Provkörning: SsangYong Tivoli (2016)

Namnet till trots är Ssang-Yong Tivoli inte särskilt rolig att köra. Styrningen förmedlar ingen känsla från underlaget. Den elektriska servostyrningen är visserligen ställbar i tre lägen (komfort, normal och sport) men sportläget gör mest manövreringen trögare. Dieselmotorn är hyfsat tyst och vibrationsfri men i kombination med den ganska såsiga automatlådan i vår testbil blir framfarten på intet sätt upphetsande.

Men varför ska den vara det? För majoriteten av bilköparna är faktorer som praktisk användbarhet och ekonomi viktigare än snärtiga köregenskaper och exklusiv detaljer. Bilar kan sprida glädje på så många olika sätt.

Så låt oss granska Tivoli ur ett nyktert perspektiv. Detta är en liten högbyggd småbil som konkurrerar i det så kallade B-suv-segmentet. Ingen förväntar sig att dessa bilar ska kunna köras i skogen ens med fyrhjulsdrift men vinterns halkiga backar och överplogade parkeringsplatser ska den klara. Majoriteten av de B-suvar som säljs världen över har för övrigt bara drivning på framhjulen och kunderna är nöjda med det. Många förare gillar biltypen eftersom den upphöjda sittpositionen ger bättre överblick över omgivande trafik. När man blir lite äldre och stelare i kroppen kan höjden också underlätta i- och ursteget. 
 
Tivoli har bekväma framstolar men sittdynan är kort. Tyvärr är ratten enbart ställbar i höjdled. Jag har svårt att få till avståndet mellan ratt, stol och pedaler. När jag sitter bra med benen får jag sträcka armarna långt fram för att nå ratten. Enligt uppgift håller dock fabriken på med att ta fram en uppdatering för Tivoli där en rattstång ställbar även i djupled ska ingå. Med den uppdateringen följer också autobroms. I dagsläget saknar Tivoli den viktiga detaljen som återfinns hos de flesta av konkurrenterna.

För övrigt är standardutrustningen omfattande i toppversionen EX. Kvalitetskänslan i inredningen varierar beroende på var man tittar och klämmer. Påkostade material blandas med plast av betydligt enklare snitt. Någon testförare liknade känslan vid den i förra generationen Kia och Hyundai.

Baksätet tillhör de bästa i klassen med rejäl takhöjd, gott om benutrymme och även en hyfsad inre bredd. Mittplatsen är dock inte lika bekväm som ytterplatserna.

Bagageutrymmet är däremot inte särskilt imponerande. Lasttröskeln är hög och klädd i känslig plast som lätt blir repig när man lastar. Baksätet är fällbart och delbart men lastytan blir inte helt plan när sätet fälls. 

 I standardutrustningen för Tivoli EX ingår 18-tums lättmetallfälgar med breda däck. Förmodligen bidrar dessa till det kraftiga däckbullret i kupén. Även fjädringskomforten blir lidande av skrythjulen. I detta utförande stöter Tivoli ganska hårt när den går över vägskarvar och ojämnheter.  
 
Kia och Hyundai är sydkoreanska biltillverkare som lyckats i Sverige. Kommer SsangYong att gå samma väg? Tyvärr är totalekonomin ännu ett osäkert kort. Fem års garanti är förstås bra men den som tror Ssang-Yong är ett lågprismärke har missförstått det hela. Prisnivån för Tivoli ligger nära vad konkurrenterna från exempelvis Mazda och Suzuki kostar. Det finns risk att andrahandsvärdet blir lågt. Inte för att SsangYong skulle bygga dåliga bilar men för att den här blir en förhållandevis udda fågel.

Finansieringslösningar som privatleasing eliminerar risken för värderas och för en grupp bilköpare kan udda vara en större lockelse än nackdel.

Dock gör alla presumtiva kunder klokt i att vänta på den uppdaterade versionen av Tivoli, för säkerhetens och körställningens skull.

Diskutera: Vad tycker du om SsangYong Tivoli?