Begtest: Opel Corsa

Opel Corsa presenterades 1983 i sin första generation, en småbil i samma klass som Ford Fiesta och VW Polo. Tio år senare kom en ny upplaga, något större än tidigare. Corsa C, den tredje generationen, dök upp under hösten 2000, som modellår 2001. Under 2003 fick karossen en lättare ansiktslyftning med mer krom i grillen och klarare glas i strålkastarna.  

Corsa finns med flera olika motorer, minsta är på en liter och 58 hk. Det finns också 1,2-liters på 75 hk, 1,4-liters på 90 hk samt 1,8-liters på 125 hk.

Växellådan är femväxlad och finns med eller utan koppling. Den senare kallas Easytronic och har även ett automatläge. Det funkar skapligt men inte lika ryckfritt som en riktig automat med momentomvandlare. I gengäld är bränsleförbrukningen lägre.

Opel brukar göra bilar med bra köregenskaper. Corsa är inget undantag. Den går stabilt på vägen, även vid hård kurvtagning. Däremot kan styrningen med sitt elektriska servo upplevas som något för lättgående i låga farter. 1,4-litersmotorn är klart pigg i sin respons. Sikten är god, utom snett bakåt, då

C-stolparna skymmer något.

Karossen finns med tre eller fem dörrar, den senare är mest eftertraktad.

Förarmiljön är på Opelvis enkel och lättöverskådlig. Framstolarna är bra, Corsa upplevs som en större bil än vad den egentligen är. Baksätet är trångt som i alla småbilar, men rymmer till nöds vuxna för kortare turer. Trepunktsbälte finns på samtliga platser. Bagageutrymmet är större än man kan tro, men väskorna måste lyftas över en hög kant.  

Tidigare Corsa var inget under av krocksäkerhet. Men den tredje generationen visar att Opel har bättrat sig på den punkten. Corsa fick fyra stjärnor i krockbetyg av Euro NCAP 2002.

Opel har länge haft ett dåligt kvalitetsrykte att dras med. Men Corsa är nog den Opel som är minst problemdrabbad. En av anledningarna till det är att Corsa inte har lika omfattande elektronik som till exempel Vectra. Corsa har inte heller drabbats av kamaxelbrott och motorhaverier som Astra har gjort. Besiktningen klarar Corsa från 2001 bättre än medelbilen.

Kärvande bromsar är en kritisk punkt på flera begagnade bilar. På vårt testexemplar hade handbromsvajern fastnat efter att bilen sått obrukad i tre månader. Annars brukar inte Corsa vara speciellt drabbad av bromsfel.
Modellen har trumbromsar bak, vilka brukar hålla bättre än skivor. Corsa med 1,8-litersmotorn har dock skivbromsar bak, kontrollera skicket om du är spekulant.

Kamremshaverier har förekommit på en del Opel. På Corsa med 1,4-litersmotorn bör kamremmen bytas var 6 000:e mil eller vart fjärde år, vilket som inträffar först. Från 2003 är intervallen 9 000 mil, liksom på 1,8-liters Corsa.

Bilar med 1-liters- eller 1,2-litersmotor har dock kamkedja, som normalt sett inte behöver bytas under bilens livslängd. Om den rasslar illa kan dock ett byte bli aktuellt. Det kostar i så fall runt 5 000 kr.

Glapp i krängningshämmarstag har drabbat en del Corsa. Det upptäcks genom ett klonkande läte från framvagnen. Ett byte kostar 600-700 kronor per sida. Bilar med automatlådan Easytronic har i några fall vägrat växla högre än till treans växel. Det beror på fel i styrdatorn och har åtgärdats med ny mjukvara.

Corsa är vanlig som hyrbil. Dessa är ofta hårt körda och kan ha lackskador eller skador på inredningen. Sådana exemplar bör vara betydligt billigare än i prislistorna här intill. Undersök vilka tidigare ägare som funnits till bilen.

Rostskyddet på Corsa från 2001 är betydligt bättre än tidigare. Corsa fick en fyra i rostskyddsbetyg, bland annat tack vare bra invändig behandling och få karosskarvar.

Bakom bakaxeln är dock rostskyddet sämre. Bakluckan är troligen den plats där rosten kommer först.

Corsa i sin tredje generation har inte slagit särskilt väl på marknaden, den saknar helt enkelt den charm som många väntar sig av en småbil. Inte heller som begagnad är efterfrågan stor. Många exemplar får stå ganska länge i bilhallarna, därför är prutläget bättre på Corsa än på exempelvis Peugeot 206.