Provkörning: Toyota RAV4 (2013)

Toyota RAV4 kom 1994 och var pionjär i det som i brist på bättre kan kallas kompakta suv-klassen. Modellen har sedan dess tillverkats i drygt 4,5 miljoner exemplar.

Nya RAV4 är fjärde utgåvan och istället för den första modellens nästan barnsligt glada uppsyn har nykomlingen gott om arga veck, vinklar och vrår på karossen. Toyotas designers kallar fronten ”under priority” och strålkastarna benämns ”keen look headlamps”. Rejält underbett och lampor som plirar intensivt mot betraktaren, tror jag att de menar.

Viktigare är att bilen vuxit på flera ledder – och krympt på en. Karossen är drygt 20 centimeter längre än föregångarens, tre cm bredare och har tio cm längre axelavstånd. Det sista är viktigt för passagerarna i baksätet; här finns nu ovanligt gott om benplats, troligen bättre än i alla konkurrenter.

Karosshöjden är 2,5 cm lägre än i förra modellen men man bekymras knappast eftersom också insteg och det från ergonomisynpunkt viktiga ”höftmåttet” för dem som sitter i bilen nu hamnat en halv centimeter lägre. Takhöjden är därmed fortfarande generös på alla platser.

Tillsammans med mer justermån i ratten, omarbetade stolar med mer reglermån i höjdled samt annan rattvinkel är RAV4 bekväm att sitta i. Sikten framåt och åt sidorna är förbättrad, medan det för backning ofta blir att lita till backningskamerans öga och displayen på instrumentpanelen.

Instrumentpanelen har ganska spretig layout, inte olik den i nya Auris, och somliga reglage har gammaldags placering långt ned. Men kupén är ombonad, stolarna fram ger gott stöd och karaktären i varje reglage är precis så Toyotasmidig man ska vänta sig.

Körningen går mestadels som på teflon, utan nervkittlande intryck att notera. Jag kastar in en reservation för hur ljudnivån blir på svensk asfalt, men under provkörningen var det ovanligt tyst från såväl väg som vind. Däremot, på ett par partier med sämre underlag, tyckte jag att fjädringen arbetade alltför stötigt.

Fyrhjulsdriften är modifierad med bland annat ett ”Sportläge” som förändrar den annars automatiska drivfördelningen fram/bak. Denna kan variera mellan 100/0 till 50/50 utan att man behöver tänka på saken. Med sportläget inkopplat känner sensorer omedelbart av styr-, gas- och girvinkel och ställer fördelningen 90/10 fram/bak som utgångsläge för att mildra understyrning.

Om understyrning inträffar kan drivfördelningen till bakhjulen blixtsnabbt ökas till 50 procent. Fördelningen kan också låsas till 50/50 med ett annat knapptryck. Markfrigången 18,7 centimeter är högre än många personbilars men knappast anmärkningsvärd.

Jag provade bensinmotorn, en ordinär tvålitersfyra på 151 hk och den som importören tror kommer att svara för 80 procent av försäljningen hos oss. Motorn har mjuk och mestadels tyst gång men också krav på rejält med gaspedal om den
1 570 kg tunga bilen ska raska på en smula.

Segdragning går visserligen utan protester men någon vidare acceleration blir det inte. Sexväxlad manuell eller automatisk växellåda, samt den steglösa Multidrive S kommer att erbjudas.

Lastutrymmet har vunnit några kubikdecimeter på de nya måtten/proportionerna. Äntligen har Toyota hängt bakdörren i överkant så att man slipper krånglet med den gamla sidhängda dörren på stormarknadsparkeringarna.

Lasttröskeln är riktigt låg och när baksätet fälls blir lastgolvet nästan helt plant. Under detta finns ett osedvanligt stort stuvfack. När det gäller praktiska aspekter ligger RAV4 väldigt bra till.

I utrustningen finns bland annat automatisk helljusavbländning, filbytesvarnare och döda vinkeln-varning. Nyare grepp som automatbroms i stadstrafik, stötdämpande motorhuv eller adaptiv farthållare erbjuds däremot inte.

I dag finns det massor av konkurrenter till RAV4, mer eller mindre terrängbetonade, sportiga, högbenta, låghjuliga … ett enormt utbud som fått allt större delar av bilköparskaran att byta sina traditionella familjebilar. I denna svärm är nya Toyota en smula profillös, men träffar samtidigt både brett och sannolikt mitt i prick för många.

Diskutera: Vad tycker du om Toyota RAV4?