Biltest: Skoda Fabia VRS

Scenen har utspelat sig ett antal gånger:

- Vilken tuff liten bil! Är den snabb?

- Jodå. Den gör noll till hundra på nieåsex och toppar 204 km/tim.
- Vad har den för motor?

- Vänta och hör.

Sen vrider jag om startnyckeln och ett dovt spikande fyller luften.

- Va i... en diesel!?

Just det. När Skoda skulle göra GT-bil av Fabia valde man ingen högvarvig 16-ventilare utan en 1,9 liters turbodiesel på 131 hästar.

Tiden till 100 km/tim är väl inte så hisnande - det kräver två växlingar att komma dit och det tar tid. Men ute på vägen, när man ska om en långsam medtrafikant och trampar på gasen, då är det som om Fabia VRS har en efterbrännkammare i baken. Dieselmotorn suger i med den obändiga kraften hos 341 Newtonmeter, bilen slungas upp i fart och kroppen trycks fast i sätet: det känns som att sitta i en liten raket.

Dieselknattret tystnar när farten ökar och sen verkar motorn mera komma från en kinkig sportbil. Man måste passa den noga och hålla ögonen på varv-räknaren för att få ut det bästa.

Den som släpper ned varvet under 1 500-strecket får ett missnöjt durrande och inte mycket mera till svar. Men när varvräknarnålen når 2 000 blir det annat liv i snurran. Nackmusklerna spänns när motorn börjar dra hejdlöst och den ger sig inte förrän vid rödmarkeringen vid 4 700 v/min. Där falnar den.

På krokiga vägar måste föraren syssla mycket med växelspaken för att hålla motorn på gott humör. Det är rena nöjet. Sex växlar finns att spela med och spaken har den rätta, spänstiga snärten i lägena.

Att Skoda kan bygga rallybilar är ju bevisat och både känsla och prylar från tävlingsavdelningen återfinns i Fabia VRS. Den lilla hårda karossen vilar på en bestämd fjädring som sänkts 30 mm jämfört med standardbilen. Bilen rör sig precist och lydigt, men utan att stampa eller studsa. Det finns komfort kvar i chassit.

Hjulen är breda och låga (205/45 på 16-tumsfälgar) och framhjulen reagerar tvärt på alla rattrörelser. Tyvärr rullar de låga däcken inte precis ljudlöst på vägen, men det är en olägenhet som man kan ursäkta en GTI-bil.

Den livade dieselmotorn gör det väldigt frestande att jaga på med Fabia VRS. Om man där-emot lyckas hålla sig i skinnet är det inga som helst problem att hålla förbrukningen på en dryg halvliter per mil. Men inte ens under våra vildaste etapper kom vi över 0,6 l/mil.

Skatten för Fabia VRS är  5 090 kr/år. Då känns det som en liten tröst att bara behöva tanka 34 liter efter 60 mils glad körning.

Motorn är förstås kärnan i bilen, men till VRS-bilden hör också hårda, sköna säten med höga sidor och tuffa spoilers både bak och fram.

Bakom aluminiumfälgarnas ekrar skymtar kompetenta bromsok i Skodas tävlingsgröna färg.
Luftkonditionering är standard, vilket upphettade förare tackar för. Däremot saknas huvudkrockgardiner. Sladdhämmare, ESP, finns att köpa till.

Priset för Fabia VRS är 159 900 kr. Inte billigt för en liten Skoda, kanske. Men få andra bilar kan bjuda på samma härliga mix av körglädje och förnuft för dom pengarna.

Testad i Vi Bilägare nummer: 14/2004