Provkörning: Hyundai i30 (2017)

När jag frågade en kollega vad han tänkte när han först såg i30 vid presentationen blev svaret ”Audi A3”. Själv tänkte jag VW Golf. Men bakpartiet har, måste jag erkänna, en  hel del gemensamt med A3. Det är i och för sig svårt att variera formen om man vill erbjuda både kompakta yttermått och bra kupéutrymme. Det är inte så underligt att bilarna är tråkigt lika varandra.
 
Hyndai i30 har närmat sig VW ytterligare om man ser till karossens utseende. Därför har det blivit lättare att kliva i och ur både när det gäller fram- och baksäte.
 
Den nya 1,4-litersmotorn startar med ett mjukt surr och vi petar i driveläget i automatlådan utan att känna minsta ryck. Färdvägen är inprogrammerad
i navigatorn och det bär iväg från Malagas flygplats. Jag känner inga vibrationer eller tendenser till påverkan vid pådrag eller gassläpp i ratt eller växelväljare.
 
På motovägens släta asfalt är ljudnivån i kupén behagligt låg, men det hörs lite vindbrus från de yttre backspeglarna. Fjädringen är europeiskt tuff, vilket ger stabilitet vid kurvtagning och tillsammans med en rapp och distinkt styrning så får man en bra kommunikation med bilen. Man känner vad som händer mellan väg och hjul – förhoppningsvis lika bra vid vinterhalka.

Jag hade väntat mig lite mer explosivitet från 140-hästarsmotorn när man trampar gasen i botten för en omkörning. Motorstyrningen ger en ett tydligt kickdownläge när man verkligen trycker pedalen i mattan. Jämfört med den manuellt växlade känns faktiskt automaten piggare.
 
Om man jämför den nya 1,4-litersmotorn med föregångarens 1,6-liters, så hade den 135 hästar och 164 Nm. Nu handlar det alltså om 140 hästar och 242 Nm. Precis som den förra versionen verkar motorn optimerad för låg förbrukning snarare än kvick aktion. 
 
Det är bara 25 år sedan Hyundai introducerades i Sverige. Sedan dess har märket gjort en imponerande resa. Det har gått från ett billigt alternativ med lite tvivelaktig kvalitet och märklig asiatisk design till att bli en svår konkurrent för vilken europeisk biltillverkare som helst. Hyundai har insett att för att lyckas i Europa måste bilarna vara byggda för europeer. Det är därför jag sitter bra bakom ratten i i30. Stolen är hyfsat komfortabel, den går att sänka i bakkant och höja i framkant. Avståndet mellan pedaler, stol och ratt passar oss av medellängd eller lite längre.
 
Instrumenteringen är överskådlig och lättanvänd. Knappar och reglage sitter där man oftast brukar hitta dem. Displayen för infotainment är oväntat stor och tydlig och håller samma storlek oavsett utrustningsnivå. Den som väljer standard i Hyundai slipper alltså en billig miniversion. Baksätets rygg är fällbart och kan delas 60/40, men last-ytan blir inte slät. I och för sig trycks kanske sittdynan ihop vid belastning. Men om lasten bara är skrymmande? Här finns utrymme för förbättring.
 
När det gäller utrustningen har Hyundai inte bara försett bilen med diverse komfortdetaljer utan också satsat seriöst på säkerhet som full LED-belysning, kollisionsvarnare, autobroms med radar och kamera för bilar och fotgängare, aktiv farthållare, döda vinkelnvarnare, varning för korsande trafik vid backning körfältsassistans, trötthetsvarnare med mera.
 
Hyundai kommer att vara mycket offensiva de närmaste åren. I år ska i30 kompletteras med en kombi och en extrem sportversion, kallad i30 N, därefter kommer en Fastbackmodell. Före 2020 ska Hyundai presentera 14 nya elektrifierade bilar.

2021 är målsättningen att Hyundai ska sälja fler bilar i Europa än någon annan asiatisk tillverkare...

Diskutera: Vad tycker du om Hyundai i30?