Provkörning: Skoda Rapid Spaceback (2013)

Till alla som undrar varför Skoda gjorde nya Rapid Spaceback 18 centimeter kortare än Rapid med sedankaross har tillverkaren ett svar: Spaceback är inte någon renodlad kombiversion av Rapid, den är en utmanare till marknadens kompakta halvkombibilar i allmänhet och kanske till Volkswagen Golf i synnerhet (även om Skoda inte säger så).

Detta i sin tur bottnar i att nya, ganska stora Octavia (som ju är Golfbaserad) även konkurrerar med större bilar som Toyota Avensis, Opel Insignia etc. På så sätt fyller nykomlingen Spaceback gapet mellan Fabia och Octavia och förväntningarna är stora – det är ju här en rejäl portion av Europas bilköpare håller till.

Jämfört med konkurrenterna har Rapid Spaceback större bagageutrymme, samtidigt som det är mindre än sedanversionens, vars baklucka öppnar stort och omsluter även bakrutan. Totalt ryms 1 380 dm3 i Spaceback och 1 490 i sedanmodellen. Den maximala lastlängden är 22 centimeter kortare i nykomlingen men i bredd och höjd finns knappt några skillnader. Som helhet är lastutrymmet stort i Spaceback, klart större än i exempelvis Hyundai i30, Ford Focus och Opel Astra.

Innerutrymmena är goda, medan inredningen i sig inte bjuder på en enda överraskning. Det är en Skoda helt enkelt, med lite hårda material här och var, med väldigt lättskötta reglage och med genomtänkta småfinesser som skänker guldkant i vardagligheten: en nätficka på sidan av förarstolens ryggstöd, ett bagagegolv som kan varieras i höjd och antingen ge helt plant lastgolv med fällda baksätesdelar eller maximalt djup (och i så fall en rejäl ”tröskel”) ned till golvet. På tanklockets insida finns förstås isskrapan och den vändbara mattan i bagageutrymmet har textil på ena sidan, gummi på den andra.

Spaceback bygger dels på Fabias plattform, dels på den förra Octavia. Det är alltså inte VW-koncernens nya modulplattform som finns under Golf, Seat Leon etc.

Komfort- och vägegenskaperna är precis som förväntade. Bilen känns stadig till tusen, har kvick och lätt (nästan alltför lätt) styrning, en ytterst växelvillig låda och genomtrygga vägegenskaper. Fjädringen känns bekant, ganska mjuk och följsam på lugna underlag, men med hård stötdämpning som gör att det smäller i potthål och skarvar.

Jag körde en bensinversion på 1,2 liter och 105 hk, en förväntad storsäljare hos oss (av totalt sex varianter). Den gick piggt, med ett ljud som lät som ett eko av gamla varvvilliga Alfa Romeo-motorer. Bottendraget kunde kanske ha varit bättre men som helhet kändes bilen som ett bra val från 161 000 kronor.

Diskutera: Vad tycker du om Skoda Rapid Spaceback?