Provkörning: Alfa Romeo MiTo

Supersportbilen Alfa Romeo 8C är en dröm som inte många får se i verkligheten. Men för cirka 200 000 kronor - priset är inte riktigt bestämt - går det att få uppleva åtminstone lite av dess pulshöjande körglädje. Lilla MiTo har fått en del racer-DNA.

Namnet kommer från Mi-lano där Centro Stile har skapat formerna och To-rino där bilen byggs. Designen är omsorgsfullt gjord. Nästan varenda veck och detalj ger ett litet löfte om körkänsla i toppform och en del är tydligt inspirerat av 8C: fronten med piggt uppspärrade strålkastarögon, ramlösa sidorutor, de vackra runda bakljusen.

Utstrålningen är klart stöddig. MiTo är en bil som får det att tindra i ögonen på grabbar och tjejer i alla åldrar.

DNA-läge
Kupén är lika välmodellerad och full av spännande detaljer. Det häftigaste reglaget sitter till vänster framför växelspaken - en vippbrytare som kan tryckas antingen framåt eller bakåt: DNA-systemet.

Den passande bokstavskombinationen står för Dynamic, Normal och All weather. I normalläget lunkar bilen snällt i morgonköerna. Styrningen är lätt och motorn svarar mjukt på gasen.

Om vippreglaget trycks bakåt (till All weather) blir bilen ännu mjukare att styra och gasa - på gränsen till slapp och slö. Detta för att minska risken för hjulspinn och alltför plötsliga styrrörelser i halt väglag.

Men när DNA-knappen pressas framåt händer det roliga saker. Bilen liksom reser ragg, spänner musklerna och blir arg. Stötdämparna styvnar, ratten blir tyngre att vrida. Även om högerfoten ligger blickstilla på gasen börjar motorvarvet och farten öka. Med elektronikens hjälp förvandlas Alfa MiTo på några sekun-der till en liten ettrig gatracer med en gaspedal snabb som en elkontakt.

Mer på hugget
Även motorns karaktär ställs om. Det är en liten spänstig maskin. Med hjälp av turbo har Alfa lockat 155 hästkrafter ur 1,4 liters cylindervolym. I normalinställning är vridmomentet 206 Newtonmeter vid 2 000 varv och det betyder att motorn drar villigt på höga växlar i låg fart.

Med Dynamicläget inkopplat ökar vridmomentet till 230 Nm vid 3 000 varv och föraren måste vara mer på hugget med växelspaken för att draget ska kännas.

D-läget är förstås det enda rätta på en krokig landsväg. Men det ligger ofta i även i stan. Med extra snabba reaktioner är MiTo en lättkörd stadsbil. Den slinker som en liten kvick mus in i de snabbare filernas luckor.

Lite knepigare är den att parkera. Det finns inte mycket glas i karossens bakre delar. Men det är åtminstone lätt att vrida ratten - på rätt körläge.

En bil med Alfas resurser kunde vara vansklig att hantera men föraren får hjälp av diskret teknik. Antisladdsystemet, VDC, är alltid inkopplat och samverkar med Dynamic Steering Torque, DST, ett system som ger lätt styrhjälp åt rätt håll om bilen råkar ur balans.

Elektronik med beteckningen Q2 fördelar kraften mellan de drivande framhjulen. I kurvorna läggs lätt broms på de inre hjulet vilket ger det yttre bättre fäste. Säkerhetssystemen har två lägen. När bilen körs "dynamic" griper de in på andra sätt: antisladdsystemet lite senare, diffen lite hårdare.

Sju kuddar
Skulle det gå åt skogen ändå är det nog ganska bra beställt med säkerheten. Undertill är MiTo en Fiat Grande Punto som fått fem stjärnor i Euro NCAP:s krocktest. Karossen innehåller hela sju krockkuddar (en under ratten) och framstolarna har skydd mot pisksnärtskador.

Alfa MiTo är en liten juvel att titta på och köra. Men den duger föga till annat och är inte praktisk ett dugg. Baksätet har plats för småvuxna passagerare men är rätt instängt och hårt.Som shoppingbil är Alfan värdelös - bagageutrymmet ligger som ett djupt hål bakom en lastkant som är över 80 centimeter hög. Men som leksak är den svårslagen!