Provkörning: Porsche Panamera (2017)

Med den adaptiva farthållaren ställd på 120 km/tim följer jag lojt strömmen av fredagsbilister i högerfilen på E4 mellan Gävle och Uppsala. Där asfalten är grov läcker det in lite däckbrum från bakvagnen men motorljud och vindbrus går knappt att skönja. Fjädringskomforten är förstklassig, sätena ytterst bekväma, utrymmena generösa, inredningen vacker att beskåda och kurshållningen klippfast.
 
När decembermörkret sänker sig över norduppland blir framfarten nästan sövande rofylld. Men det här är Porsche Panamera Turbo, konstruerad att vara den sportigaste av lyxbilar och under dess avmätta yta lurar en vulkan. Hade vi just nu befunnit oss på Autobahn hade jag kunnat blinkat ut mig i vänsterfilen och trampa gasen i botten. Då hade de fyra cylindrar som hittills legat i träda i den nykonstruerade V8:an äntligen fått börja arbeta. De två turboaggregaten hade skyfflat in luft i förbränningsrummen, dubbelkopplingslådan kuggat ner från åttan till fyran och bilen skjutit fart. 0–200 km/tim går på 13 sekunder. Toppfarten är 306 km/tim.

Panamera Turbo är inte bara snabb rakt fram. Även när vägen kröker går det undan. På tjälskadad, norrländsk kringelikrokväg följer bilen lydigt förarens minsta vink. På något sätt smälter denna dunderklumps fysiska proportioner samman till ett litet och lätthanterligt kraftpaket.    
 
Annat blir det när vi så småningom återvänder till huvudstadens trafikgytter. Fem meter lång, två meter bred och därtill med en låg sittposition är Panamera ingen lätt match att överblicka. Testbilen var visserligen utrustad med kamerasystemet Surround View för att underlätta manövreringen men tyvärr smutsades kameralinserna ner nästa genast efter start och var sedan förblindade.
 
Bilen i sig gör visserligen sitt bästa också i stadstrafik. Bakaxelstyrning är ett tillval som minskar vändradien och samtidigt gör bilen ännu stabilare på landsväg. ”Virtuell hjulbasförkortning” kallar Porsche funktionen som bygger på att bakhjulen styr med max 2,8 graders utslag åt motsatt håll som framhjulen i hastigheter upp till 50 km/tim. I högre hastigheter följer bakhjulens styrning istället framhjulen för ökad stabilitet vid exempelvis snabba sidoförflyttningar i hög fart. Dubbelkopplingslådan trivs utmärkt även i staden och klarar kökörning utan den
ryckighet vi ibland mött hos andra växellådor av denna typ.
 
Nya Panamera bygger på plattformen MSB, utvecklad av Porsche, som kommer att dyka upp i flera av Volkswagenkoncernens kommande bak- och fyrhjulsdrivna modeller med längsmonterad motor. MSB medför bland annat nya möjligheter när det gäller mediefunktioner och digital teknik. Till exempel består instrumenteringen i nya Panamera av en analog varvräknare i mitten av förarens synfält som flankeras av två sju tum stora displayer där diverse övrig information presenteras. Grafiken är knivskarp men hur jag än sitter döljs displayernas ytterkanter av rattkransen. På mittkonsolen tronar en 12,3 tum stor pekskärm som kan styra det mesta av mediesystemet samt diverse bilinställningar.

Antalet knappar på mittkonsolen har minskat och flyttats in i pekskärmen alternativt gjorts om till touchkontroller kring växelföraren. Trenden att byta ut de fysiska knapparna är stark i bilvärlden just nu och inte ens ett varumärke som Porsche vågar stå utanför. Jag tycker fortfarande att riktiga reglage är mer lättanvända än pekskärmar när man kör bil. Allra helst om man kör i 306 km/tim.
 
Diskutera: Vad tycker du om Porsche Panamera Turbo?