Trafiken kommer i andra hand

Leif Nederlund och Roland Petersson vet hur illa du kör. För de ser det varje dag i sina jobb som trafikpoliser i Västmanland.

Du både kör för fort, ligger för nära framförvarande och kör om trots att du får möte.

- Det är viktigt att bygga vajerräcken och att genomföra andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Men vi borde också prata mer om förarnas attityder, menar Leif Nederlund.

Kanske inte just du syndar på det här sättet. Men du har garanterat sett det hända. För det händer hela tiden. Just att många håller för kort avstånd till framförvarande fordon är mycket vanligt.

- Det tar en sekund innan din hjärna reagerar när bilen framför bromsar. Under den sekunden förflyttar sig din bil 28 meter om du kör i 100 km/tim. Då är det inte svårt att räkna ut vad som händer om du ligger för nära, förklarar Leif Nederlund.

Han har videofilmat många sådana händelser.

- När man tar in föraren i polisbilen och de får se videon så brukar de förstå. Men jag kan inte begripa att folk i övrigt inte fattar hur viktigt det är att hålla avstånden.

Han har en bekant som nyligen blev påkörd när han bromsade in vid ett övergångsställe för att släppa förbi en gångtrafikant.

- Det här är en vältränad kille. Nu har han så ont att han gråter sig till sömns på kvällarna. Han får dras med sin whiplash-skada resten av livet, berättar Leif Nederlund.

Prioriterar aggressiva beteenden

Få trafikanter känner till att polisen skriver ut böter på 2 000 kronor om man ligger för nära framförvarande fordon. Ja, ligger du riktigt nära så åker körkortet också.

För korta avstånd samt farliga omkörningar och höga hastigheter är aggressiva trafikbeteenden som Leif Nederlunds grupp på sex trafikpoliser brukar prioritera när de är ute på vägarna och jobbar. Och Nederlunds grupp åker ofta i singelpatruller.

- Sex bilar syns mer än tre och är mer effektiva, säger han.

Att synas på vägarna anser trafikpoliserna är oerhört viktigt.

- När vi står efter en väg börjar folk att titta på om bältet är på, om lamporna är på och de kollar hastighetsmätaren. Det räcker med att vi syns så har vi en preventiv effekt.

Säger Leif Nederlund, som samtidigt tycker att debatten om trafiksäkerhet är alldeles för ensidigt inriktad på kameraövervakning, vajerräcken och andra praktiska åtgärder för att öka trafiksäkerheten.

- Varför pratar man aldrig om förarnas beteenden? Så länge vi inte kan ändra på beteendet på den som sitter bakom ratten så kommer vi alltid att ha folk som kör ihjäl sig, hur säkra vägar vi än bygger.

Ã-ver 800 nya kameraskåp längs vägarna har minskat hastigheterna, i alla fall där skåpen står.

- Men pendlarna lär sig snabbt var skåpen finns. Så vi brukar stå mellan skåpen med våra laserinstrument, berättar Roland Petersson.

Han jobbar mycket med att kontrollera den tunga trafiken och kan konstatera att den har ökat kraftigt:

- Liksom hastigheterna. Många långtradare kör för fort, trots att de är utrustade med regulatorer som ska slå av om de överskrider tillåten hastighetsgräns. Men de går att manipulera.

- Och så har vi många utländska chaufförer som inte respekterar hastighetsgränserna, förklarar Roland Petersson.

Allt fler motorcyklar på vägarna ser han som ett annat problem.

- Här kan man se folk sitta och köra oskyddade i 100 km/tim. Det enda kravet på utrustning när man kör motorcykel är en godkänd hjälm. Men så ökar också antalet olyckor med motorcyklar. Vill man köra Nollvisionen fullt ut så skulle man kanske tvingas förbjuda extrema sportmotorcyklar, precis som de har gjort i Japan. Men det finns inget politiskt parti som törs ta upp den diskussionen, menar Roland Petersson.

Antalet trafikpoliser i Sverige har på drygt tio år minskat från 1 500 till 500.

- I Västmanland var vi, i början av 1990-talet, 38 trafikpoliser ute på fältet. Nu ska vi vara 18, men är i själva verket färre på grund av pensionsavgångar och sjukdomar, berättar Leif Nederlund.

Den förre rikspolischefen Björn Eriksson, numera landshövding i Ã-stergötland och ordförande för NTF, tycker inte att det här är bra.

- Trafikpolisen har alltid varit lite av en sparbössa. För polisledningarna har det varit lättare att dra ned på trafikpoliser än på ordningspoliser när det ska sparas. Det betraktas som mindre farligt och ger färre klagomål från allmänheten, förklarar han.

Björn Eriksson har ett recept mot detta:

- Jag anser att vi bör inrätta en nationell trafikpolis, precis som vi har en rikskriminal. Och där är jag övertygad om att man skulle kunna hitta flera finansiärer, till exempel Vägverket, säger han.

En annan väg

Men rikspolisstyrelsen har valt att gå en annan väg. I april 2006 antogs en ny trafiksäkerhetsstrategi om att involvera alla poliser i yttre tjänst i trafikövervakningen. Alla ordningspoliser har fått ett personligt instrument för alkoholutandningsprov och de får utbildning i att hantera laserinstrument.

- Vi tror att det medför att vi kan göra fler bälteskontroller, fler hastighetskontroller, fler utandningsprov och att vi kan kolla trafikbeteenden som aggressiv körning mer aktivt, säger Bengt Svensson, kommissarie på rikspolisstyrelsen.

- Tanken är att trafikpolisen istället ska kunna använda sin spetskompetens till att jobba mer med den tunga trafiken och med flygande kontroller.
Men verkligheten ser nu inte alltid ut så.

- Ordningspolisen ska ha hand om trafikkontrollerna i stadskärnorna. Men de har fullt upp med all annan brottslighet och har svårt att hinna med. Så då får vi ta hand om trafikkontrollerna i city också, säger Leif Nederlund.

- Samtidigt är det så att vi trafikpoliser kommenderas till exempelvis hockeymatcher och, som nu senast, Melodifestivalen i Västerås. Vid sådana tillfällen finns det inte en enda trafikpolis ute på vägarna i hela Västmanland, berättar han.

Läs även chefredaktörens krönika