Begtest: Mazda 323

Mazda 323 presenterades redan under 1970-talet. Från början var bilen bakhjulsdriven. En framhjulsdriven version kom 1981 och sedan dess skedde generationsbyten 1986, 1990, 1995 och hösten 1998 som årsmodell 1999. Det är den sistnämnda generationen som vi tittat närmare på här. En facelift kom under 2001. Mazda 323 lades ned som modell under 2003 och ersattes av Mazda 3.

I början av 90-talet var 323 F en sportcoupéliknande Mazdaskapelse. Men det ändrades hösten 1998 när nya 323 F kom. Då blev 323 F en vanlig femdörrars halvkombi.

Mazda 323 finns som fyrdörrars sedan eller som femdörrars halvkombi. Motoralternativen är 1,5-liters motor på 88 hk eller 1,8-liters på 114 hk. 2001 kom en 1,6-liters motor på 98 hk samt en tvålitersmotor på 131 hk. En sportmodell med styvare chassi och sidokjolar kom också då.

Köregenskaperna var tidigare åt det mjuka hållet, med komfortinriktad fjädring. Nackdelen var instabil väghållning med last. Med nyare 323 F är det snarast tvärtom. Fjädringen är ganska hård och stötig, men väghållningen är mycket stabil. Aktivt antisladdsystem fanns tyvärr enbart till sportmodellen och då som extrautrustning.

Motorn på 1,6-liter är pigg och stark till karaktären. Men bilen är bullrig i hög fart, en klar komfortmiss.

Förarplatsen är tydlig och informativ, men den plastiga och mörka instrumenpanelen känns lite åldrad. Framstolarna är bekväma och även baksätet ger skaplig komfort. En finess är att baksätet är skjutbart och kan ändras i vinkel. En annan finess är att passagerarstolen kan fällas. Då kan den nedfällda stolsryggen istället förvandlas till ett fikabord. Fällningen av framstolen gör det också möjligt att transportera långa prylar som brädor.

Axelavståndet på 323 F är lika stort som på Mazdas större modell, 626. Det gör att innerutrymmena är goda. Bagageutrymmet är också ganska stort för storleksklassen.

Säkerhetsmässigt har 323 förbättrats kraftigt. Modellerna före 1995 klassas som krockfarliga av Folksam. De senare årsmodellerna är ungefär som medelbilen från krocksäkerhetssynpunkt enligt Folksam.

Mazda 323 är en typisk japansk bil på många sätt. Plastigheten i inredningen och bullret kanske man kan överse med om det är driftsäkerhet man söker. Då  passar Mazda 323 utmärkt. Få bilar håller i längden samma höga kvalitet och driftsäkerhet. Mazda 323 är inte en bil som verkstäderna blir rika på.

Mazda 323 är förvånade befriad från elektronikkrångel eller framvagnsproblem som drabbar många andra bilar. Bilprovningsstatistiken är genom åren klart bättre än för medelbilen. Exemplar före 1999 får dock fler anmärkningar än snittet för slitna bromsar.

Några fel att se upp med för 323-spekulanten finns dock. På de modeller som har bromsskivor bak kan dessa rosta fast. En uppsmörjning vid varje service brukar hjälpa.

Några exemplar har gått på två cylindrar efter att tändspolarna gått sönder. Mazda återkallade 3 600 bilar och bytte tändspolar på garantin.

Kopplingen har tagit stryk på en del 323, oftast beroende på att ägarna slirat på den. Undersök noga, ett kopplingsbyte är annars en dyr affär på närmare 7500 kr. Servicekostnaden för Mazda 323 är dock i högsta laget, dyrare än flera konkurrenter.

Rostskyddet är inget vidare på 323. Vårt rostbetyg blev en tvåa. Konstruktionen är gammaldags med gott om rostkänsliga skarvar. Rostbehandlingen är också bristfällig. Mazda har genom åren haft en hel del rostproblem, oftast märker inte ägarna det förrän det är för sent. Ett rostskyddstest  och eventuell extra behandling kan vara värt att kosta på.

Andrahandsvärdet var tidigare högt på Mazda 323. Men modellen har sålt dåligt på senare år.  Mazda 323 är billigare än flera konkurrenter som begagnad,  men prutmånen är liten, speciellt hos märkeshandlare. Märkets driftsäkerhet genom åren gör att bilen är förhållandevis attraktiv. Här finns det chans att göra fynd. tillgången är begränsad.