Provkörning: Audi R8 V10

Ljudet som letar sig in i den lilla kupén skär tillvaron i bitar. Få är de motorer som kan mäta sig med Audis V10. Effekten levereras i ett linjärt register och tillsammans med den nyutvecklade fyrhjulsdriften och den snabba S-Tronic-lådan bjuds föraren en harmoni som återfinns i ytterst få bilar. Balansen är utsökt och bilen tappar aldrig lugnet, vad du än utsätter den för. Trots att väglaget är tveksamt under en del av vår provperiod lunkar R8 bara vidare som om inget har hänt. Medveten om mina begränsningar infinner sig en tillfredsställelse som jag aldrig tidigare varit med om hos biltypen. Audi R8 V10 Plus bjuder på en förträfflig cocktail av racerbilsinslag och vardagstrygghet. De mest adrenalinstinna kan måhända bli en gnutta besvikna, men den som vet lite mer, har lite bättre förankring i verkligheten, kommer att njuta hela vägen i mål.

När Audi lanserade R8 2006 möttes man av idel positiv kritik. Designen lämnade få oberörda och mest utstickade var de stora ”sideblades” som dominerade bilens profil, men även den lite framtunga hållningen, vilken tillsammans med tillverkarens nya kantiga formspråk stod för något nytt. 

Klassiskt superbil; framtung profil och stora slitsar och hål. Är det inte lite Auto Union Typ C över den?

Även under skalet visade man sig ha koll på bitarna. Tysklands enda riktiga superbil kunde mer än bara krama kurvor, den var faktiskt helt okej även som långfärdsvagn. Mycket för efterföljaren att leva upp till alltså.

Grundkonstruktionen ASF (Audi Space Frame) är tillverkad av aluminium och kolfiberarmerad plast och väger 200 kilo. Tack vare flitigt jagande av kilon  har torrvikten hållits till låga 1 454 kilo, vilket är jämförbart med en Volvo V40.

Motorn, R8 finns numera enbart med V10 och inte V8 som tidigare, är monterad framför bakaxeln och sammankopplad med en sjustegad dubbelkopplingslåda som skickar ut kraften till samtliga fyra hjul. Den nya fyrhjulsdriften kan fördela drivet fritt mellan axlarna, vilket gör bilen till en anpassningsbar karaktär.

Inredningen följer samma ideal som tidigare. Borta är dock den stora skärmen i mittkonsolen med tillhörande MMI-system, nu förpassat till skärmen framför dig som en del av Audi Virtual Cockpit. Det är även här man ser aktuellt körläge eller varvtider.

Kvalitetskänslan går utanpå det mesta och i de elektriskt justerbara stolarna är det lätt att finna sig till rätta. Rymligt är att ta i, men med mina 190 centimeter har jag inget allvarligt att klaga över. Till och med insteget är godkänt.

På långresa då? Ljudnivån är acceptabel, likaså fjärdingskomforten, trots att R8 Plus har både hårdare stötdämpare och fjädrar än basversionen. Audi Magnetic Ride (standard i Plus-versionen, 21 900 extra för basmodellen) trollar bort ojämnheterna i vägbanan på ett effektivt sätt. Systemet jobbar med elektromagnetiska fält som minskar oljans genomströmningsförmåga i dämparna. Genom att slå på och stänga av ström individuellt i de fyra dämparna justeras komforten under resans gång. Oljan i dämparna innehåller små magnetiska partiklar som ändrar riktning när de utsätts för spänning. Önskas en hårdare inställning jobbar systemet åt andra hållet.

Lasten får du dock lämna hemma. Det lilla utrymmet mellan framhjulen är inte mycket att hurra för och så var det där med bränsleförbrukningen. Den deklarerade 12,3 l/100 km (blandad körning) kan inte ens den minst intresserade av fordon nå. Nej, den som hamnar bakom ratten får räkna med täta tankstopp. Att Plus-versionens tank är tio liter mindre hjälper inte till.

Att kalla en bil för 1,8 miljoner kronor prisvärd kräver mod när världen ser ut som den gör, men det frestar. R8 V10 Plus är en sann allkonstnär, så effektiv att världen krymper runt dig.

Diskutera: Vad tycker du om Audi R8?