De lanserades i prisordning, från botten räknat. Först kom Skoda Fabia för tre år sedan. Ett par år senare var det dags för senaste upplagan av Seat Ibiza och kort därefter nya VW Polo.
Tre bilar med tre specifika utseenden, tre olika märkesemblem, tre skilda karaktärer och tre starkt varierande prislappar.
Men det mesta av olikheterna är bara utanpåverk. En titt under skalen
avslöjar att det inte är skillnaderna, utan likheterna mellan de tre koncernkusinerna som är det mest slående.
Det är i och för sig inte så konstigt eftersom alla är byggda på samma tekniska grund, eller plattform som det heter på branschspråk. I det här fallet kallas plattformen A04 och är VW-koncernens senaste för småbilar.
I praktiken innebär det att Fabia, Ibiza och Polo har alla viktiga komponenter och tekniska lösningar gemensamma. Faktum är att bilarna i grunden är så lika att de i princip skulle kunna tillverkas sida vid sida i samma fabrik istället för i tre anläggningar i tre skilda länder.
Fördelarna med konceptet är enorma och VW-koncernen sparar miljardbelopp i utvecklings-, bygg- och logistikkostnader. Att ta fram en enda ny plattform är redan det avskräckande kostsamt, men givetvis småpotatis jämfört med vad tre skulle ha kostat.
Otroligt, eller hur?
Just VW-koncernens ingenjörer är för övrigt skickliga på att utnyttja plattformstekniken maximalt. Betänk bara att två motpoler som vardagsvagnen Skoda Octavia och sportiga Audi TT är byggda på samma tekniska bas. Otroligt, eller hur?
Men gör inte misstaget att förväxla plattform, eller bottenplatta som det också kallas, med chassi. För det är inte alls samma sak, även om beteckningarna lätt kan leda tankarna dit.
En plattform är betydligt mer än bara ett underrede med fyra hjul, motor och drivlina. Det handlar om en teknisk grundstruktur som kan utnyttjas för att tillverka ett antal olika chassier, och därmed bilmodeller, av varierande storlek och typ.
Studera vår tekniske illustratörs Herbert Müdsam initierade grafik på sidan 23 så förstår ni precis vad branschfolket menar när de snackar om plattformar och bottenplattor!
VW-koncernen är, med europeiska mått mätt, speciell också genom att man hanterar så många olika märken; från billiga Skoda över Seat, VW och Audi till flermiljonbyggen som Bugatti, Lamborghini och Bentley.
Med det utbudet finns högvis med pengar att spara genom att utnyttja varje komponent, detalj och teknisk lösning maximalt, vilket man också gör. Men ibland går det nästan för långt. Nyckeln till lilla VW Polo är exempelvis exakt likadan som till 1,2-miljonersbilen Phaeton Och det kan ju kännas lite snopet, åtminstone för Phaetonköparen...
Samma bil
Ett annat pedagogiskt problem i VW:s plattformsvärld är att försöka övertyga kunderna om det vettiga i att betala tusentals kronor mer för ett märke än för ett annat. Särskilt när modellerna ligger så nära varandra som testobjekten Seat Ibiza, Skoda Fabia och VW Polo.
Här handlar det i grunden om samma bil, även om respektive fabrik gjort sitt bästa för att försöka skapa tre individuella karaktärer. De yttre formerna är helt olika och samma sak gäller design och material i interiören, liksom utrustningsnivåer och vissa specialdetaljer.
Även en del osynliga skillnader finns, till exempel i karossernas säkerhetsstruktur, i avstämningen av fjädring/dämpning och i mjukvaran för motorernas styrprogram. Polo har också skivbromsar runt om, medan Fabia och Ibiza får nöja sig med trummor bak.
Klarar älgtestet
Men bakom ratten upplevs de tre koncernkusinerna som tämligen likartade. De är både smidiga, precisa och mycket säkra att hantera. Undanmanöverprovet går som en dans och alla bilarna klarar älgtestets utmaningar med full last i drygt 70 km/tim. Väl godkänt!
Även forcerad körning på små krokiga vägar uppskattas av trion. Allra piggast i böjarna är VW Polo som har de kvickaste styrreaktionerna, följd av Seat Ibiza och Skoda Fabia.
Den tjeckiska bilen kontrar med att ha den behagligaste fjädringskomforten, med Polo som god tvåa. Här kommer den stumt avfjädrade Ibiza ohjälpligt sist.
Tanken är väl att Seaten ska upplevas som sportig, men istället känns den bara jobbig att åka i. Vad ska man med ett hårdfjädrat sportchassi till när motorn bara ger blygsamma 75 hästar?
Ibiza förlorar också bullerronden med råge. Ingen av bilarna är förvisso särskilt tyst i landsvägsfart, men Seat är i särklass elakast mot öronen. Polo har behagligare frekvenser och Fabia hamnar mitt emellan.
Motor och växellåda är identiska i bilarna och fungerar i stort sett klanderfritt. Växelbytena går lätt och smidigt. Och det är tur, för växla behöver man ofta. Motorn är tunn på lågvarv och en skönfläck är att den lätt tjuvstannar om man inte skickar på lite extra gas i startögonblicket.
Hyfsat snål
Till 1,4-litersmaskinens försvar ska sägas att den knallar på riktigt bra när man väl fått rull på bilen. En annan god egenskap är att den är hyfsat snål på bränsle även när man kör utan ägg under gaspedalen. Allra mest ekonomiskt fungerar motorn i Fabia, medan Polo sörplade i sig mest bränsle under testet.
Testlagets körfavorit blev, trots det trögaste temperamentet, VW Polo. Den känns mognast och mest vuxen i småbilstrion. Skoda hamnade inte långt efter i rankingen och förlorar i första hand på att den är betydligt vindkänsligare än de båda övriga. Jumboplatsen gick till Seat, främst på grund av den onödigt stumma fjädringskomforten och den besvärande bullernivån i kupén.
Polo får också toppbetyg för sin ombonade kupé och fina kvalitetskänsla. Materialval och inre design är snäppet upp jämfört med de båda billigare koncernkusinerna. Sportstolarna, som ingår i Trendline-paketet för 2 400 kronor, är bäst i test. Polo har också den skönaste ratten och flest gummiklädda småfack och mugghållare.
Lustigt, förresten, är att man på sminkspeglarna i solskydden kan se vilken bil som rankas högst i status av de tre. Polo har dubbla belysta sminkspeglar, Seat har dubbla obelysta och Skoda har en obelyst.
Syns dåligt
Svagt är däremot att någon integrerad ljudanläggning inte finns till Polo, det har både Fabia och Ibiza. Testlaget gillade heller inte VW:s blå instrumentbelysning. Den ser elegant ut, men syns dåligt.
Skoda Fabia är Polos raka motsats när det gäller inre design. Här tycks formgivarna aktivt ha ansträngt sig för att undvika alltför eleganta linjer och på så sätt skapa ett intryck av enkel bruksbil.
Ratt och växelspaksknopp känns simplare och plastigare att hålla i jämfört med både Polo och Ibiza och kurvhandtagen har inte samma lyxigt fjädrande återgång.
Men i övrigt är materialen i Fabia av högre klass än vad som uppfattas vid första anblicken. Tanken är förmodligen att det ska se billigare ut i en Skoda än i koncernens övriga bilar, någonstans måste det ju märkas att det är VW:s lågprismärke det handlar om.
Men bortsett från den bristande inre elegansen ger den tjeckiska bilen ett gediget och väl hopskruvat intryck, en budgetbil med klass.
Synd bara att Skoda bantat på ett så korkat sätt i baksätet. Där saknas såväl nackskydd som trepunktsbälte på mittplatsen och det är riktigt dåligt.
Minus blir det också för de lågt placerade och plottrigt otydliga reglagen för värme-/ventilationsanläggningen. Den kritiken gäller för övrigt även VW Polo.
Seat Ibiza har satsat hårt på snitsig yttre design och åtskilliga stilelement är lånade från eleganta Alfa 147.
Sportigare intryck
Även interiört ger Ibiza ett sportigare intryck än Polo och Fabia. Instrumentpanelen, med mittkonsolen vinklad mot föraren, är tuffare designad än hos kusinerna och man kan ana en viss Alfa-inspiration också på insidan. Men kvalitetskänslan når inte Polonivå.
Växelspaksknoppen har aluminiuminlägg och Seats djupt försänkta instrument lyser ilsket rött i mörker. Sportigt? Ja, kanske. Men allra bäst och tydligast är Skodas beskedligt gulbelysta mätartavlor.
Ibiza är även utrustad med små specialfinesser som bakvänd bränslemätare och en blinker med ett "duttläge" som ger tre blinkningar, precis som på många lyxbilar. Den spanska bilen har även trions hårdaste och, enligt testlagets bedömning, obekvämaste förarstol.
Seat chockar dessutom med testets dyraste bakdörrar. Hutlösa 6 600 kronor extra kostar det att få bilen med fem dörrar. För Polo är tillägget 4 200 kronor och på Skoda ingår bakdörrarna i priset.
I baksätet är det Polo och Fabia som är vinnarna, medan Seat förlorar på ett något sämre knäutrymme. Två vuxna ryms dock i alla aktersoffor. Fast i Polo har man ingenstans att göra av småprylar, fack finns varken i dörrsidor eller på baksidan av framstolarna. Snålt!
Fyra krockkuddar
Även bagageutrymmena är tämligen likvärdiga, bara några VDA-liter skiljer hit eller dit. Någon skillnad på kvaliteten i lastrumsmattorna kunde vi inte upptäcka, däremot är materialen olika när man lyfter på mattorna och tar en titt under dem. I Seat är det pressad filt som gäller, i Skoda omålad masonite och i Polo målad masonite.
När det gäller antalet krockkuddar är VW och Skoda bäst utrustade, båda har fyra som standard. I Seat ingår inga sidokrockkuddar i priset, de kostar 1 400 kronor i tillägg.
Några huvudkrockkuddar finns märkligt nog inte på utrustningslistorna till någon av bilarna. Även aktiva pisksnärtskydd i framstolarna saknas.
Alla tre bilarna är körda i Euro NCAP:s krockprov och belönades med näst högsta betyg, fyra stjärnor vardera. Men Polo fick flest poäng, 28, tack vare ett bättre sidokrockskydd. Skoda och Seat stannade på 26 poäng, deras fyra stjärnor lyser alltså något svagare.
Som helhet är VW Polo den bil som testlaget gillar bäst. Den är skojigast i reaktionerna, bekvämast att åka i och har den högsta kvalitetskänslan och säkerhetsnivån. En annan kul finess med Polo är att den har en mycket diger utrustningslista och kan förses med säkerhets- och komfortutrustning som normalt sett bara finns på större bilar.
I särklass dyrast
Men VW:n är också i särklass dyrast i trion. Baspriset för en Polo med fem dörrar är nästan 13 000 kronor högre än för en Skoda Fabia Comfort. Då är ändå VW:n betydligt sämre utrustad och saknar detaljer som centrallås, elfönsterhissar och elstyrda yttre backspeglar.
Polo är testets bästa bil, men faller på sitt höga pris och blir bara tvåa när alla egenskaper vägs samman.
Seat Ibiza tjusar med sin snitsiga design och har ett hyfsat grundpris (i alla fall om man hoppar över bakdörrarna). Men den faller igenom på komfortbrister, såväl när det gäller fjädring som kupébuller. Det är faktorer som gör bilen jobbig att leva med i längden, även om den hårda fjärdringen ger Ibiza aningen bättre väghållning än konkurrenterna när bilarna pressas mot gränsen av sin förmåga.
Inte heller den ekonomiska bilden är särskilt ljus för Ibiza. Avsaknaden av vagn-skadegaranti gör försäkringen dyr och Seat har även den högsta totala milkostnaden och det sämsta andrahandsvärdet i trion.
Det blir jumboplats för Ibiza!
Testad i Vi Bilägare nummer: 9/2003
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.