Smal väg retar upp trafikanterna: ”Helt oacceptabelt”

Väg 70 till Idre verkar vid första anblicken välskött och det går alldeles utmärkt att mötas för de som färdas i mindre bilar. Men vägbredden är på sina ställen bara strax under sex meter och det blir trångt när tunga fordon möts. Backspeglarna är lite väl nära varandra i mötet mellan två lastbilar och när plogbilen kommer ser vi hur plog och speglar måste fällas in.

Turismen har ökat i området. Inte minst under pandemin då de svenska fjällen lockat alltfler besökare. Idre är inget undantag. I takt med att allt fler har upptäckt fjällvärlden har det också blivit mer trafik på väg 70 och riskerna med den smala vägen har uppmärksammats. Från Mälardalen har trafikanterna förhållandevis breda vägar upp till Mora men sedan blir det trängre. Köerna ringlar långa och när de resande är som mest trötta, är vägarna som smalast, vilket också bidrar till ökade risker.

Fjätervålen, Himmelfjäll och Idre har haft en stark utveckling inom fjällturismen och stora satsningar är på gång. Inom de närmaste åren handlar det om flera investeringar i miljardklassen.

– Det är en stor utmaning. Vi har aldrig haft så mycket gäster, säger Idre fjälls vd Andreas Starenhed.

Efterfrågan på boenden har ökat och många vill ha en egen stuga. Det blir mycket varutransporter och tung trafik kopplad till byggnationer.

– Att många hittar hit gör att orten blomstrar. Vi har turistströmmen och behöver vägarna, säger Andreas.

Han påpekar att det inte är ett vinterfenomen utan ett behov året runt.

– Vägen är en viktig del i att utvecklingen kan fortgå, menar Andreas.

Förutom turister, säsongsgäster, arbetspendlare och chaufförer kan vägen vara en utmaning för blåljuspersonal.

Seth Holmström har 25 års erfarenhet av ambulanstransporter. Han har sett svårigheterna växa i takt med den ökande trafiken och är orolig för att den smala vägen försvårar för blåljusfordon att hinna fram i tid.

– Behovet av att snabbt kunna ta sig fram ökar medan framkomligheten minskar, menar Seth.

Han är engagerad i Särna byaråd och har varit med och arrangerat manifestationer för att få beslutsfattare att se riskerna innan olyckorna inträffar.

– Hur svårt kan det vara? undrar Seth som har kört vägsträckan många år.

Han uppskattar att det har varit samma bredd på vägen sedan 1960-talet. Som smalast fem meter och åttio centimeter.

– Jag skulle kunna projektera den här vägen om jag bara fick chansen och jag uppskattar att entreprenörerna här uppe skulle kunna bredda och få en farbar väg inom åtta månader, säger Seth.

Hans Johansson nickar. Han är yrkeschaufför med erfarenhet från både transport-, mark- och byggbranschen.

– Vägen är ju alldeles för smal för den trafik som går här. Det är bara centimeter kvar mellan backspeglarna på vissa ställen när man får möte, säger Hans som på helgerna brukar köra långfärdsbuss till Idre fjäll från Rättvik och Stockholm.

– Det känns i kroppen när man sitter och spänner sig hela tiden för att det inte ska hända något. Det ger ingen bra arbetsmiljö, säger Hans. De flesta kör lugnt på vägen men det är inte alltid god sikt och vad som helst kan dyka upp i nästa kurva.

– Det gäller att vara beredd på allt, menar Hans.

Per Blomqvist driver entreprenadföretag och har ofta lastbilar och olika arbetsfordon som grävmaskiner och hjullastare ute på väg 70. Det blir också mycket transporter med material mellan Särna och Idre.

– Vägen är gjord innan fordon med dagens bredd började köra här. Nu är våra fordon 30 centimeter bredare och backspeglarna är större, säger Per som sett backspeglar slå i vid möten.

– Just nu åker jag själv med en sprucken spegel som jag ska in och byta, säger Per.

Han berättar att han ser många fordon som går utanför vägen med tvillinghjulen.

– Ibland har jag dragit upp andra som blivit prejade eller halkat av. Själva vägen har full bärighet men när två lastbilar möts och har ett av hjulparen utanför vägen handlar det om noll bärighet, menar Per.

Kjell Tenn som är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Älvdalens kommun anser att vägnätet är eftersatt och att sexmetersvägen borde prioriteras i länsplanen. Visserligen ser han behov av åtgärder även för väg 66 där bilister ofta kör fort och olycksstatistiken är högre men den vägen är 13 meter bred och delas den upp i två etapper finns pengar till väg 70 också. Kjell är rädd för att om regionpolitikerna väljer att prioritera hela väg 66, kan Särna få vänta i tio år innan det blir byggstart.

– Det är helt oacceptabelt. Vägen är ett nålsöga, säger Kjell.

Han anser att sträckan är farlig och behöver åtgärdas innan något allvarligt händer.

– Vägen är också ett arbetsmiljöproblem för entreprenörer och chaufförer. De vet inte om de kommer hem med ekipaget eller ens om de kommer hem själva. Vem vill ha en sådan arbetsmiljö? Vägen måste breddas. Det är en säkerhetsfråga, anser Kjell.

Trafikverket konstaterar i sin analys att väg 70 Särnaheden–Idre är en sträcka som är ett riksintresse, vilket innebär att den på regional nivå utgör en viktig funktion för kommunikation och förbindelse för norra Dalarna.

Förutsättningarna för regional utveckling begränsas dock av den aktuella vägsträckan.

I remissen av länsplanen som Region Dalarna publicerat, konstateras att de beslutade medlen från riksdagen inte räcker för att göra prioriterade åtgärder i väginfrastrukturen, som till exempel vägsträckan mellan Särna och Idre. I en interpellation till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) ställdes därför frågan om Eneroth kunde agera för ett extra tillskott för att bredda väg 70 och göra den mer trafiksäker. Tomas Eneroth menade att vägen är en fråga för Dalarna och de prioriteringar som görs i deras länsplan och därmed bollades ärendet tillbaka.

Av de 799 miljarder som satsas på Sveriges infrastruktur kommer 42 miljarder att tilldelas landets länsplaner. I Dalarna handlar det om drygt en miljard.

Birgitta Sacrédeus är regionråd och har ansvar för regional utveckling i Dalarna.

– Jag tycker att man ska plocka från de 107 miljarder som höghastighetstågen i södra Sverige kostar, för jag ser det som en gökunge. Vi behöver grön omställning och grön infrastruktur men vi behöver även trafiksäkerhet och tillgänglighet i andra delar av landet, säger Birgitta som inte anser att de satsningar som görs är tillräckliga.

Hon pekar på besöksnäringen, Dalarnas tunga industri, stål, skog och andra varor som behöver hög tillgänglighet och att det borde kunna ge ökade anslag till länsplanen.

– Vår region är lika stor som hela landet Belgien och det är många vägar. Det har blivit en snabb etablering i området och Trafikverket har inte hunnit så långt med planmognaden för den här vägen mellan Särna och Idre, säger Birgitta och menar att det finns andra vägar där man kan sätta spaden i marken direkt.

– Infrastruktur handlar om komplicerade processer som tar lång tid från beslut till genomförande, säger Birgitta. Vägen mellan Idre och Särna är inte en nationell väg utan ingår i länsplanen. Den nationella planen inkluderar bara vägsträckan fram till Mora.

– En nationell plan kunde ha innehållit mer pengar men det här är vårt bekymmer och den här vägen stod tyvärr inte först i kön, säger Birgitta.

Hon har själv sluppit möta stora fordon när hon kört till Idre.

– Men jag har känt oro när jag har sett att personer går här. Det finns ett badställe som många vill gå eller cykla till och det är ju inte trafiksäkert, säger Birgitta.

Kenth Söderlund, infrastrukturstrateg vid Region Dalarna har jobbat länge med både läns- och nationell plan. Han understryker vägnätets betydelse för besöksnäringen.

– Varje vecka byts motsvarande ett Västerås här på våra vägar när det är stugbytardagar. Det blir höga trafikflöden under ett fåtal timmar, säger Kenth.

I den politiska debatten diskuteras behoven för främst två vägar. Väg 66 Fagersta–Smedejebacken och väg 70 Särna-Idre.

– Ska vi bygga hela sträckan från Fagersta till Smedjebacken räcker inte pengarna. Om vi kan få samfinansiering för mitträcken i vägen kan det ge ett visst tillskott. Vi kan bara söka för medfinansiering till och med 2027 men vi kanske inte kommit igång förrän 2026 som det ser ut i dag, säger Kenth.

Kontentan för politikerna är att de måste välja vad som ska prioriteras i länsplanen.

– Båda vägarna är lika viktiga men pengarna räcker inte till, säger Kenth.

Han ser också att besökare kan välja andra besöksmål för att de känner oro.

– Det är inte bra när det finns otrygghet på vägarna, säger Kenth som inte tror att frågan om vad som ska prioriteras är slutdebatterad än.