Provkörning: Opel Cascada (2013)

Opels marknadsavdelning tar i från tårna: nya cabrioleten Cascada ska ge prestigetillverkarnas betydligt dyrare diton en match. Helst vill man jämföra bilen med den öppna varianten av Audi A5.

Håller den jämförelsen? Eller sysslar märket med blixtloggan med önsketänkande?

Till att börja med är Cascada baserad på den Opel Astra som kom för fyra år sedan, men den har förlängts med tre decimeter och är därmed ett snäpp större än cabbarna från Opels sedvanliga konkurrenter och storleksmässigt jämförbar med A5.

Även förra upplagan av Astra fanns som cabriolet. Då var det plåttak som gällde, men det har nu ersatts av en tygsufflett som öppnas om man vippar reglaget mellan framstolarna.

Att åka öppet kan vara det ljuva livet. Fågelkvitter. Doften av blommor. Smeksam vind i ansiktet. För en stund känner man sig som Dustin Hoffman i Mandomsprovet (nåja, han körde en Alfa Romeo Spider). Verkligheten har dock en tendens att komma i kapp. Knatter från dieselbilar. Avgaser. Kyliga vindsmockor i ansiktet. Så även i Cascada.

Vid högre hastigheter bildas luftvirvlar vid framstolarna och i baksätet råder närmast storm. Som tur är finns ett turbulensskydd som monteras ovanför baksätet. Med det på plats blir bilen tvåsitsig, men vinddraget minskar rejält.

Moderna cabhjälpmedel som varmluftskrage och vindavvisare i vindrutans överkant lyser dock med sin frånvaro. Däremot finns små robotarmar som vänligt sträcker fram bältena till framstolarna, precis som i A5.

Hur som helst är Cascada en härlig bil att glida fram i. Fjädringen uppför sig lugnt och bekvämt, men de stabila och kvicka köregenskaperna gör också att bilen hänger med när den pressas hårdare. Dessutom känns den ordentligt vridstyv.

I Sverige får vi nöja oss med ett motoralternativ, en bensinare på 170 hästar som levererar kraften i en jämn strid ström. Kanske inte den mest inspirerande maskinen, men vid mjuk och lugn körning fungerar den fint. Bra fungerar också ljudisoleringen när tygtaket är uppfällt, bullernivån är fullt godkänd.

Bilen är heller inte helt opraktisk. 350 liter last får plats med taket uppe och i baksätet finns hyggligt utrymme för benen.

Två saker skaver dock i Opels premiumdröm. Det ena är den upplevda kvalitetskänslan, den är fortfarande en bra bit från Audis höga nivå. Det andra gäller märket i sig. Jag tror att cabköpare är känsligare än andra för status och bara därför väljer bort Opel för mer prestigeladdade märken, trots att Cascada är en både elegant och förnuftig cabriolet väl värd att kolla in.

Diskutera: Vad tycker du om Opel Cascada?