart, 120 km/tim. En smula vindbrus från de främre dörrstolparna är allt som hörs. 

Jag aktiverar Pilot Assist, Volvos filhållningsassistent som i sin senaste version blivit märkbart förbättrad. Visst händer det fortfarande att man slåss med ratten ibland när bilen väljer ett annat spår än vad man själv tänkt sig, men funktionen är avsevärt mindre irriterande nu än i tidigare versioner. 
Infotainmentsystemet har uppdaterats. Sensus reagerar nu snabbare på kommandon och det är enklare att få apparaten att göra som man vill men även här finns rum för förbättring. Utvecklingen på området går blixtrande snabbt och det är inte utan att Volvos nio tum stora bildskärm börjar kännas otidsenligt liten. 
 
Fjädringskomforten får godkänt men det känns i tuffare vägskarvar att testbilarna är skodda med breda 19-tums hjul med tunt gummi. Förmodligen ger däck i mindre dimension bättre åkkomfort. Testbilarna har Volvos aktiva chassi Four-C som bland annat styvar upp hjulupphängningen när man väljer det dynamiska körläget istället för komfort. 

När vi lämnar motorvägen och svänger upp i bergen norr om Sitges aktiverar vi funktionen. Buskörning är inte D4:as favoritgren men bilen pinnar på bra uppför hårnålarna mot bergets topp. Mer underhållande blir färden när vi byter till bensindrivna 310 hk starka T6 AWD. I den konstellationen känns bilen oerhört pigg och säker. Det känns som om chassit skulle klara ännu mer effekt än vad den turbo- och kompressorförsedda tvålitersfyran kan leverera. Styrning och växellåda är dock mer kalibrerade för komfort än för smiskande längs slingrande småvägar, det gäller för såväl bensin- som dieselmotorn. Det händer att man blir hängande ibland när man ger gas i väntan på att växellådan ska växla ner och turboaggregaten börja ladda. Styrningen är mycket väl avstämd i vardagssituationer men på vår väg uppför berget blir det tydligt att den sista krispigheten saknas. 

Majoriteten av Volvos köpare kommer inte att använda sin bil för den här typen av inspirerad körning. Då är det säkert viktigare vad den mindre karossen betyder för smidigheten i stadstrafik och i andra trängre situationer. Det är inte bara det att V60 är mindre än V90. Motorhuven har dessutom sänkts en smula vilket gör att man som förare upplever att sikten förbättrats och att bilen är väldigt mycket lättare att hantera. Där V90 är ett slagskepp löper V60 fram som en pigg jagare, om båtmetaforen tillåts. 
 
Volvo V60 har tillverkarens ambitiösaste säkerhetsprogram. Förutom alla de finesser vi lärt känna i tidigare modeller har V60 även en autobroms som ska kunna mildra smällen vid frontalkollisioner. När bilen förstår att en kollision med en mötande bil är oundviklig och nära förestående slår den till bromsarna. Ingreppet sker endast sekunden före krocken men är enligt Volvo tillräcklig för att sänka kollisionshastigheten med 10–15 km/tim. Det kan betyda skillnaden mellan liv och död vid en verklig olycka. 
 
Ett annat område där Volvo ligger väldigt långt framme är den uppkopplade bilen. Om man extrautrustar sin V60 med Volvo On Call kan man via sin mobiltelefon styra kupévärmen, få reda på var man parkerade bilen senast samt tillgång till en körjournal där man enkelt loggar tjänsteresor och väsentligt underlättar redovisningen till lönekontoret varje månad (en stor majoritet av de V60 som kommer att säljas i Sverige kommer att gå till företag som tjänstebilar). 

På vissa orter erbjuder Volvo en fantastisk funktion man kallar ”In Car Delivery”. Istället för att åka ut på stormarknaden för att veckohandla kan man utföra denna syssla från datorn. Dagen därpå kommer mataffären och levererar matkassarna direkt till bagageluckan på bilen. När föraren jobbat färdigt är det sedan bara att köra hem och varorna ligger redan i bagageutrymmet. Har man en gång provat är det väldigt svårt att tänka sig en tillvaro utan den här finessen. 
 
När det kommer till ekonomin har Volvo sin variant av privatleasing kallad ”Care by Volvo”. I fråga om inköpspris har Volvo valt att lägga sig mellan de ”finare” konkurrenterna från Audi, Mercedes och BMW samt mer vardagliga varianter från Volkswagen, Ford, Mazda och Opel. Många extra finesser erbjuds som tillval men Volvo är duk-tiga på att ta betalt för prylarna så den som inte ser upp kan få en rejäl nota för sina extra kryss. Totalekonomin kan dock bli hyfsad ändå. Med ledning av hur V90 utvecklats gissar vi att V60 kommer att bli mycket eftertraktad som begagnad.

Diskutera: Vad tycker du om Volvo V60?