Biltest: Peugeot 4007, Volkswagen Tiguan

Minns påsken! Det var ingen bra trafikhelg. När senvintern slog till med lömsk kraft fylldes Sverige av kaos, katastrofer och allmän oreda längs vägarna.

Bussar välte, långtradare körde fast, hundratals bilförare halkade i diket. Bilköerna var på sina håll oändliga. I såna trassliga lägen måste man ta sig fram på sidan om och det gjorde vi. Småvägarna var visserligen täckta av både is och tjock nysnö, men de var inte blockerade.

Vi kom dit vi skulle, lugnt och säkert. På oplogade och vansinneshala vägar är fyrhjulsdrivna bilar som Peugeot 4007 och VW Tiguan fullkomligt överlägsna.

På frammarsch
Efter en påskhelg som årets är det inte svårt att begripa, varför allt fler svenskar går över till att köra en fyrhjulsdriven suv - eller "crossover" som tillverkarna har börjat kalla de lite mindre varianterna. (Beteckningen suv kanske känns lite för infekterat och liktydigt med stora, törstiga och skitiga stadsjeepar).

Faktum är i alla fall att biltypen i fjol ökade med nästan 30 procent, till cirka fem procent av marknaden. Inget talar för annat än att ökningen fortsätter även i år.

Peugeot 4007 och VW Tiguan kallas "crossover", vilket ska berätta att biltypen är en korsning mellan stadsjeep och kombi. Ingen av dem är särskilt liten. Nog förefaller de vara mera SUV: ar än kombibilar, men vi ska inte ägna oss åt hårklyverier.

Det är i alla fall två nya, höga och karakteristiska profiler i trafiken. 4007 är Peugeots första modell av det jeepliknande slaget. Fransmännen har bidragit med en råstark och snål dieselmotor, resten är mest Mitsubishi.

Bilen tillverkas i Japan och säljs med tre namnetiketter: förutom Peugeot 4007 heter den också Mitsubishi Outlander och Citroën C-Crosser. VW: s lilla stadsjeep visades under stort hallå som koncept på bilsalongen i Genève för två år sedan. Namnet bestämdes i en pristävling som hölls av en tysk motortidning.

Den fyndige läsare som slog samman orden "Tiger" och "Leguan" vann. VW Tiguan ser ut som en krympt Touareg, vilken är en kontroversiellt bränsleslukande klump på över två ton. Den mindre kopian är cirka 600 kilo lättare och därmed betydligt svårare att kritisera ur både trängsel- och miljösynpunkt.

I trafikbilden ser den rent nätt ut och med VW: s nyutvecklade turbodiesel stannar förbrukningen på cirka 0,7 liter per mil.

Stridsmask
Moderna bilköpare vill ju ha individuella bilar och följaktligen går det att köpa Tiguan i tre olika utföranden, alla med pigga namn. Vi har kört varianten "Sport & Fun" som bland annat karakteriseras av en grill med kromade ribbor och kromramar runt sidorutorna. Den ser trevlig ut.

Att ta till sig Peugeots design kan vara lite svårare. De tre japantillverkade suv-modellerna skiljs åt av en del yttre detaljer. Peugeot har försett 4007 med en uppseendeväckande front, klart inspirerad av den japanske partnern.

4007 grinar mot omgivningen som en samuraj i stridsmask.

– Det är en bil som skulle göra sig bra i en barnbok, ansåg en betraktare.

Den hotfullt glupande fronten har dock en fördel. I stadstrafiken vinner 4007 en slags förundrad respekt bland medtrafikanterna - de viker hellre undan än försöker sig på någon närkamp. Det är tur, för bilen har ett dyrbart ansikte.

Stötfångaren kostar sina modiga 9 000 kr att ersätta och om ett av de väldiga xenonljusen blir sönderslaget går notan på över 16 000 kr! (Över huvud taget har Peugeot 4007 dyra reservdelar.)

Passar bäst i stan
Trots att fyrhjulsdriften hjälper 4007 att ta sig fram stadigt även i omöjliga väglag är det nog i stan och på andra slätare underlag den passar bäst. Frigångshöjden är bara 17,5 centimeter och det är lågt för en suv. Det finns heller inget under bilen som skyddar mot slag.

I bättre väglag kan Peugeot 4007 köras med enbart framhjulsdrift. Bakhjulen kopplas in vid behov med ett vred. Fyrhjulsdriften fördelas automatiskt via en central diffspärr. Vredet har också ett läge där drivkraften låses till cirka 75 procent på bakhjulen. Det är bra när bilen exempelvis ska dra ett släp uppför en hal backe.

Med en frigångshöjd på 19,5 centimeter är VW Tiguan lite bättre anpassad för terrängkörning. Ettans växel är extra låg - 6,69 km/tim per tusen motorvarv - och passar fint vid krypkörning över stock och sten.

Med viss försiktighet dock, ty det saknas skyddsplåt under bilen och Sport & Fun-fronten klarar inte särskilt höga kanter. Det finns emellertid en version av Tiguan som kan tassa fram i knöligare förhållanden. Den kallas Track & Field och har försetts med en uppvinklad front som klarar lutningar på 28 grader.

Pristillägget är 13 500 kronor och innehåller också en del körhjälpmedel som automatisk bromsning i kraftiga nedförslut. Volkswagen kallar sin fyrhjulsteknik för 4Motion och det är bara ett annat namn för det svenska Haldexsystemet. Det styrs elektroniskt.

I bra förhållanden är bilen framhjulsdriven till 90 procent men behövs det skickas nästan 100 procent av drivkraften till bakhjulen. Fördelningen sker blixtsnabbt och märks över huvud taget inte på annat sätt än att bilen tycks suga sig fast vid underlaget.

Haldexsystemet är effektivt i de flesta situationer, men har sina begränsningar. Ett oplogad väg med ett par decimeter skarsnö blev för svår. Bilen sjönk och blev stående med hjälplöst slirande däck.

Vi fick skotta oss därifrån. Kanske det inte hade behövt bli så svettigt om vår testbil varit standardutrustad med originaldäcken, dimension 215/65 16. Istället rullade den på gigantiska sportsulor: 18-tumsfälgar med 235 mm breda lågprofilsdäck.

På bar asfalt hjälpte de förvisso framhjulen att svänga som nyslipade carvingskidor, men i snömodd flöt däcken som kanoter. De smalare originaldäcken rekommenderas i vinterväglag!

Rena racerbilen
Fyrhjulsdriften ensam räcker inte alltid till för att hålla bilarna stadigt i spåret. På riktigt hala och krokiga vägar får ESP-systemen ibland ta vid. I Peugeot 4007 märks det tydligt när elektroniken rycker in.

Det slamrar och viner om systemet och bilen bromsas med tydliga ryck. Volkswagens säkerhetssystem går in tidigare och jobbar mer diskret - att elektroniken har lagt sig i körningen märks mest på att varningslampan blinkar.

Det tyska systemet verkar tillhöra en modernare generation. På många sätt ger hela VW Tiguan intryck av att vara en mer modern bil än Peugeot 4007. Man behöver inte köra särskilt långt för att märka skillnaderna.

Den lilla tysken är följsam och stabil som en vanlig liten personbil, motorn svarar vaket på gasen och den elektromekaniska servostyrningen tar snabbt och precist.

– Det här är ju rena racerbilen, sa en häpet förtjust testförare.

Större och tyngre
Peugeot 4007 är lite större och tyngre och det märks. Ingen kan kalla den svajig och klumpig, men jämfört med Tiguan påminner den mer om en traktor. Den franska dieselmotorn låter högre och grövre och det känns att bilen väger sina modiga 1,8 ton.

 I längd skiljer det nästan 20 centimeter mellan den franska och tyska bilen. Bagagerummet bak i Peugeot 4007 har räckt till ett extra litet säte för två personer. Det förvaras nedfällt i durken och där bör det få ligga under längre resor. Varken komfort eller benutrymme räcker för annat än korta turer med korta passagerare.

VW Tiguan är egentligen ett nummer mindre än den franska rivalen, men är klurigt inredd och klarar förvånansvärt mycket. Baksätespassagerarna sitter högt och har gott om plats för knäna.

Lastutrymmet verkar inte vara så mycket att hurra för, men det kan förstoras avsevärt. Dels går baksätet att skjuta fram hela 16 centimeter och om även reservdäcket tas ur blir lastutrymmet nästan i klass med Peugeots.

I de dyrare modellerna går även passagerarstolen fram att fälla ihop och då lastar Tiguan upp till 250 cm långa prylar. Baksätet i den tyska bilen fälls elegant. Sittdynorna sjunker ned ett par centimeter och det bildas ett platt lastgolv. Desto vanskligare är det att göra om Peugeot 4007 till lastbil.

Sätet viks ihop och, genom ett ryck i öglor, fälls fram mot framstolarna. Proceduren är lite farlig. Sätena smäller upp med en hårt fjädrande kraft och den som lutar sig för långt in i bilen kan bli knockad!

Vinner i krock
Några dagars umgänge med Peugeot 4007 avslöjar andra missar som kanske inte är så hälsovådliga men likväl irriterande. Dörrar och baklucka, exempelvis, går sällan att slå igen på första försöket.

De måste riktigt dängas igen för att sluta till. Då och då syntes testbilen åka omkring med blinkersen påslagen. Den går ibland inte tillbaka och blinkar så tyst att de flesta förare inte hör den.

Vissa förare ser heller inte blinkerspilarna på instrumentpanelen. Ratten går bara att ställa i höjd och positionen blir fel för den som är lång.

Peugeotpassagerarna går ofta omkring med smutsiga ränder bak på byxorna. Det är omöjligt att kliva ur bilen utan att trycka benen mot sidornas breda romlister - vilka nog är snygga i vackert väder men blir förskräckligt lortiga i slaskföre.

Volkswagens konstruktörer har däremot tänkt på de åkandes kläder. Tiguans trösklar täcks av lister på dörrarna och är alltid rena.

Av vissa anledningar tycks det vara svårt att bygga in fullgod krocksäkerhet i en kompakt suv. De flesta har bara klarat ett fyrstjärnigt resultat i EuroNCAPs krocktester, men VW Tiguan är ett lysande undantag.

Peugeot 4007 ligger en säkerhetsstjärna efter, men i en verklig olycka har den förstås fördel av sin höjd och tyngd. Som en passagerare sa:

- Det känns bra att åka i den här bilen, för om vi krockar så vinner nog vi!

Gott om extraprylar
Volkswagen har inte gjort sig känt för att sälja sina bilar billigt, men jämfört med Peugeot 4007 verkar Tiguan vara något av en lågprisvara. Så är det förstås inte. Den franska bilen säljs i bara en version och den är fullt utrustad med den mesta lyx som kan stoppas in i en bil - läderklädsel, klimatanläggning, xenonljus, med mera.

Allt finns förstås att köpa även hos VW och höjer priset på en Tiguan. Testbilen, som var utrustad till fransk nivå och lite till, var klädd med extraprylar för nästan 100 000 kronor. Peugeot 4007 är lite rymligare och har ett extra säte, men det är trots allt VW Tiguan som ger mest för pengarna. Både när bilen köps och senare.

Driftskostnaderna verkar ungefär lika höga, men det blir säkert mest förmånligt att äga den tyska bilen. Fransmännen tar exempelvis hutlöst betalt för reservdelar och den som tänker behålla Peugeot 4007 länge bör kosta på en rostskyddsbehandling snarast.

Volkswagen verkar däremot ha gjort allt rätt för att lyckas i den lilla suv-klassen. Kattödlan har de flesta egenskaper som gör en storsäljare. Den är en suv i tiden.