Provkörning: Fiat Tipo kombi (2016)

Bilbroschyrer kan vara underhållande läsning. Fiat slår an tonen på andra sidan i Tipofoldern: ”Hittills har man behövt betala mer för att få mer. Men med nya Tipo gäller inte detta längre.” Jasså? ”Helt otroligt? Det är vad du kommer att säga när du ser vad nya Tipo har att erbjuda”, fortsätter texten.

På plats i bilen ligger ord som ”påfallande alldaglig” närmare till hands. Inte för att det behöver vara fel. Tipo framstår som en okonstlad och förnuftig bil som nu, när Fiat breddar karossutbudet, borde kunna locka en del svenska köpare. Hittills har handlarna fått hålla till godo med en fyradörrars sedan.
Både halvkombin och kombin är vettigt förpackade med generösa utrymmen fram, i baksätet och innanför bakluckan. Kombin, som vi fokuserar på här, sväljer ordentligt med prylar i det fyrkantiga lastrummet. Bakom hjulhusen finns extrafack och med stolsryggarna nere blir lastytan i princip slät och 180 centimeter lång.

Köregenskaperna är lite av en blandad kompott. Chassit är relativt stabilt och följsamt och bilen rör sig mjukt över de flesta ojämnheterna. Styrningen löper väldigt lätt och känns okänslig i allmänhet och i synnerhet kring mittläget. Ganska kraftig understyrning gör att bilen upplevs tung. Sittpositionen är förhållandevis hög, vilket ger ett bekvämare insteg men spär på känslan att vara långt ifrån vägen. Största plumpen är dock allt vägljud som letar sig in i kupén.

Turbomotorn i provbilen har en pigg och reaktionsglad karaktär. I motorvägsfart kan tonen bli lite påfrestande (2 750 v/min vid 110 km/tim) och hastiga gaspådrag alstrar en del osnygga vibrationer. Den manuella lådan passar dock bra och är smidig att spaka.
 
Miljön runt föraren är anspråkslös och trivsam i sin enkelhet. Förarstolen är bekväm men kanske lite väl smal. Mitt på instrumentbrädan sitter en påkostad pekskärm på sju tum som ingår i den högre utrustningsnivån Lounge. Grafiken är elegant men ”knapparna” är många och små, hanteringen kräver nästan att man stannar.

De svenska priserna är ännu inte skrivna i sten men Fiat räknar med ett frånpris för halvkombin på 175.000–180.000 kronor. Kombitillägget blir 6.000–10.000 och Lounge-nivån går på ytterligare 15.000. Runt 200.000 alltså för en Tipokombi med vettig utrustning. Man får visserligen mycket bil för pengarna men frågan är om modellen är ”tillräckligt billig” när konkurrenterna nosar på ungefär samma prislapp.
 
Till sist det där om säkerheten: Tipo får endast tre av fem stjärnor i säkerhetsbetyg av Euro NCAP. Det är ett resultat som brukar betraktas som riktigt dåligt. Tipo klarade sig bra i själva krocktestet men kritiseras för avsaknaden av automatisk nödbroms i standardutförandet. Med radarbaserad autobroms höjs betyget till fyra stjärnor.

Vi får hoppas att den svenska importören inför denna potentiellt livräddande säkerhetsdetalj i alla svensksålda bilar.
 
Diskutera: Vad tycker du om Fiat Tipo som kombi?