Nästa artikel
Begtest: Nissan Micra
Begbil

Begtest: Nissan Micra

Publicerad 15 augusti 2003 (uppdaterad 27 september 2010)
Nissan Micra är snål, smidig och billig. Men säkerheten är inte på topp.

Nissans småbilssuccé Micra presenterades i sin första upplaga 1983. Den lilla bilen blev snabbt en framgång men visade sig snart vara extremt rostbenägen och krockosäker. Enligt Folksam är Micra generation ett en av de absolut farligaste bilarna att färdas i vid en krock.

När Micra kom i ny version 1993 var säkerheten betydligt bättre men fortfarande inte lysande. Krockkudde och ABS-bromsar kom inte förrän efter några år och i början bara som tillval. När bilen krocktestades av testinstitutet Euro NCAP 1996 fick den bara två stjärnor. Enligt Folksam är trots allt Micra II:s krocksäkerhet ungefär som medelbilens.

År 1998 genomgick modellen sin första stora uppdatering med omarbetad inredning och lite annat utseende. Krocksäkerheten skulle också vara förbättrad men när Micra testades av Euro NCAP igen år 2000 blev betyget ändå inte högre; två stjärnor.

Ytterligare en uppdatering skedde 2000 men då handlade det bara om detaljförändringar. En helt ny efterträdare kom 2003, den fick fyra stjärnor efter att ha gått i väggen hos Euro NCAP.

Nissan Micra finns främst med två motoralternativ, 1,0 liter och 54 hk samt 1,3 liter och 75 hk. År 2000 kom en 1,4-litersmotor på 82 hk och enliters­motorn fick 60 hk. Manuell växellåda är vanligast, men Micra såldes även med steglös automatlåda.

Från början fanns Micra bara med tre dörrar men snart dök även en femdörrars version upp. Det är den som är mest eftertraktad på begagnatmarknaden, särskilt Elegance som kom i slutet av modellcykeln och bland annat hade luftkonditionering.

Nissan Micra har bra köregenskaper och är med den större motorn riktigt pigg. Rymlig är den dock inte. Bilägarna är inte särskilt nöjda med komfort, bagageutrymme eller baksätesutrymme. Däremot är de nöjda med bilens bränsleförbrukning.

Små bilar brukar ofta innebära små bekymmer. Micra är inget undantag från den regeln. Kvaliteten är betydligt bättre än hos många jämnåriga konkurrenter, kanske lite förvånande för en del eftersom de flesta Micra II är tillverkade i England. Men några punkter bör du ändå se upp med som spekulant.

Motorn har kamkedja istället för en kamrem i gummi. Det gör att hållbarheten är bättre, ofta bilens hela livslängd. Men på Micra är just kamkedjan en av de få svaga punkterna. Om kamkedjan rasslar kan det vara ett tecken på att den behöver bytas. Det är en dyr affär, ibland uppåt 10 000 kronor. Så låt någon motorkunnig lyssna efter rassel innan du köper. Flera kamkedjor har dock tidigare bytts på garanti.

Batteriet  är litet och behöver lång tid för att ladda. På bilar som mest körs kortare sträckor kan laddningen bli otillräcklig.

Ett annat vanligt fel gäller bromsarna. En läckande cylinder på trumbromsarna bak kan leda till ojämn bromsverkan. Karossrost förekommer ofta, främst på äldre exemplar. Trösklarna är särskilt utsatta. 
 
Micra är en mycket billig bil att äga. Fasta kostnader i form av skatt och försäkring är låga.  Bensinsnål är den också, även om förbrukningen är högre än den var på 1980-talsbilarna. Micra har ju blivit tyngre och något säkrare sedan dess.

Relaterade bildspel

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.