Provkörning: Mercedes C-klass Coupé (2011)

319 900 kronor kostar entrébiljetten till Mercedes förtrollade värld av coupémodeller. Sedan stiger summan raskt för de andra snygga men inte så praktiska varianterna E-klass Coupé och CL.

Att ge en C-klass två dörrar är inget nytt påfund. Men den fick heta C-klass Sportcoupé vid debuten 2001, för att så sent som 2008 byta garnityr och namn till CLC. I och med att nuvarande C-klass (W204) fått en ansiktslyftning passar Mercedes på att även introducera tvådörrarsmodellen igen, nu med helt korrekt beteckning – C-klass Coupé.

Jämfört med tidigare coupémodellen CLC har C-klass Coupé fem centimeter längre axelavstånd, vilket ska göra gott för de som befinner sig bakom framstolarna. Att inte åka i baksätet på nya C-klass Coupé således tjänstefel, det är ju trots allt här som största delen av nyheten koncentrerats.

För att ge bilen en ärlig chans placerar jag passagerarstolen rätt långt fram, men så att jag själv fortfarande får plats utan problem. Sedan viker jag min lekamen samman och tar mig graciöst in i baksätet.

Svårstängda dörrar
Omedelbart konstateras att jag (191 centimeter lång) ligger cirka tio centimeter över normen vilket gör att huvudet får det illa trångt. Många Mercedes-modeller har framstolar med låga ryggstöd men höga nackstöd.

Sådant ger bra sikt framåt för baksätesåkarna, men C-klass Coupé har unika sportstolar där nackstöden integrerats i ryggstödet. Snyggt, men det ger varken bra nackstöd eller någon form av sikt från andra raden. Stolsryggarnas baksidor är dessutom täckta av hårdplast, något som knappast gör gott för baksätespassagerarnas knän.

Att kliva ur från baksätet är en gymnastisk övning av rang då öppningen mellan stol och b-stolpens förlängning är liten och förhållandevis låg. Vi noterar också att de extra långa dörrarna är rejält svårstängda. Två försök blev mer regel än undandag.

På provbilen står det C 180. I det här fallet stämmer beteckningen, motorn är en fyrcylindrig pjäs på 1,8 liter som med hjälp av en oerhört blygsam turbo kramar fram 156 hästkrafter.

Här når kraften bakhjulen via en sjustegad automat (tillval) som raderar alla illusioner om sportighet. Inte ens med sportknappen intryckt är lådan med på noterna. Vid hårdare körning låter den lilla motorn mest ansträngd och plågad.

Diesel bättre alternativ
Det finns två starkare bensinmotorer än den variant vi kör här, och ovanpå detta effektmonstret C 63 AMG Coupé med makalösa 457 hästkrafter. Dieslarna är två och det är den svagare – C 220 CDI – som är miljöklassad.

Mercedes i Sverige räknar med att coupémodellen enbart kommer att stå för cirka tio procent av den totala C-klassförsäljningen. Motormässigt tar C 180 och C 220 CDI en beräknad andel på 80 procent av den försäljningen.

Dieseln torde utgöra det bättre valet. Att köra en snål bil som utstrålar framgång och rikedom är en lockande kombination.