Biltest: Mercedes Vaneo

Trots blygsamma 4,2 meter mellan stötfångarna är det otroligt gott om utrymme i Vaneos  ganska slanka kaross.

Utifrån betraktad tror man nästan att det är ståhöjd i kupén. Men Vaneo är byggd på A-klass och har därmed samma speciella bottenplatta. Den har två längsgående balkar mellan vilka det löper diverse förstärkningar. Mellan dem ligger bränsletank, bromsledningar, avgassystem etc. Det mesta täcks av stora plastlock som kan öppnas och svängas ned för inspektion eller eventuell reparation.

Fördelen är ett slätt innergolv, som dess-utom ligger betydligt högre än i en vanlig personbil. Blir Vaneo påkörd från sidan, träffas inte bilen i veka livet, utan skyddar fortfarande de åkande via den kraftiga sidobalken.

Framsätespassagerarna måste dessvärre sitta förhållandevis lågt för att få rymd ovanför hjässan. Sittdynans bakkant är bara 1,5-2 decimeter ovanför golvet, beroende på inställning. Att sitta så lågt och på ett hårt stoppat säte är ovant och påminner om flodfärden Flumride i urholkad stock på Liseberg. Baksätet är faktiskt bekvämare.

Vaneo har skjutdörrar på var sida vilket gör att man enkelt kliver in, eller slänger in några matkassar trots en trång parkerings-plats. Det är suveränt. Tänk om man kunde ha skjutdörrar fram också!

Instrumentgruppen är mycket koncentrerad utan krusiduller. En tydlig hastig-hetsmätare i mitten, flankerad av en ganska liten varvtalsmätare till vänster och tankmätare till höger. Men var tog temperaturmätaren vägen? Det kan ju vara bra att se om motorn har rätt arbetstemperatur. Vaneo har inte ens varningslampa för kall motor.  

Vår testbil var utrustad med den minsta 1,6-litersmotorn och automatlåda, en mycket trevlig kombination i stadstrafik. Lådan växlar klokt och gav till och med motorbroms i låg fart och i nedförsbackar.

Men när man åker ut på motorväg orkar inte motorns 82 hästkrafter, ens med bara två personer, att hålla 110 km/tim i ganska måttliga lut. Växellådan väljer en lägre växel och motorn surrar vasst medan bilen pinnar uppför backen. Det märktes på bränsleförbrukningen som oftast hamnade omkring en liter per mil eller mer. Det är lite för mycket.

Med tanke på lastkapaciteten tror vi att Vaneo blir mer harmonisk med någon av Mercedes råstarka dieselmotorer, eller med den större bensinmotorn.

Vaneo känns stadig på vägen. Fast fjädring och dämpning gör att karossen kränger minimalt i böjarna. Dessutom är antisladd, antispinn och bromskraftsförstärkare standard. Jag provade att manuellt koppla ur antispinnsystemet. Men när farten närmade sig 60 km/tim aktiverades det automatiskt igen.

Axelavståndet är enormt, nästan tre meter! Tala om ett hjul i varje hörn. Inte ens en motorjournalist lär kunna välta den här bilen. Vaneo är stabil och reagerar bara för vind när man ligger i turbulensen bakom lastbilar.

Ljudnivån är ovanligt låg för den här typen av bil. Dubbelgolvet har tydligen en ljudisolerande effekt. Det är ett stort plus för komforten.

Utrymmet är som redan nämnts frikostigt och passagerarna i baksätet uttryckte förnöjsamhet över utrymme, sittställning och god sikt utåt. Som förare får man däremot tänka sig för eftersom den snedställda främre takstolpen skymmer sikten i korsningar. 

Till standardutrustningen för Mercedes Vaneo hör, om man så vill, två barnstolar längst bak, avsedda för barn som maximalt väger 36 kg. Bägge platserna har trepunktsbälte och nackskydd, men hamnar farligt nära bakluckan och skyddas knappast alls av bilens säkerhetsbur. Därför är det klokast att välja det andra alternativet - det utdragbara lastgolvet. Då kan man utnyttja bagageutrymmet på över 700 liter fantastiskt enkelt. Ut med skivan, på med grejorna och sedan skjuter man in lastskivan som brödet åker in i ugnen. Genialiskt!

Man kan också enkelt fälla fram hela eller en del av baksätet, som då låses i en sammanvikt position eller helt enkelt ta ut sätena bak, varvid man plötsligt disponerar tre kubikmeter lastutrymme.

Standardutrustningen är förutom säkerhetshöjande elektronik ganska bra. Centrallås och luftkonditionering ingår t ex i grundpriset, precis som takreling. Men med den extra utrustning vår testbil hade skulle vi hamna på ett slutpris över 270 000 kr!

Håller vi oss på jorden och i stället väljer Vaneo 1.6 family med den något starkare 102-hästarsmotorn och med manuell växellåda är grundpriset "bara" 218 000 kronor.

Oavsett om man jämför med exempelvis Renault Megane Scenic, Nissan Almera Tino, eller Citroen Berlingo, så är Vaneo avsevärt dyrare. Man får nästan en fyrhjulsdriven Scenic,eller den betydligt större Peugeot 806, för samma slant. Vaneo är, visar det senaste Euro NCAP-testet, mycket krocksäker. Å andra sidan är Toyota Corolla och nya Renault Megané ännu lite bättre.

Vaneo är en kvalitetsbil. Men det får man också betala bra för. 
 
Testad i Vi Bilägare nummer: 18/2002