Ljusare tider för bilbelysning

De mer energieffektiva, relativt billiga och ordentligt ljusstarka LED-strålkastarna har snabbt vunnit mark och hittas såväl i fronten på dyrgripar som Mercedes CLS som i nosen på småbilen Mazda2. Ytterligare en av fördelarna med LED-strålkastare kommer av att de består av flera små ljuskällor. Genom att länka samman dem med bilens kamera- och i vissa fall även GPS-system kan dioderna användas till precisionsstyrning av ljusbilden.

Det här har blivit nästa steg inom utvecklingen av bilbelysning. Mercedes och Audi har gått i  bräschen med två snarlika system kallade Multibeam och Matrix. Maskering och styrning av strålkastarens ljus har funnits sedan tidigare. Men till skillnad från exempelvis Volvos mekaniska justering av ljuset, där ljuskällan vrids bort från mötande bilar, tänder och släcker Audis Matrix-system 25–37 (beroende på bilmodell) individuella dioder i vardera strålkastare.

Under färd syns tydligt hur dioder som riskerar att blända en framförvarande bilist släcks medan de som lyser upp på sidorna tillåts fortsätta lysa. En av de mest uppenbara fördelarna är förbättringen av sikten över vänster körfält och vägren. En kameraenhet bakom vindrutan styr systemet som med hjälp av ir-teknik även kan upptäcka och lysa upp fotgängare vid sidan av vägen.

I tester har Audi lyckats kontrollera ljusbilden på ett sätt som kan guida föraren om vägmarkeringarna slitis ut eller om de saknas vid ett vägarbetsområde.

Även om LED-strålkastare finns till bilar i snart alla prisklasser, är de smarta funktionerna ännu kostsamma tillval till redan dyra modeller. Senaste versionen av Audis Matrix kostar exempelvis 25 800 kronor som tillval till A6. Matrix finns redan hos TT och ska komma till nya A4 – systemet skulle alltså kunna dyka upp till bilar i Golf-klassen.

»Styrkan och den vita tonen i ljuset imponerade. Men de praktiska användnings-områdena upplevdes som begränsade.«

Bara något år efter att LED-strålkastarna lanserades kommer nu laserprojektorerna, en ljusteknik som sägs fördubbla helljusets räckvidd. BMW var först med laserljus i en produktionsbil, då i exklusiva sporthybriden i8. Audi låg hack i häl med installationen av laserprojektorer i sportbilen R8, båda tillverkarna hämtade tekniken från företaget Osram.

Tidigare i år bevittnade vi en demonstration av Audis laserljus i tillverkarens ljuslabb. Under tillrättalagda former i en nedsläckt tunnel tändes först det breda och långa flödet av vitt LED-ljus från strålkastarna på en Audi R8. Sedan aktiverades laserljuset, en blå laserstråle träffade en fosforbelagd yta inne i själva projektorn, och i det redan tillfredställande helljuset syntes ett något vitare fält, precis framför bilen. Laserprojektorerna genererade ett mycket snävt punktmarkerande fjärrljus mitt på vägen. Styrkan och den vita tonen i ljuset imponerade. Men de praktiska användningsområdena upplevdes som begränsade.

Både Audi och BMW säger att anledningen till att de introducerar laserljuset i snabba sportbilar är behovet av en lång ljusbild i höga hastigheter. En annan anledning är att lasertekniken är dyr och ännu i ett tidigt utvecklingsstadie. Med sin teoretiska räckvidd på 600 meter passar laserljuset just nu troligtvis bättre på viltstängslade autobahnsträckor än på beckmörka landsvägar.

Diskutera: Vad tror du om framtiden för laserljus i strålkastarna?