Nästa artikel
Provkörning: Suzuki Ignis Sport
Provkörning

Provkörning: Suzuki Ignis Sport

Publicerad 29 juni 2004 (uppdaterad 8 maj 2014)
Genom att göra en kopia av en rallybil hoppas Suzuki kunna kränga iväg några bilar till fartglada unga. Men Ignis Sport är ingen bra ungdomsbil. Snarare en ungdomsfälla.

Wow! Vicken läcker bil! Tonåringarnas ögon lyste när de såg vad som stod parkerat på gatan. Suzuki Ignis Sport var en bil i deras smak.

Det är en kopia av den bil som Daniel Carlsson tävlat med i rally-VM för juniorer och den är skapad för att blända unga med drömmar om en rallykarriär. Den illgula karossen täcks av blaffiga dekaler. För den som passerat livets mittpunkt känns det lite genant att åka omkring i en så grannt utstyrd bil, men ungdomar ser annorlunda på utanverk, som bekant.
- Kolla instrumenten! Och riktiga Recarostolar!

17-åringen har sällan synts röra sig så kvickt som när han dök in i passagerarsätet.
Det bar iväg ut ur Gnesta.

- Schysst acc, tyckte ynglingen när 50-begränsningen tog slut.

Jodå. Förmågan att göra noll till hundra på 8,9 sekunder räcker nog för att vara morsk vid trafikljusen. Men hastighetsmätarens gradering till 240 är bara ögonfröjd.
I verkligheten gör bilen högst 185 km/tim men det är fullt tillräckligt att köra 110. Motorn är kraftigt nedväxlad, vilket yttrar sig i ett våldsamt surrande. På motorvägen varvar 1,5-litersmaskinen över 3 000 och oväsendet är uppe i 75 decibel. På så vis är nog Suzuki Ignis Sport en bra bil för ungdomar. Inte ens en tonåring med gravt popskadade öron orkar köra fort någon längre stund.

Ingen långfärdskomfort

Från rallybilen har Suzuki lyft över mer än ett vilt motorsurr. Fjädringen är nästan helt stum. Varenda liten sten och grop känns. Färden blir hoppig och skumpig, men den hårda fjädringen gör bilen följsam som en ryggsäck.

På en grusväg är det nästan som att köra en riktig rallybil. Motorn skriker som en skenande kvarn, framhjulen klöser vägen och gruset smattrar som trumvirvlar mot bakskärmarnas lackade insida. Ljudet skvallrar om ett dåligt rostskydd.

Besättningen sitter stadigt i Recarostolarna, men föraren har det inte bekvämt. Förarstolen kan bara justeras i framkant, ratten är fast och körställningen blir fel för de flesta. Långfärdskomforten är slut efter fem, sex mil.

Utöver sitt rallylynne har Suzuki Ignis Sport inte mycket att erbjuda. Säkerheten är tvivelaktig. Det finns inte ens en bältesvarnare. Uselt, med tanke på målgruppen som ibland kan ha en ganska avspänd inställning till bilbälten. Sidokuddar saknas också, trots att ungdomar i små vassa bilar gärna kör omkring i stadstrafik med extra stor risk för sidokrockar.

Lämpligare ungdomsbilar finns

- Man får egentligen inte så mycket för pengarna, fastslog 17-åringen med dyster, men förbluffande klokhet.

Så sant. Suzuki Ignis Sport kostar 129 900 kronor.  Avbetalningskostnaderna drygas på med en hög försäkringspremie. En ung ägare behöver inte bo i något syndigare näste än Västerås för att tvingas betala över  7 000 kr per år för Suzuki Ignis Sport. Halvförsäkring.

 För sådana pengar går det att välja bland en hel hop betydligt lämpligare ungdomsbilar. Även om de kanske inte sätter samma fart på rallydrömmarna.
 

Testad i Vi Bilägare nummer: 7/2004

Suzuki Ignis Sport

Modell: Tredörrars halvkombi.

Pris: 129 900 kr. Tillverkningsland: Japan. Längd/bredd/höjd: 362/165/153 cm. Motor: Fyrcylindrig, 1,5 liter med fyra ventiler/cylinder och variabla ventiltider. 109 hk vid 6 400 v/min. Prestanda: 0-100 km/tim på 8,9 sek. toppfart 185 km/tim. Förbrukning: 6,9 l/100 km. Närmaste konkurrenter: Skoda Fabia VRS,  Peugeot 206 GTI, Citroën C3 16V, Toyota Yaris T-Sport, VW Lupo FSI, Renault Clio 1,6 16V, samt en massa begagnade bilar.



+ Pigg motor, bra stolar.

- Ohyggligt bullrig, inga sidokrockkuddar, ingen bältesvarnare, obekväm körställning, uselt rostskydd.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.