Blekinge: Anonymt landskap

Blekinge är näst efter Ã-land Sveriges minsta landskap. Och även det
mest anonyma. Blekinges geografiska placering i landets sydöstra hörn
gör att landskapet hamnar vid sidan av allfarvägen, sett till Sveriges
tre storstadsregioner. Blekinge är inte mer än tio mil brett och fyra
mil högt, om uttrycket tillåts. Med bil tar det knappast mer än en
timme att ta sig från en plats till en annan var man än befinner sig i
landskapet. Och smultronställen finns det gott om. Nobelpristagare
Harry Martinson (1904-1978) beskriver sitt Blekinge som ett andligt
landskap och jämför med Wales, Bretagne och Normandie. Begreppet
"Sveriges trädgård" antas annars syfta på en otuktad engelsk park,
skild från den strama franska varianten. Men danskarna ville hellre
benämna Blekinge som sin egen brädgård. Härifrån tog danskarna sitt
virke för att bygga upp sin krigsflotta.

Blekinges koppling
till Danmark är ofrånkomlig. Under 600 år var Blekinge danskt
territorium. Det var först efter freden vid Brömsebro 1645 som
svenskarna fick kontroll över fastlandets sydöstra regioner. Då hade
redan 1611 den danska staden och befästningen Kristianopel nära gränsen
till Småland, och dåtida Sverige, raserats av Gustaf II Adolfs armé.
Internationellt har Blekinge mest uppmärksammats tack vare bamselaxarna
i Mörrumsån och Karlskronas världsarv - och som enskild händelse
grundstötningen av den ryska ubåten U 137. När vi befinner oss ute på
befästningen Kungsholms fort i Karlskronas skärgård påminner oss guiden
Sonnie Nilsson om de dramatiska dygnen i Gåsefjärden i oktober 1981. -
När första meddelande kom trodde alla det var ett skämt. När nyheten
sedan blev bekräftad hade vi inom kort 387 journalister från hela
världen att ta hand om.

Den
smala farleden mellan Kungsholms fort och Drottningskär har de senaste
320 åren varit det svenska försvarets mest välbevakade inlopp, men så
långt kom heller aldrig U 137 som grundstötte på ett skär strax öster
om Sturkö. Karlskronas historiska bakgrund som en komplett örlogsbas är
anledningen till att Blekings residensstad hamnat på FN-organet
UNESCO:s världsarvslista. Tidigare var allmänheten utestängd från många
militära skyddsområden, men under senare år har gränserna suddats ut.
Men
Kungsholms fort, där fortfarande 250 kustjägare utbildas varje år, är
bara möjligt att besöka med guidade turer, antingen med turbåt från
Karlskrona eller med bil ut till skärgården och Tjurkö. Från udden
Finskan möter en av marinens båtar upp för att skeppa turister den
sista lilla biten till fortet.
De stora öarna i Karlskronas
skärgård, Hasslö, Tjurkö, Sturkö och Senoren har broförbindelse med
fastlandet. Dessa öar räknas numera som förorter. Enbart på Tjurkö
finns 1400 bofasta. Trafiken rullar på hela året, vilket inte minst
gläder Herbert Eriksen på Sturkö Rökeri.
 - Tyskarna kommer hit och beställer kilovis av vår kallrökta lax, berättar han.

Världsberömt fiske
Självklart
är fisket och särskilt det världsberömda laxfisket i Mörrumsån, ett av
Blekinges stora attraktioner. Genomsnittslaxen som tas upp här väger
nära åtta kilo. Sportfiskesäsongen för lax pågår från 1 april till
långt in på högsommaren.
Den 11 maj är det extra festligt då Mörrum
firar "nationaldag". Historiskt sett är det från den tidpunkten som det
varit tillåtet att dra not i Mörrumsån.
Mörrum är inte bara en plats att besöka för de aktiva sportfiskarna.
Vid
Kungsforsen finns Laxens Hus där det är möjligt att se livs levande
laxar genom en glasvägg som byggts in på åns botten. Här finns det
också goda möjligheter att få härliga smakprov, på Laxerian, Hotell
Walhalla eller på Sillakaféet.

Uppströms
Mörrumsån gör vi ett intressant besök i Svängsta för att träffa en äkta
"Ambassadeur". Jodå, han kallas faktiskt så, eldsjälen Henning
Karlsson, 75, som är mannen bakom ABU-museet. ABU:s fiskegrejer är
nostalgi för fiskeentusiaster från hela världen. Och mest berömd är
Ambassadeur-rullen som fortfarande tillverkas i Svängsta av det numera
amerikanskägda Abu Garcia.
 - Jag har haft 20 000 besökare på museet
sedan vi öppnade 1977, berättar Henning som varit trogen AB Urfabriken
sedan han var 14 år gammal.
Som namnet antyder har det inte bara
tillverkats fiskeprylar i Svängsta. Verksamheten startade med Haldas
fickur, fortsatte med taxametrar både för hästdroskor och bilar,
skrivmaskiner och telefonväxlar. Men det var först under krigsåren som
tillverkningen av sportfiskeutrustning inleddes.
Henning Karlsson
har helst privata visningar i den lilla rödfärgade frikyrkokapellet
snett mitt emot ABU:s nuvarande fabrikskomplex. Det var i den här
stugan som verksamheten började. Alla finmekaniska maskiner har
återfunnits och fungerar på samma sätt som i början av seklet. Henning
sätter fart på maskineriet och berättar. Med gester och med känsla.
 - Även japanerna tycks förstå vad jag menar, skrattar han gott.