Provkörning: Citroën C3 Aircross (2017)

Modet med små crossovermodeller håller i sig. Inom loppet av några månader anländer ytterligare en handfull nya modeller till bilhallarna. De heter saker som Hyundai Kona, Kia Stonic, Seat Arona och Citroën C3 Aircross.

Cittran utmärker sig formmässigt. Med hög och bullig kaross och färgglada inslag här och var – 90 färgkombinationer finns att välja mellan – blir bilen ett utropstecken i den jämngrå trafiken. C3 Aircross är helt enkelt roligare att titta på än andra ”småsuvar”.
Stilen känner vi igen från vanliga C3 och C4 Cactus. Strålkastarna är delade på samma sätt, tunn lysdiodslinga i övre enheten, hel- och halvljus i nedre. De säregna luftfyllda sidoskydden, Airbump, finns däremot inte till C3 Aircross.

Tekniskt är modellen släkt med Opel Crossland X, ännu en ny crossover, men också med flera äldre Citroën och Peugeot. Plattformen har använts sedan början av 2000-talet och det betyder vissa begränsningar, till exempel att det inte blir någon hybridversion.
Insteget är ryggvänligt och föraren sitter upprätt med god sikt. Framstolarna är speciella, breda och väldigt mjuka, kanske lite väl mjuka. Ratten går att ställa i höjd och längd men den här testchauffören, 187 centimeter lång, får inte till körställningen. Hjulhuset gör att det knappt finns viloplats för vänsterbenet.

I kupén blandas högt och lågt. Tyget på dörrsidorna och instrumentbrädan (4 900 kr) ger en hemtrevlig känsla, hårdplasten runtomkring känns inte lika ombonad. Pekskärmen i mitten styr de flesta funktionerna, även klimatanläggningen. Försök vrida ner fläkten utan att släppa blicken från vägen, det är inte helt enkelt.

Handbromsspaken är ett annat frågetecken. Måste den vara så stor att den tar all plats mellan framstolarna? Ett starkt kort är bagageutrymmet. Volymen är tilltagen för storleksklassen och lasthöjden är smidigt låg.
 
Den trecylindriga turbomotorn på 110 hk är allmänt pigg, synd bara att så mycket vibrationer letar sig ut i ratt och pedaler. Växellådan har långa slag och lite sladdrig känsla. Sexstegad automat kostar 15 000 kr. Samma motor finns utan turbo, med 82 hk. En fyrcylindrig turbodiesel, 100 hk, erbjuds också. Femväxlad manuell låda gäller för dessa.

Körningen är komfortinriktad. Med lätt styrning och mjuk chassisättning gungar Cittran fram på klassiskt vis. Hjulen med 16-tumsfälgar och hög profil bidrar säkert till den goda åkkomforten. Korta gupp har bilen svårare att svälja.
Citroën ska lansera en ny fjädringsteknik nästa år, med hydrauliska ”kuddar” i ändarna på stötdämparna, men inte till C3 Aircross.
 
Passagerarstolen fram är ovanligt högt monterad och har ingen höjdjustering, vilket gör att långa medåkande får gnugga huvudet mot taket. Däremot kan ”högsätet” vikas ihop för att få plats med riktigt långa prylar. Dessutom är baksätet skjutbart, perfekt för att prioritera antingen ben- eller bagageutrymme. Som krona på verket sjunker dynorna ner vid ryggfällning så att lastgolvet blir plant. Fiffigt!

Vad som är synd är att sätesfinesserna endast ingår i högsta utrustningsnivån (Shine). Samma nivå krävs för att få körlägesväljaren Grip Control som anpassar antispinnsystemet för olika underlag. Enligt Citroën ska detta ge framkomlighet i 95 procent av alla situationer. De sista fem procenten får man helt enkelt undvika, verkar vara logiken. Fyrhjulsdrift finns i varje fall inte.

Säkerhetsnivån är femstjärning, i alla fall enligt Euro NCAP som nyligen granskade bilen. Undvik dock den billigaste versionen (Live) som saknar automatisk nödbroms.
 
Diskutera: Vad tycker du om Citroën C3 Aircross?