Biltest: Opel Corsa, Peugeot 207

Nu har Opel Corsa nått fram till sin fjärde generation och Peugeot 207 till sin tredje. Båda har bakom sig en historia präglad av enorm succé. Den första Corsan kom 1982 och Peugeots småbil, med ordningstalet 205, lanserades året efter.

Till dags dato har över 9,4 miljoner Corsa rullat ut på europeiska vägar. (Nummer två kom 1993 och trean år 2000). Peugeots småbil är värre ändå: Av 205 och 206 (som kom 1998) har det sålts nära 10,6 miljoner exemplar.

Peugeot har alltid ansett att en liten bil bör se tuff och uppkäftig ut, vilket antagligen hjälpt upp försäljningen av 205 och 206 en hel del. Opel har varit mera inne på att en storsäljare bör vara så utslätad att den inte retar någon. Äntligen har Opel tänkt om. Nya Corsa är en bastant tuffing med självsäker personlighet, precis som Peugeot 207.

Som tidigare finns Corsa med två olika karosser. Tredörrarsmodellen liknar en liten ettrig sportkupé medan varianten med fem dörrar har längre taklinje och lugnare drag. Peugeot 207 har samma kaross med tre som med fem dörrar men det sitter i alla fall en tuffare sportfront på vissa modeller - testbilen exempelvis.
 
Fransmannen är definitivt fräckast att titta på. Taket är så kort, att det verkar ha krympt i tvätten. Bilen tycks luta sig framåt, redo att sticka iväg. Frontens breda gap liksom slukar vägen och jättestrålkastarna är skarpa som rovdjurs-ögon.  Bland yngre bilkritiker plockar Peugeot högst poäng.

Opel Corsa har en mjukare, snällare design. Fronten ler vänligt. Men bilen har något betryggande solitt över sig och det är ingen falskflagg. Corsa är en av de mest krocksäkra småbilarna. Jämfört med tidigare modell är karossen starkare och styvare: 35 procent är höghållfast stål. Full uppsättning krockkuddar tillhör standardutrustningen. Men det är inte allt. Opel har tänkt några steg utöver krockbalkar och kuddar.

När föraren bromsar hårt börjar bromsljusen blinka varnande. Om bilen ändå skulle bli påkörd bak-ifrån skyddas de åkande av pisksnärtskydd i framstolarna. Vid en kraftig krasch i fronten lossnar pedalerna, vilket minskar risken för fot- och benskador.

Peugeot 207 har också femstjärnig säkerhet men saknar en del av Opels finesser. I Euro NCAP:s test plockade fransmannen ett par extra poäng på sin utomordentliga bältesvarnare. Den visar exakt vilka i bilen som spänt fast sig. Det är en detalj som Opel fuskat med. Bältesvarnaren i Corsa är bara kopplad till förarstolen och varningsplinget är så lågt, att det inte stör mer än tickandet från en väggklocka. Opel verkar helt enkelt inte tycka att det är så viktigt med bilbälten. Obegripligt, med tanke på hur omsorgsfullt säkerhetsrustad bilen är för övrigt.

Även ute på vägen märks det att Opel Corsa är en solitt byggd bil.  Den rullar tyst, fjädringen är bestämd (utan att vara stötig) och framhjulen svarar kvickt på rattrörelserna. Peugeot 207 har en lite plåtigare ljudnivå men reagerar snabbt och precist och är den mest alerta och roligaste att köra av de två. Men orsaken ligger nog till en del i testbilens motor.

Bara för några år sedan hade liten bildieselmotor varit en rätt iskall kombination i Sverige. Men nu har åsikterna svängt. Allt fler upptäcker fördelarna med dragvilliga och snåla dieslar. Att 1,3-litersdieseln med 90 hästar är den tystaste och trevligaste av Opel Corsas tre maskiner är inget att förvånas över. Peugeots diesel till 207 är på 1,6 liter och 110 hk. En stark konkurrent, på alla sätt.

Att den franska motorn är 20 hk starkare märks alltid. Den drar villigare och har inte lika lätt att storkna som Opels maskin. Trots finesser som turbo med variabel geometri - turbobladen ändrar vinkel beroende på belastning - känns Corsamotorn i stort sett livlös under 1 500 varv. På svängiga vägar och i stadstrafik tvingas föraren passa noga med växelspaken för att bilen ska vara med på noterna. Det blir ett väldigt viftande med spaken, för dieseln är kopplad till en sexväxlad låda.

Den sjätte växeln är mest användbar på motorväg där den sänker motorvarvet och förbrukningen. Enligt papperen ska Corsa gå att köra blandat på 0,46 l/mil men för att klara det måste föraren vara mer än normalt försiktig med gasen. Förbrukningen under testet låg vanligen någon deciliter högre, men testbilen hade bara gått ett par hundra mil. Dieselmotorer blir vanligen snålare med tiden och milen.

Peugeot 207 har bara en femväxlad låda till sin dieselmotor. Det gör inget för motorn är så råstark att föraren sällan behöver växla. Den franska maskinen har ungefär samma tekniska uppbyggnad som Opelmotorn med variabel turbo. Vid testet hade Peugeot 207 gått 1 200 mil och var lite snålare än sin tyske konkurrent, trots att den på papperet ska dra lite mera.

Att det sitter dieselmotorer under huvarna hördes när förarna gasade på, men väl uppe i fart var småbilarna lika tysta - om inte tystare - än motsvarande bensinmodeller. Det var bara informationen från färddatorerna som avslöjade drivkällorna: Opel Corsas  färddator meddelade exempelvis att det gått åt två liter bränsle på 38,5 kilometer med 98 km/tim i snittfart.

Färddatorerna kunde också berätta att vi kunde köra nästan 90 mil i Opel Corsa och runt 100 mil i Peugeot 207 när tankarna var fyllda. Sådan information hjälper till att öka sympatin för dieseln!

Men dieselmodellerna är dyrare i inköp och skatt än bensindrivna bilar. Opel Corsa 1,3 CDTi kostar 22 400 kr mer än varianten med 1,4 liters bensinmotor på 90 hk. Prisskillnaden hos Peugeot är 21 000 kr mellan 110 hk diesel och 110 hk bensin.

Den som inte kör så mycket, bara vill komma billigt undan och struntar i motorn har förstås svårt att räkna hem en dieselmodell. Men skatteskillnaden körs in på drygt 600 mil om dieseln kostar lika mycket som bensinen, vilket är fallet på många håll idag.

Både Opel Corsa och Peugeot 207 har stadigt vuxit med åren. Corsa tangerar nu fyra meter och 207:an har passerat den gränsen. Det handlar alltså inte längre om några direkta småbilar utan båda duger gott åt familjer som inte har alltför stora behov av utrymmen.

Opels brett skurna bakdörrar gör det lätt att kliva in i sätet. Utsikten genom de långt tillbakadragna sidorutorna är fin. Det är gott om utrymme för både knän och huvud, men ändå är det inte så trevligt att vara passagerare bak i Corsa. Sätet är hårt och platt och obekvämt att sitta länge på. Peugeot har haft mera omsorg om passagerare bak. 207:ans säte är skönt stoppat och bekvämt vinklat och räcker till även för tämligen fullvuxna.

I framstolarna, däremot, tar Opel Corsa tillbaka förlorad poäng. De är bekvämare och mera välstoppade än de ganska hängiga stolar som sitter i Peugeot 207. Förarstolens platta sittdyna ger dåligt stöd för höger lår. Under en längre testresa fick två av fyra testförare värk i högerbenet.

Båda bilarna har en trevlig, modern inredning med snygga material och tyger. Mysighetsfaktorn är dock lite högre i Opel Corsa, speciellt i mörker. Då glöder rattarna på mittkonsolen med ett varmt, gult sken och från taket strålar ett gyllene ljus ned över växelspak och fack i mitten.

Kvaliteten på materialen verkar också vara ett snäpp högre i Corsa. Klädseln i Peugeot 207 hade, efter 1 200 mil, börjat tussa sig och mattorna visade sig nästan hopplösa att dammsuga rena från damm och skräp. Det var betydligt lättare att hålla snyggt i Opeln.

Antagligen håller sig Opel Corsa snygg även på andra sätt. Den har ett mycket bättre rostskydd än sin franska konkurrent och det är ju inte oviktigt i vårt klimat.

Att välja en stor, dyr och törstig bil för att få mer utrustning är inte längre nödvändigt. Opel Corsa och Peugeot 207 är typexempel på dagens välutrustade småbilar. Sladdhämmare är förstås lika självklart som låsningsfria bromsar och krockkuddar. Därutöver överträffar rivalerna varandra med att erbjuda lyx och bekvämlighet. 

Panoramaglastak, strålkastare som tänds i snäva kurvor, avancerade audiosystem, navigation, farthållare... allt finns att köpa till. Men Opel har den längsta listan. Värme i ratten och en sinnrik lasthållare kan inte Peugeot matcha, men kontrar med att erbjuda doftampuller till ventilationssystemet.

Köpare av småbilar tittar extra noga på kostnaderna och den som kan erbjuda ett billigt ägande har ett klart övertag. Opel har spillt mycket krut på att göra Corsa extra förmånlig att äga. Serviceintervallerna är långa, oljan i växellådan behöver aldrig bytas, kopplingen behöver inte justeras osv.

Reparationskostnaderna har sänkts, exempelvis genom prefabricerade ersättningsdelar och elsystem som kan bytas i sektioner.  Försäkringskostnaderna för Corsa är ganska låga. Opel utlovar också låga servicekostnader.

Opel Corsa verkar helt enkelt vara en väl påkostad och extra genomtänkt bil. Även om Peugeot 207 ser tuffare ut och är spänstigare att köra blir den frånåkt av sin tyska rival.
 
Testad i Vi Bilägare nummer: 17/2006