Fortsatt krångel med C4 Picasso

Citroën C4 Picasso är långsteststallets bekvämaste och mest effektiva bil för längre distanser. Det har utnyttjats flitigt av de chaufförer som hittills kört den och Cittran har hunnit avverka mer än                 2 500 mil, mest av alla.
Fast under resans gång har bilen krånglat en hel del. Så även under den senaste etappens drygt 1 370 mil, då två nya fel drabbat den sjusitsiga flexbilen.
Först gav det högra bälteslåset i baksätet upp. Det byttes på garantin. Trodde vi i alla fall.
Men det visade sig att verkstaden gjort ett misstag och bytt ut det felfria låset på vänster sida. Bilen lämnades senare in till en annan verkstad, som även den lyckades beställa hem fel bälteslås.
Uppenbarligen finns vissa oklarheter i Citroëns verkstadshandbok. Kontentan är att höger bak, trots två reparationsförsök, fortfarande är oanvändbar som sittplats.   
Ett allvarligare fel, som upptäcktes i samband med service, är att avgassystemet läcker. Läckaget sitter dessutom väldigt illa till, vid förkatalysatorn, och kräver ett större verkstadsingrepp för att åtgärdas. Det hanns inte med vid servicen och därför måste Picasso lämnas in för mekanikerbehandling ytterligare en gång.
Servicen gjordes för övrigt 500 mil för tidigt, sedan bilens indikator slagit larm om att det var dags för översyn. Normalt intervall är annars 3 000 mil. I samband med servicen byttes även några trasiga lampor till skyltbelysningen.
Under andra etappens 1 371 mil har Picassos dieselförbrukning ökat kraftigt och bilen har sörplat i sig hela 7,9 l/100 km. Det har höjt snittet för hela testperioden till 7,6 l/100 km. En siffra som är nästan 25 procent högre än de 6,1 l/100 km som anges i bränsledeklarationen.
Delvis förklaras den skenande förbrukningen med att Cittran gjort några snabba kontinentresor och en 450 mil lång fjällutflykt med full last och box på taket. Bilen har också vid ett antal tillfällen fått tjäna som hästsläpsdragare.
Det sistnämnda är en uppgift som Picasso, enligt testföraren, klarar alldeles utmärkt.
"Cittran är härlig att dra med. Och när man kör mjukt med häst-släp fungerar den annars lite ryckiga växellådan perfekt. Växlingarna sker nästan omärkligt", heter det i protokollet.   
Långteststallets andra sjusitsiga flexbil, Ford S-Max, har inte alls rullat lika långt som Picasso. I första hand beror det på att bilen tvingades till ett nästan månadslångt stillestånd i samband med en reparation efter en plåtskada (se ViB nr 5/07).
Men 743 mil hann Forden i alla fall med under andra etappen, då också bränsleförbrukningen sjönk ganska radikalt. Snittet för den stora bilen ligger nu under 7,0 l/100 km och är på fortsatt nedgång.  
Risig inredning
Etappens testförare skriver så här i sitt protokoll:
"Dieselmotorns ekonomi imponerar stort. Det går att köra S-Max mycket snålt och om jag bara slapp Stockholmstrafiken tror jag inte att det skulle vara några problem att komma ned i en halvliter per mil."
Några egentliga fel har inte drabbat S-Max, men den känsliga silverfärgade inredningen runt föraren har fått en mängd smårepor och börjar se risig ut. Kvalitetsintrycket svärtas också av att både kopplingspedal och växelspak gnisslar besvärande när de används.     
 Volvo C30 kom sent in i långteststallet, men börjar så smått att komma i fatt de övriga bilarna. Under senaste etappen har Volvon hunnit med nästan 1 000 mil. Samtidigt har bränsleförbrukningen stigit och snittet är nu uppe i 9,0 l/100 km.
Någon direkt förklaring till den ökade bensintörsten finns inte. Kanske är det bilens skojiga kör-egenskaper som är boven i dramat...?
C30 är fortfarande helt felfri och etappens testförare berömmer sittkomfort, utseende och den sportiga väghållningen. Mer kritisk är han till framstolarnas fällningsmekanism, insteget till baksätet och bagageutrymmets sladdriga insynsskydd.
Motorn får både beröm och kritik. Så här heter det i testrapporten:
"170-hästarsfemman ger bra prestanda. Men Volvon slukar lite väl mycket bränsle, särskilt med tanke på att det handlar om en ganska liten bil. Det känns lite unket mot bakgrund av dagens koldioxiddebatt."    
Alltför sportig komfort
Skoda Roomster har rullat näst längst av långtestbilarna. Den är också snålast i stallet, även om det är en bra bit kvar till bränsledeklarationens 5,4 l/100 km.
Inga fel har rapporterats under etappens drygt 800 mil och testföraren har mycket beröm att ösa över den högbyggda Skodan.
"Förbrukningen är välgörande låg och bilen är perfekt för aktivt familjebruk. Roomster är flexibel, rymlig och full av klyftiga detaljlösningar. Den praktiska användbarheten är utan tvekan bilens största tillgång", står att läsa i protokollet.
Allvarligaste kritiken gäller åkkomforten, som är en följd av att vår Roomster är utrustad med Skodas sportpaket med tillhörande breda och låga däck: 205/45 R16.
"Sportstolarna är bra, men resten av paketet kan man klara sig utan. Däcken gör Roomster onödigt stötig i fjädringen och bullrig i kupén", slutar testrapporten.
Kia Cee´d har långteststallets kortaste serviceintervall, 1 500 mil, och har varit inne på sin första översyn. Notan slutade på 2 333 kronor och då ingick en viss felsökning.
Kian har ibland luktat bensin vid kallstarter, särskilt när det varit minusgrader ute. Vid några tillfällen, i fuktigt väder, har dessutom varningslampan för antisladdsystemet tänts men slocknat när bilen startats om. Verkstaden hittade dock inga fel på bilen.  
Hög driftskvalitet
Några andra störningar har Cee´d inte drabbats av under sina första nästan 2 000 mil. Driftskvaliteten tycks ligga på sedvanligt hög asiatisk nivå. Tyvärr är även bränsletörsten i högsta laget. Den har parkerat på 7,4 l/100 km, istället för de 6,4 l/100 km som anges i bränsledeklarationen.
"Trots försiktig hantering av gaspedalen under större delen av etappens nästan 900 mil fick jag aldrig ned snittet under 7,4 l/100 km", klagar en besviken testförare.     
Plus i testprotokollet får Kian för den smidiga lättkördheten, den pigga motorn och de för storleksklassen generösa utrymmena. Minustecken blir det för den stumma fjädringskomforten och det höga däcksbullret.
En annan notering i testrapporten gäller kvalitetskänslan i interiören:
"På den punkten är intrycket kluvet. Vid första kontakten känns allt väldigt bra, men när man tränger på djupet skiner det igenom att Cee´d är ett budgetbygge. Golvmattor och klädsel på dörrar och stolar håller inte högsta klass. Det märks om inte annat när man försöker städa bilen. Det är inte lätt", skriver andra etappens testförare.    
Fotnot: Tidigare artiklar om årets långteststall finns i nr 1/07, 3/07, 4/07, 5/07, 7/07 och 9/07.