Den liknar en huggtand, trimmar din tävlingslystnad och är skapad av samma krafter som uppfann hjulet. I generna finns dessutom en röst som hela tiden tyst och bestämt upprepar: "Jag vill vinna".
Allt enligt Seats marknadsförare, som nästan slår dubbelknut på sig själva i sin iver att framställa Leon FR som världens åttonde underverk. Informationsmaterialet kryllar av floskler som snarare avskräcker från än lockar till köp.
Men bakom alla överdrivna klyschor finns en kärna av sanning. Seat har, efter mycket om och men, börjat hitta sin roll som VW-koncernens eldiga spanska kusin. Något som den nya familjesportvagnen Leon 2.0 TFSI FR är ett rullande bevis för.
Designen, signerad gamla Alfa-formgivaren Walter da Silva, är uppkäftigt spektakulär och får många att vrida ett extra varv på huvudet. Särskilt när bilen, som testexemplaret, är pippigul så det skriker om det.
Under det fräsiga skalet döljer sig ett minst lika fräsigt chassi som hämtats från Golf GTI, men bearbetats av Seats eget folk. Även övrig teknik har till stor del plockats från VW:s hyllor och anpassats till spansk standard.
Resultatet både överraskar och imponerar. Leon FR framstår som rena körmaskinen i jämförelse med sin betydligt beskedligare franska konkurrent.
Möjligen kan den tjusigt skulpterade Citroën C4 Coupé VTS utmana det spanska lejonet i fråga om yttre former, där är det smaken som avgör. Men när hårdvaran synas i sömmarna är den franska bilen chanslös. Väghållning, styrrespons, motor, växellåda, prestanda - Seat är bättre på allt.
Rak väg, krokig väg, testbana eller grusväg spelar ingen roll. Cittran hamnar på efterkälken oavsett underlag och yttre förhållanden.
När kraftiga vindpustar på en av landsvägsetapperna får den franska bilen att rista till rullar Leon oberört vidare, stadigt som en klippa. Riktningsstabiliteten är bergfast.
Omkörningar vållar heller inga problem. Seats turbokraft i mellanregistret är magnifik och du behöver sällan växla ned mer än till femman för att ta dig förbi med god säkerhetsmarginal.
För att komma förbi lika kvickt tvingas du använda treans växel om du sitter i C4 Coupé.
På testslingans mest utmanande partier växer Leons överlägsenhet som familjesportvagn ytterligare några snäpp. Ju krokigare vägen blir, desto svårare får C4-Coupén att hänga med. I samma krökar som Seaten rinner igenom utan krängning och med perfekt balans får Cittran problem, både med understyrning och karosslutning.
Även i undanmanöverprovet är det Leon som smiter kvickast mellan konerna. Där avslöjas också att Seats antisladdsystem tillåter betydligt mer än Citroëns innan det griper in. Det är en kalibrering som känns naturlig för en biltyp som är gjord för lite sportigare körning.
Men det är inte bara när det går undan i testfart som Seat kopplar greppet om sin franska rival. Leon är också mest lättkörd i lugnt tempo. Samspelet mellan koppling /gas/växellåda är "japanskt" smidig i den spanska bilen. Cittran är kärvare att umgås med, utan att för den skulle vara direkt besvärlig.
På en punkt förlorar dock Seat stort till sin franska konkurrent. Komfortronden går oavkortat och överlägset till Citroën, som är både tystare och skönare att åka i. Egenskaper som inte är att förakta, även om det handlar om en familjesportvagn. Man ska ju orka leva med bilen till vardags också.
Leons fjädring fungerar utsökt under hård press och är även väldigt följsam mot underlaget på knaggligt underlag. Men bilen är onödigt stum vid normalkörning. Det borde inte vara någon omöjlighet för Seats chassitekniker att hitta en bättre balans mellan vassa köregenskaper och anständig fjädringskomfort. Det har andra lyckats med.
En annan, minst lika viktig, uppgift för de spanska bilbyggarna är att försöka komma tillrätta med däcksbullret. Det är direkt störande även i låga farter. Fenomenet känns igen från övriga Seatmodeller och är en av märkets sämre typegenskaper, som förstärks ytterligare av sportversionens hårdare bussningar och bredare däck.
Konsekvens: vill du njuta av Leon FR:s spetsiga köregenskaper tvingas du också stå ut med en fjädring som slår dig i baken och ett däcksbuller som dånar i öronen.Orkar du inte, så välj Cittran!
När det handlar om familjesport, med betoning familj, ska givetvis andra än föraren få plats och ha det trivsamt i bilen. Bäst på att uppfylla kraven på praktisk användbarhet är Seat Leon.
Trots de djärvt skurna karosslinjerna är den spanska bilen i grunden vettigt disponerad för att fungera i vardagen. Formerna har inte tillåtits gå ut över funktionen och här finns både ett överraskande generöst baksäte och ett bagageutrymme som med lite god vilja klarar en semesterpackning.
Seats dolda bakdörrar, med sina "Alfa-handtag" i C-stolpen, gör dessutom insteget till aktersoffan smidigare än i C4 Coupé. I Cittran, som även den har hyfsat baksäte, måste man krångla sig in via framdörrarna. Dessa är visserligen extremt breda (138 cm!), men det hjälper inte. Som praktisk vardagssportvagn är Leon överlägsen sin franska konkurrent.
Även ekonomiskt är det Seat som har övertaget, åtminstone i grundutförande. Jämfört med sin tekniskt och prestandamässigt likvärdiga koncernkamrat Golf GTI är Leon FR uppemot 50 000 kronor billigare och i förhållande till C4 Coupé VTS är prislappen några tusenlappar lägre.
Men då ska man veta att xenonljus är standard på Cittran. På Leon kostar den finessen 8 900 kronor extra. I C4:ans pris ingår även multifunktionsratt och regnsensor, detaljer som är tillval för den som väljer Seat. Graderar man upp Seaten till samma utrustningsnivå som C4 Coupé blir den spanska bilen drygt 10 000 kronor dyrare än den franska.
Servicepriser och reservdelskostnader talar däremot för Leon, medan C4 kommer bäst ut i Euro NCAP:s krocktester. Fem stjärnor för Citroën mot fyra för Seat. Skillnaden är dock inte så stor som den verkar, Leon är bara en ynka poäng från ett femstjärnigt betyg.
När det handlar om säkerhetsdetaljer är bilarna i stort sett lika välutrustade, men även här blir det ett extra plus för C4 som har bältespåminnare på alla fem platser i bilen. I Seat finns bara två.
På förarplats representerar bilarna två olika skolor. C4 Coupé står för det futuristiska och har både ett fast rattnav och digital instrumentering. Leon är mer traditionell med analoga mätartavlor och en alldeles vanlig ratt.
C4:ans moderniteter fungerar osedvanligt bra och den centralt placerade digitalskärmen är smått genial. Tack vare ljusinsläppet på baksidan är synbarheten perfekt under alla ljusförhållanden.
Men testlaget gillar ändå Seats förarplats bäst. Konventionellt runda mätare är tydligare och mer lättavlästa än en digital instrumentering.
Leons cockpit ger dessutom mer sportkänsla än Cittrans. Stolen har en djupare skålning, ratten är greppvänligare och instrumenttavlorna med den centralt placerade varvräknaren är snyggt kryddade med en vit bård.
Seats klunsiga växelspaksknopp föll dock inte testförarna i smaken. Den är helt enkelt för stor för att ligga bra i handen.
Bokstavskombinationerna FR och VTS, förresten. Det kanske kan vara kul att veta vad de står för. FR läses ut Formula Racing och beteckningen används för Seats GTI-bilar.
Citroëns motsvarigheter heter VTS och betyder numera ingenting. En gång i tiden lär det ha stått för något som börjar på Vehicule, det vill säga bil. Sannolikt är också att S stod för Sport. Men hur T:et ska utläsas är det ingen som vet, varken hos generalagenten eller på huvudkontoret i Frankrike.
Testad i Vi Bilägare nummer: 15/2006
Relaterade bildspel
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.