Biltest: Nissan Primera

Det är inte utan att man undrar vad som ligger bakom Nissans nya formspråk. Svaret är nya människor, bl a Nissans nya designchef Nakamura. Och han som hållit i ritstiftet, Stefan Schwartz, sitter i en   designstudio utanför München.

Egentligen går de extrema linjerna bäst fram hos modellvarianterna med fyra respektive fem dörrar. Men Sverige är ju ett kombiland - så vi valde en kombi för det här testet.

Nu råkar just kombin påminna om en annan ny modell, Renault Laguna. Fronten hade redan tidigare en viss likhet. Primera kombi, med dess speciella sidoruta och starkt lutande bakdel, är klart Renaultinspirerad. Man skulle nästan kunna misstänka att Nissans ägare, Renault, petat i skissblocket. Men det förnekas bestämt. Och måtten stämmer heller inte. Men Nissans produktansvarige i Europa, fransmannen Patric Palata, lär knappast protestera.

Å andra sidan finns likheter med andra bilar också.
- Vad är det där för bil nu då? undrade grannen som är både bilkunnig och observant.
- Nya Primera.
- Jaså, jag trodde det var en Ford!

Och det är inte så underligt. Allt fler har hyvlat av akterpartiet. Audi var först.  Numera är femte dörren snarare en baklucka igen. Visst ser bilarna  elegantare ut. Men samtidigt som skåpet trollas bort försvinner en del av utrymmet där bak.

Golfbagen går nog bra. Men försök med något så enkelt som att ta hem en ny TV-apparat eller en diskmaskin. Och nu har jag visserligen en ganska kraftig hund men att se honom oroligt huka sig när jag skulle stänga bakluckan gör att man blir lite fundersam. Kombi? Tja.  

Primera framstår allt mer som en extrem lifestyle-bil där praktiska funderingar över utrymme ibland får stå tillbaka för att man helt enkelt vill ha en snyggare form. Säga vad man vill, utseendet har betydelse. Och visst gör sig nya Primera riktigt bra på garageuppfarten.

Det man vinner är att den här modellvarianten numera känns betydligt nättare och, för den som är lagd åt det hållet, betydligt sportigare.

Känslig för vind
Nissan har ändå byggt en klurig negativ takkant, som lutar inåt, för att på så sätt åstadkomma ett "släpp" för vinden. Men ändå, vi fick parera sidvinden på motorvägen då och då. Men det är också den enda nackdelen vi noterat när det gäller de annars inspirerande köregenskaperna.

Tyvärr var inte vädret med oss vid testkörningen och vi tvingades köra undanmanöverprovet på vinterdäck. Det blev mest ett sätt att kolla att bilen inte har några hyss för sig. På vinterdäck glider Primera till slut ut ur konbanan med en mjuk sladd. De odubbade vinterdäcken är som suddgummi. Knappt 65 km/tim med 80 procent av full last och knappt 70 utan last. Men med full kontroll. Med sommardäck är jag övertygad om att bilen kommer att gå galant.

Däremot tar Nissan ett eget grepp när det gäller informationsteknik. BMW och Mercedes har det visserligen redan men där handlar det om  andra pengar.

I Nissan Primera har en centralt placerad färgskärm kombinerats med visning och styrning av radio, värme, ventilation, backningskamera och en hel del annat godis man får betala extra för. Man trycker fram den funktion man vill åt och ändrar sedan inställning med knapparna eller med en liten joystick.

Knapparna sitter som på ett litet bord men skulle egentligen lika väl kunna sitta på konventionellt sätt i panelen och då luta lite mer mot förare och passagerare. Men då försvinner förstås känslan av att man har ett kontrollbord framför sig. 

Navigationssystem med  "bird-view" kommer troligen i höst. Nissan saknar överraskande många tillval som kanske kan ses som självklara. Till exempel möjligheten att betala för ett antislir- respektive antisladdsystem, xenonljus, navigator/tv, larm etc.

Några av dessa finesser kommer troligen senare. Dit hör den aktiva farthållaren. Med den kan man dels bestämma hastighet, dels avstånd till framförvarande bil. När farthållaren aktiveras gasar och bromsar bilen själv för att hålla inställd fart och distans. Här kan man verkligen tala om farthållare!

Primera kan dessutom stoltsera med backningskamera . Strax ovanför nummerskylten bak har man monterat ett objektiv som, när man lägger i backväxeln, visar på skärmen det man inte ser i backspegeln. Objektivet är vidvinkligt och förvränger verkligheten. Och visst kan objektivet gro igen vid smutsigt väglag eller vintertid. Men kameran finns i alla fall där och minskar risken för backningsolyckor.

Generös utrustning
För övrigt är utrustningen generös. Nissan behåller klokt nog strålkastartorkare i standardutrustningen. Och på en kombi blir det plus för lastförskjutningsskyddet. Det är ett mycket kraftig nät som dessutom kan flyttas framåt och monteras bakom förare och passagerare när ryggstödet fälls där bak.

Nissan är försiktig med motorstyrka. 1,8-litersmotorn ger 116 hästkrafter. Det räcker egentligen riktigt bra. Men med den här bilens chassi och vägegenskaper är det inte fel med det starkare alternativet på 140 hk.

Framvagnen är ny och länkarnas geometri ska minska camberförändring, det vill säga hjulets lutning, vid fjädring och kurvtagning. Placeringen av den undre länken begränsar dessutom toe-in/toe-out-förändringar vid gaspådrag och bromsning, allt för att ge exakta och säkra köregenskaper. Den nya hjälpramen med dämpande bussningar innebär att man lyckats sänka ljudnivån till en behaglig nivå.

Fjädringen är visserligen hårt satt och det gör att potthål och broskarvar kan kännas, inte fram men i bakvagnen. Den är kanske enkelt uppbyggd men innehåller flera finurligheter.

En till synes enkel torsionsaxel har försetts med vad man kallar en Scott Russellänk (som på övriga Nissanmodeller). Den är monterad mitt på axeln och minskar dess vridmoment och eventuella tendenser att förskjutas i sidled. De två framåtriktade länkarnas infästningar har fått dubbelt så stora bussningar för att minska ljud men också tillåta medstyrning i kurvor. Krängningshämmare ökar på stabiliteten.

Den här konstruktionen är både utrymmes- och viktbesparande, samtidigt som den har mycket bra egenskaper. Det är främst potthål och broskarvar som den inte dämpar lika väl som hos de bästa konkurrenterna.

Som de flesta andra har denna senaste modell vuxit, i alla fall på längden och därmed blivit tyngre, en egentligen oönskad trend. Men förmodligen är en av anledningarna satsningen på säkerhet. Hur man lyckats återstår att se. Vi kan bara konstatera att nivån på säkerhetsfrämjande detaljer är hög. Rostinspektionen gav däremot vissa anmärkningar på en bra grundkonstruktion.

Nissan Primera är en friskt fläkt i ett för övrigt ganska jämngrått fält. Det är en bil för den som unnar sig något extra i form av köregenskaper, formgivning och nya finesser. En del av dem får man dessvärre vänta på och betala extra för.

Testad i Vi Bilägare nummer: 5 / 2002