Etanoldebatten rullar vidare i Sverige. Vi Bilägares Tommy Wahlström har varit på plats i Norrköping för att inspektera den nya etanolfabriken. Här kan du läsa hela reportaget.
I Norrköping ligger Lantmännen Agroetanols nya etanolfabrik som från och med i höst kommer att kunna producera 210 miljoner liter etanol per år, tillräckligt för att princip täcka Sveriges behov av etanol för låginblandning i bensin. Råvaran är dock omstridd. Lantmännen Agroetanol bränner spriten på svenskt spannmål.
En svag doft av mäsk avslöjar etanolfabriken i Norrköping. VD Joakim Säll visar oss runt anläggningen.
Lantmännen Agroetanol började bygga sin första fabrik för etanolproduktion i Norrköping år 2000. Bakom satsningen låg Lantmännen och LRF.
- Syftet var naturligtvis att få avsättning för böndernas spannmålsöverskott i Sverige och därmed också mer betalt för deras grödor, säger Joakim Säll.
Den första fabriken producerade 50 000 m3 etanol per år. Lantmännen Agroetanol tecknade avtal med oljebolagen om att sälja etanolen för låginblandning med fem procent i all bensin som såldes i Mälardalen.
Flera faktorer bidrog
Några år senare bestämdes det att E-5 (bensin med fem procent etanolinblandning) skulle få vissa skattelättnader. Då blev det aktuellt med låginblandning i all svensk bensin och därmed behövdes mer etanol. År 2006 beslutades det att Norrköping skulle få den nya anläggningen. Flera faktorer bidrog men viktigast var kanske anläggningens läge intill Händelöverket, EON-s biobränsleeldade kraftvärmeverk. Händelöverket framställer el och ånga från avfall från skogsindustrin, pellets och även hushållssopor.
En pipline för ånga går från kraftvärmeverket direkt till etanolfabriken och förser anläggningen med "grön" energi, en förutsättning för att tillverkningsprocessen ska bli koldioxideffektiv.
Den nya anläggningen ska stå klar i oktober 2008. Produktionskapaciteten ökar då från 55 000 m3 till 210 000 m3. alltså 210 miljoner liter. Totalt används ca 240 miljoner liter etanol för låginblandning i den svenska bensinen.
Det senaste årets kraftiga prisökningar på spannmål har emellertid fått konsekvenser för lönsamheten i verksamheten. Historiskt har spannmålspriset legat kring
1 kr/kg men under det senaste året har istället marknadspriset skjutit upp emot 2,50 kr/kg. Eftersom det krävs ca 2,7 kg spannmål för att producera en liter etanol, ger det en råvarukostnad på 6,75 kr /liter, något som vida överstiger marknadspriset på etanol som legat relativt stilla på knappt 5,50 kr/liter.
Beror inte på etanolbilarna
- Spannmålspriset har dock sjunkit den senaste tiden och är nu nere på 1,70 kr/kg. Höga spannmålspriser har medfört att våra bönder ökat sin produktion av spannmål. Om vi nu bara får hyfsade skördar i sommar kommer priserna att sjunka ytterligare till hösten.
Det höga priset på spannmål beror dock inte på etanolbilarna, säger Joakim Säll.
- Det som främst påverkat spannmålspriserna skulle jag säga är vädret. Vi har haft dåliga skördar på många håll i världen under de senaste åren.
Även faktorer som stigande oljepris och spekulation i spannmål, har bidragit till prisökningar. Joakim Säll menar att det i dagsläget egentligen inte finns någon konflikt mellan produktion av mat och biodrivmedel.
Huvudproblemet är inte för höga matpriser utan att världens bönder fått för lite betalt för sina grödor under för lång tid. Det har lett till att många bönder i fattiga länder idag inte kan försörja sig på sin odling. Delvis är detta en följd av att USA och EU dumpat marknaden genom kraftiga subventioner av sina jordbrukare som sedan skänkt eller sålt sitt överskott till väldigt lågt pris. Nu siktar man in sig på att kritisera biodrivmedel men säger inget om odling av tobak, kakao eller snittblommor!
Men här i er fabrik i Norrköping framställer ni etanol från spannmål, är det rimligt att göra bränsle av mat så länge som människor svälter?
- Om det fanns ett så tydligt samband som man kan tro, skulle vi ha problem men det är inte så enkelt. Det fungerar inte så att om vi bakade limpor av vårt spannmål, skulle dessa limpor hamna i de fattigas magar. Svältproblematiken måste lösas på annat sätt, främst genom att se till att alla världens bönder får betalt för sina produkter.
Hur ser du på den etanoldebatt som blossat upp?
- Jag förstår att den kommer men har svårt att begripa allt som sägs. Det är sorgligt att så många väljer att se så negativt på den enda metod vi har som i stor skala kan minska biltrafikens klimatpåverkan. Jag tycker det är väldigt bra att det nu ställs krav på hur etanolen produceras så att man till exempel inte kan elda etanolfabriker med brunkol. Vi behöver hållbart och certifierat bränsle.
Vilken typ av bil skulle du välja om du var tvungen att gå ut och köpa en ny bil idag?
- En etanolbil! Trots att det vi tillverkar här inte går i de bilarna. Det vi gör används främst för låginblandning i vanlig bensin och skulle jag stödja det borde jag köpa en vanlig bensinbil. Men jag tror att etanolbilen är ett bra sätt för oss att minska vårt ekologiska avtryck.
En svag doft av mäsk avslöjar etanolfabriken i Norrköping. VD Joakim Säll visar oss runt anläggningen.
Lantmännen Agroetanol började bygga sin första fabrik för etanolproduktion i Norrköping år 2000. Bakom satsningen låg Lantmännen och LRF.
- Syftet var naturligtvis att få avsättning för böndernas spannmålsöverskott i Sverige och därmed också mer betalt för deras grödor, säger Joakim Säll.
Den första fabriken producerade 50 000 m3 etanol per år. Lantmännen Agroetanol tecknade avtal med oljebolagen om att sälja etanolen för låginblandning med fem procent i all bensin som såldes i Mälardalen.
Flera faktorer bidrog
Några år senare bestämdes det att E-5 (bensin med fem procent etanolinblandning) skulle få vissa skattelättnader. Då blev det aktuellt med låginblandning i all svensk bensin och därmed behövdes mer etanol. År 2006 beslutades det att Norrköping skulle få den nya anläggningen. Flera faktorer bidrog men viktigast var kanske anläggningens läge intill Händelöverket, EON-s biobränsleeldade kraftvärmeverk. Händelöverket framställer el och ånga från avfall från skogsindustrin, pellets och även hushållssopor.
En pipline för ånga går från kraftvärmeverket direkt till etanolfabriken och förser anläggningen med "grön" energi, en förutsättning för att tillverkningsprocessen ska bli koldioxideffektiv.
Den nya anläggningen ska stå klar i oktober 2008. Produktionskapaciteten ökar då från 55 000 m3 till 210 000 m3. alltså 210 miljoner liter. Totalt används ca 240 miljoner liter etanol för låginblandning i den svenska bensinen.
Det senaste årets kraftiga prisökningar på spannmål har emellertid fått konsekvenser för lönsamheten i verksamheten. Historiskt har spannmålspriset legat kring
1 kr/kg men under det senaste året har istället marknadspriset skjutit upp emot 2,50 kr/kg. Eftersom det krävs ca 2,7 kg spannmål för att producera en liter etanol, ger det en råvarukostnad på 6,75 kr /liter, något som vida överstiger marknadspriset på etanol som legat relativt stilla på knappt 5,50 kr/liter.
Beror inte på etanolbilarna
- Spannmålspriset har dock sjunkit den senaste tiden och är nu nere på 1,70 kr/kg. Höga spannmålspriser har medfört att våra bönder ökat sin produktion av spannmål. Om vi nu bara får hyfsade skördar i sommar kommer priserna att sjunka ytterligare till hösten.
Det höga priset på spannmål beror dock inte på etanolbilarna, säger Joakim Säll.
- Det som främst påverkat spannmålspriserna skulle jag säga är vädret. Vi har haft dåliga skördar på många håll i världen under de senaste åren.
Även faktorer som stigande oljepris och spekulation i spannmål, har bidragit till prisökningar. Joakim Säll menar att det i dagsläget egentligen inte finns någon konflikt mellan produktion av mat och biodrivmedel.
Huvudproblemet är inte för höga matpriser utan att världens bönder fått för lite betalt för sina grödor under för lång tid. Det har lett till att många bönder i fattiga länder idag inte kan försörja sig på sin odling. Delvis är detta en följd av att USA och EU dumpat marknaden genom kraftiga subventioner av sina jordbrukare som sedan skänkt eller sålt sitt överskott till väldigt lågt pris. Nu siktar man in sig på att kritisera biodrivmedel men säger inget om odling av tobak, kakao eller snittblommor!
Men här i er fabrik i Norrköping framställer ni etanol från spannmål, är det rimligt att göra bränsle av mat så länge som människor svälter?
- Om det fanns ett så tydligt samband som man kan tro, skulle vi ha problem men det är inte så enkelt. Det fungerar inte så att om vi bakade limpor av vårt spannmål, skulle dessa limpor hamna i de fattigas magar. Svältproblematiken måste lösas på annat sätt, främst genom att se till att alla världens bönder får betalt för sina produkter.
Hur ser du på den etanoldebatt som blossat upp?
- Jag förstår att den kommer men har svårt att begripa allt som sägs. Det är sorgligt att så många väljer att se så negativt på den enda metod vi har som i stor skala kan minska biltrafikens klimatpåverkan. Jag tycker det är väldigt bra att det nu ställs krav på hur etanolen produceras så att man till exempel inte kan elda etanolfabriker med brunkol. Vi behöver hållbart och certifierat bränsle.
Vilken typ av bil skulle du välja om du var tvungen att gå ut och köpa en ny bil idag?
- En etanolbil! Trots att det vi tillverkar här inte går i de bilarna. Det vi gör används främst för låginblandning i vanlig bensin och skulle jag stödja det borde jag köpa en vanlig bensinbil. Men jag tror att etanolbilen är ett bra sätt för oss att minska vårt ekologiska avtryck.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
"Det är sorgligt att så många väljer att se så negativt på den enda metod vi har som i stor skala kan minska biltrafikens klimatpåverkan."
Det tragiska är att det bästa till buds stående alternativet ignoreras, nämligen biogas. Biogas från avfall och stallgödsel är långt bättre, och har mycket större potential jämfört med etanol. Även metanol, DME och syntetisk diesel är intressanta alternativ på sikt.
Biobränslen från åkermark är inte ekonomiskt uthålligt, ju mer spannmål etc. som nyttjas för biobränsleändamål ju högre blir priset på råvarorna, till slut blir biobränslet helt ointressant ur ekonomisk synvinkel.
Förhoppningsvis så kan vi ta nya tag i Sverige och satsa på Per Karlssons förslag.
Med den allt ökande befolkningen och ökad köpkraft så borde det snart finnas goda avsättningsmöjligheter för våra jordbruksprodukter på världsmarknaden.
I dag så kan forskarna inte ge oss några säkra svar på alla frågor som rör biobränslen, IPCC har därför beslutat (april 2008) att ta fram en specialrapport om biobränslen, klar till i mitten av 2010. Avsikten är att underlaget skall kunna nyttjas som rådgivningsunderlag för regeringar och bolag.
Etanol är det bästa alternativa bränsle vi har idag, det är inte den slutgiltiga lösningen på koldioxidproblematiken, Co2, men det minst dåliga eftersom etanolens Co2 är redan en naturlig del av kretsloppets Co2. Nästa steg är att fundera över VILKA som försöker smutskasta etanolens framtid och då kan vi betrakta historiska fakta i miljöfrågor och jag väljer att gå tillbaka och göra en exposé om en 30 års period då man på bred front bytt till ny - modernare - teknik:
1. Ibörjan på 1980 talet fick vi Blyfri 95 oktanig bensin, vad skrev pressen? Jo att försäkringsbolagen fick väsentligt höjda kostnader för motorer som skar beroende på den blyfria bensinen! Pressen och lobbygrupper skrev spaltmil om den usla blyfria bensinen, sedan gick det ett par år varefter bilisterna och förs. bolag märkte att det inte skar fler motorer än det gjorde tidigare.
2. 1987 införde man katalysatorrening på bilarna och 1989 blev de krav på dem, vad skrev pressen då: Jo, att man absolut inte skulle köpa en katalysatorrenad bil eftersom de blev oerhört slöa då man satte en katalysator som ett slags motstånd i avgasröret. Avgasfödet minskade och motorn blev slö och orkeslös! Dessutom släpper katalysatorena ut stora mängder giftiga ädelmetaller i vår luft. Då minskade försäljningen av slöa katalysatorbilar beroende på pressen men sedan kom man på att bilarna inte alls blev slöa!
3. Nästa gång man införde ny teknik på miljöområdet var då man införde först E10, 10% etanolinblandning i bensinen, RME, rapsdiesel dvs man skrev att bränslefilter kletade igen med motorstopp mm. I nästa miljösteg ersatte man bly i den 96 och 98 oktaniga bensinen med natriumklorid dvs koksalt och då det blev känt skrev pressen att motorer börjat att skära igen och att det blev dyrt för försäkringsbolagen, igen.
4. Nu står vi mitt i en ny paradigm skifte med etanolen i skottlinjen, fokus, med dess negativa skriverier som liksom tidigare beskrivs i poressen med negativa ordalag.
Jag menar att det är pressen och i viss mån oljebolagens lobbyister som ligger bakom de etanoldebattens smutskastning, nu liksom förr, och jag menar att vi måste ha ett historiskt medvetande och perspektiv och därmed se igenom och kritiskt granska det som skrivs innan vi gör våra val i butiken då vi väljer eller väljer bort den miljövänliga etanolbilen.
En sista passus, vem tror på att det som återigen pressen skriver att "världsmarknadspriserna på spannmål har stigit med 40% beroende på den ökade användningen av biobränsle när arealen för biobränsle är knappt 1%. Skulle 1% bioarea kunna öka priset på grödor på de övriga 99% åkermarken med 40%
- Knappast !!!
Låt oss göra en miljöinsats genom att, nästa gång vi ska byta bil, köpa en ny eller begagnad miljövänlig etanolbil som dessutom inte har transporterats över halva jordklotet, med dess långa transportsträcka och höga koldioxidutsläpp, inna den hamnat hos din bilhandlare.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.