Här är bilarna som lanseras 2021

Häftig design, svindlande prestanda och revolutionerande tekniska lösningar är vardagsmat bland bilsalongernas konceptbilar.

Så småningom kommer kanske en rännil av denna kreativitetsflod att också sippra ner till oss konsumenter.

Nya krav på effektivitet
Elbilarnas genombrott verkar nu vara omedelbart förestående. De första produktionsmodellerna börja säljas under nästa år och experterna säger att år 2021 kan elbilarna utgöra omkring tio procent av den globala bilförsäljningen.

Audi har under året visat tre, sinsemellan helt olika, elbilskoncept under samma namn – Audi e-tron. Först ut var en elektrisk sportbil baserad på supersportbilen R8.

Därefter visades en liten plugg in-hybrid med svansmonterad Wankelmotor på A1-bas och nu senast, vid höstens stora bilsalong i Paris, presenterade Audi e-tron Spyder. Det är en plugg in-hybrid-cabriolet med dieselmotor som klarar upp till 50 km på enbart el och får en deklarerad dieselförbrukning om 0,22 l/100 km.

Trots den låga förbrukningen har Audi inte kompromissat med prestanda. Från 0 till 100 km/tim tar accelerationen bara 4,4 sekunder och toppfarten är elektroniskt begränsad till 250 km/tim.

Men Audi jobbar inte bara med eldrift. I våras visade Audi en konceptversion av A5 där nästan allt stål ersatts av lättmetall och kompositmaterial. Lättare material innebär i just den här bilens fall 250 kg lägre tjänstevikt, vilket i sin tur gynnar prestanda, förbrukning och körglädje.

I framtiden är lättviktslösningar en nödvändighet. Idag är vi bortskämda av de lättillgängliga och energitäta drivmedlen bensin och diesel. När vi i framtiden ska köra våra bilar på el eller kanske vätgas, ställs helt nya krav på energieffektiviteten.

Inga rullande ostkupor
Designen kommer också att förändras. När vi tidigare föreställt oss framtidens bilar, har de flesta av oss tänkt på rullande ostkupor med enorma glasytor för fri sikt och luftig känsla.

Att framtiden kan bli en annan visar bland annat konceptbilarna Nissan Townpod och Renault Zoe ZE.

När bilkonstruktörerna på allvar måste ta tag i att minimera bilarnas energiförbrukning, går det inte längre att blunda för den effekt som stora glasytor har för klimatet i kupén. På sommaren driver sol-instrålningen upp temperaturen och kräver kylning.

Under vintern ger inte dagens bilglas tillräcklig isolering för att behålla värmen i passagerarutrymmet utan tillförsel av betydande mängder energi. Mindre fönster gör det lättare att mer effektivt klimatisolera kupéutrymmet.

Specialiserad användning
När det gäller drivsystem verkar alla nu vara överens om att eldriften kommit för att stanna. Dock återstår problemet med den begränsade räckvidden att lösa, under förutsättning att det inte dyker upp någon ny slags batteriteknologi med väldigt mycket bättre prestanda än dagens.

Kanske kommer framtidens bilar att få mer specialiserade användningsområden. Till vardags kör man sin praktiska, eldrivna stadsbil, måhända liknar den Peugeot BB1. När det sedan blir dags för sportlovsvecka i fjällen hyr man istället en plugg in-hybrid eller bränslecellbil med flera gånger längre räckvidd.

I plugg in-hybriderna förlängs räckvidden tack vare en hjälpmotor som går in och stöttar när batteriet är tömt. Hittills har det mest talats om konventionella förbränningsmotorer drivna av bensin, etanol eller diesel men på höstens bilsalong i Paris gjorde en gammal bekant comeback.

Det var Jaguar som slog ett slag för gasturbinen i sin konceptbil C-X75! Supersportbilen har fyra elmotorer på 195 hk styck, en vid varje hjul. Tillsammans med en i sammanhanget låg vikt, 1 350 kg, ger all effekt blixtrande prestanda.

Acceleration från 0 till 100 km/tim ska gå på 3,4 sekunder och 0–300 km/tim tar 15,7 sekunder. I mer normala farter ger batterierna en räckvidd på 110 km. Därefter startar hjälpaggregaten i form av två små gasturbiner som ger el för den fortsatta färden.

Automatiska biltåg
En annan fråga är vad man ska göra med sådana fartresurser i framtidens allt mer kontrollerade biltrafik. Under EU:s ledning och med deltagande av bland andra Volvo personvagnar, pågår ett forskningsprojekt kallat SARTRE, Safe Road Trains for the Environment.

Projektet handlar om att undersöka hur man skulle kunna få fordon att kommunicera med varandra och koppla samman hastighetskontroll och styrning. Där-igenom skulle man kunna bilda automatiska biltåg där bara föraren i det första fordonet styr själv.

Längre bak i ledet följer bilarna efter automatiskt och anpassar själva sin hastighet så att luckan till framförvarande blir minimal.

Detta har flera fördelar. Genom att fordonen ligger tätt, sjunker energiförbrukningen med upp till 20 procent bränsle tack vare minskat luftmotstånd.

Förarna i de bilar som går på automatik kan också ägna restiden åt annat än att köra bil, till exempel prata i mobiltelefon, äta frukost, läsa en bok eller plocka fram sin bärbara dator och arbeta.

I den sköna nya bilvärld som stundar finns en risk att mugghållarna blir viktigare än körglädjen. Gudskelov är vi inte där än.

Diskutera: Hur ser en typisk bil ut år 2021? Nya innovationer? Vilket drivmedel gäller?