Provkörning: Toyota Supra (2019)

Färgen gör säkert sitt men alla långa blickar som kastas efter den gula sportbilen har också fullt upp med att kolla in bulorna på taket, de bulliga hjulhusen och den putande spoilern på bakluckan.

Förarens utsikt är speciell den också. Man sitter lågt och långt bak och har en väldig huv framför sig. För att komma in får man ducka djupt och korsa en bred tröskel. På plats i den skålade stolen är man verkligen omsluten av bilen.

Accelerationen är rent ruggig. Huven reser sig när den raka turbosexan sätter full fart på bakhjulen och ljudet får gåshuden att stå. Urladdningen fortsätter ända upp till 7 000 varv innan automatlådan skickar i nästa växel.

Bara en fraktion av resurserna kan användas i vanlig trafik men oj vad det går undan när tillfälle bjuds.
 

All denna kraft på bakhjulen innebär att man kör med viss respekt. På torrt underlag är det dock ett nöje att kasta in bilen i kurvorna och känna den fina balansen och snabba men aldrig nervösa styrningen.

Mest slående är ändå den goda åkkomforten. Sättningen på fjädring och stötdämpning är ganska förlåtande och för en stund föreställer vi oss att Supra skulle funka till vardags eller i alla fall att åka långt med. Bara man står ut med den högljudda motorn och det påtagliga bullret från däcken på grov asfalt.

Förhållandevis praktisk är den också, inte minst bagageutrymmet som sväljer två mellanstora resväskor. Dörrfickorna är dock minimala, passageraren saknar kurvhandtag och kanske stör man sig på att solskydden inte går att vinkla åt sidan. Att bakluckan bara kan öppnas med nyckeln eller en knapp på förardörren är också lite irriterande.

Frågan är om bilägarna vill öppna huven och visa vänner och bekanta. Då avslöjar man nämligen att Toyotan till stor del är en BMW. På åtminstone åtta ställen i motorrummet står BMW utskrivet.

Förklaringen är att motorn kommer från BMW och att Supra byggs i Österrike på samma produktionslina som BMW Z4. Skillnaden är att Z4 har fällbart tygtak, annars är det bara form och inställningar som skiljer bilarna åt.

Förutom priset då. Supra kostar 44 500 kr mer än motsvarande Z4. Till skillnad från Supra finns också BMW:n med mindre motorer som pressar priset under halvmiljonen.

Gul är för övrigt standardfärgen på Supra. Andra kulörer kostar 5 000–9 900 kr extra.

Diskutera: Vad tycker du om Toyota Supra?