Nästa artikel
Begtest: Volvo V70
Begbil

Begtest: Volvo V70

Publicerad 2 augusti 2007 (uppdaterad 27 september 2010)
Första generationen av Volvo 70-serien är komfortabel och säker men inte felfri.

Volvo S/V70 är i praktiken samma bil som Volvo 850. Den kom redan som 1992 års modell och skiljde sig kraftigt från sina ­föregångare genom att vara framhjulsdriven och ha en femcylindrig motor. Trevligt och rappt väguppträdande gjorde bilen roligare att köra än tidigare stora Volvo och det karaktäristiska motorljudet från den raka femman bidrog ytterligare. ­Designen fick däremot en hel del kritik för att vara för lik föregångarnas. Kantig och tråkig, tyckte många.

Ett år efter sedanen kom kombimodellen och den blev snabbt svenskarnas favoritbil nummer ett. Här kom de raka karosslinjerna verkligen till nytta och modellen är en lastslukare av rang.

Under 1997 bytte 850 namn till S70 och V70. Smärre karossförändringar och ny instrumentpanel hörde till nyheterna men för varje betraktare var det tydligt att det i grunden rörde sig om samma bil. Volvo angav antalet förbättrade detaljer till 1 800.

En rad motoralternativ fanns, från 850 GL med 126 hk, GLE med 144 hk och GLT med 170 hk till turbomodellerna på 193 till 265 hk beroende på utförande. 1999 sänktes effekten i vanligaste motorn från 144 till 140 hk samtidigt som miljöklassningen förbättrades. Även dieselmotorer har funnits.

Våren 2000 ersattes V70 av en ny modell och S70 lades ned för att först ett år senare följas av S60.

Komforten är mycket god oavsett årsmodell och utrymmena i den kantiga karossen är väl tilltagna. Att åka fem vuxna med bagage är inga problem. Säkerheten är väl sörjd för och blev förbättrad ytterligare i och med modelländringarna 1997.

Att Volvo S/V70 är en körglad bil kan också märkas på hur den har körts. Glapp i krängningshämmaren är ett vanligt fel.  

Styrleder och trasiga blinkers är vanliga anmärkningar hos Bilprovningen, men i övrigt är protokollen oftast ganska rena. Ägarna själva klagar bland annat på bromsgnissel. Bromsarna bak kan ge problem. Skivorna blir rostiga och oken kärvar. Kablarna till ABS-systemet har också krånglat på en del bilar.  

Om det droppar olja från bilen kan det vara fel på ramlagringstätningarna i motorns vevhusventilation. Filtret blir igensatt och olja trycks ut i motorn. Felet är speciellt vanligt på turbomodellerna.

Andra förekommande fel är problem med centrallåset, trasig elvärme i stolarna och en luftkonditionering som upphört att fungera. Det senare kan kosta uppåt 15 000 kronor att laga. På en del bilar som rullat långt kan också hjullagren vara slitna.

På fyrhjulsdrivna modeller bör man vara uppmärksam på att ha rätt däckdimensioner fram och bak samt att däcken är lika slitna. Hjulen måste ha samma rullomkrets, annars kan viskokopplingen till bakhjulen brinna upp. Då försvinner fyrhjulsdriften och reparationen kostar över 20 000 kronor.

Många S/V70 har rullat långt och det kan vara svårt att skilja en bil med 20 000 mil på mätaren från en som rullat det dubbla. Skruvade mätarställningar kan lätt avslöjas på en verkstad.

Sista kantiga Volvomodellen såldes i stora upplagor och utbudet på begmarknaden är ymnigt. Priserna på tidiga exemplar börjar komma ned på normala nivåer medan välskötta snygga V70 av de senaste årsmodellerna alltjämt är eftertraktade.

Relaterade bildspel

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.