Fortkörning är det vanligaste trafikbrottet i Sverige. Två av tre svenskar vill köra 130 km/tim på motorvägen, enligt en attitydundersökning från Vägverket. Och Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall medger att 130 km/tim på motorväg inte skulle påverka trafiksäkerheten speciellt negativt.
- Nej, skillnaden är mycket marginell ur säkerhetssynpunkt, men koldioxidutsläppen ökar kraftigt istället då. Hastigheten på motorväg är en klimatfråga, inte en trafiksäkerhetsfråga, säger han. Fortkörningen i landet bidrar till att öka koldioxidutsläppen med 700 000 ton årligen.
Vägverket hävdar att 150 liv skulle kunna sparas varje år om vi svenskar höll hastighetsgränserna.
Hur vet ni det?
- Det har vi studerat genom att se hur bilarnas krockstruktur är uppbyggd och vilket krockvåld som uppstår på en människa. Där finns ett klart samband mellan ökad hastighet och ökad risk för att dö i en kollision, säger Claes Tingvall.
Men vad beror det på att vi vill köra fort och ofta då fortare än vad lagstiftarna har tänkt sig? Sonja Forward är beteendevetare på VTI (Väg- och transportinstitutet) i Linköping. Hon menar att samhället premierar snabbhet, exempelvis i arbetsmiljön, där vi vill att saker och ting ska göras så fort som möjligt.
- Sen tar vi omedvetet ut samma beteende när vi sätter oss bakom ratten och blir trafikanter. Det finns en belöning i att köra fort, vi kommer snabbare fram och tycker att vi har varit effektiva med tiden. Det är en belöning här och nu som märks och en reflektion av samhället i stort. Fort är för många lika med bra och duktigt. Vi vill ha fördelarna direkt och nackdelarna tänker vi sällan eller aldrig på, säger hon.
Kvinnor kör manligt
Tidigare körde kvinnor mer långsamt och mjukare än män. Men skillnaden har förändrats över tiden, numera har kvinnor anammat ett manligt beteende i trafiken.
- Det beror delvis på att kvinnor kör mer bil än tidigare, men också på att tidspressen har ökat i samhället. Vi vill hinna med så mycket som möjligt på kort tid, säger Sonja Forward.
Trots alla trafiksäkerhetskampanjer om att fart dödar, vill vi svenskar inte lyda. Vi fortsätter att köra for fort, eftersom vi upplever att risken för att drabbas av en olycka är så liten.
- Vi ser mest på de positiva effekterna av att köra fort. Vi tycker att vi blir mer alerta i trafiken, att körningen blir behagligare och dessutom finns det en tjusning kring fart hos många; vi tycker att det är roligt att köra fort. Vi tycker att det ger en frihetskänsla, en känsla av kontroll över situationen som tillfredställer föraren. Sedan finns det en kategori förare som upplever kickar med att köra väldigt fort, de vill utmana ödet. Det är en liknande kick som för bergsbestigare, att visa för sig själv och andra att man klarar av något farligt, säger Sonja Forward.
Macho att köra fort
Måns Svensson är rättssociolog vid Lunds universitet och har i en avhandling nyligen presenterat olika orsaker till att vi kör fort. Totalt har 1 032 svenskar svarat på frågor gällande fortkörning, rattonykterhet och bältesanvändning.
- Det är macho att köra för fort och ett socialt accepterat beteende att köra i 130 km/tim på motorväg. Lagarna som reglerar bältesanvändning och rattonykterhet har däremot ett starkt stöd i samhällets sociala normer, säger Måns Svensson.
Varför är det så svårt att få bilförare att hålla hastighetsgränserna?
- En förklaring är hög vägstandard och relativt låg trafiktäthet samt att risken att åka fast är försvinnande liten. En annan förklaring är att det går snabbare från punkt A till punkt B. Fart förknippas också med positiva värden, det är tufft, roligt och macho. Det finns en värdetradition och kultur med att köra fort, till exempel i bilreklam och bilsport. En tredje förklaring är att samhällets signaler om påföljder är svaga vad det gäller just att köra fort, säger Måns Svensson.
Det som skulle få svenskarna att ändra beteende och köra långsammare kan vara ett pricksystem för fortkörning, som finns i andra europeiska länder. Enligt Måns Svenssons undersökning så tycker 60 procent av svenska folket att det vore en bra idé. Höjda böter för fortkörning finns det däremot låg acceptans för.
- Svenskarna tillhör de folk i Europa där bilisterna inte upplever ökad risk när det gäller hastigheten.
Med rattonykterhet och bältesanvändning är det annorlunda, då förstår folk att ett felaktigt beteende innebär högre risk för en själv. Det enda som fungerar för att ändra ett visst trafikbeteende är social normbildning, säger Måns Svensson.
De nya hastighetsgränserna i tätort, 40 och 60 km/tim, som funnits på försök på sex orter, har inte gett särskilt stora förändringar. Där 50-gränsen sänkts till 40 km/tim är snittfarten relativt låg, beroende på korsningar, köer och rödljus. Där 50-gränsen höjts till 60 km/tim körde bilisterna redan tidigare runt 60 km/tim. Det konstaterar Thomas Jonsson, Lunds universitet, efter att ha gjort en studie om de nya hastighetsgränserna i tätortsmiljö.
- De flesta bilister har varit positiva till de lägre hastighetsgränserna, men de tycker också att det har blivit svårare att hålla hastigheten. Ändå tycker många bilister att det var bättre förr, lättare att veta vilken hastighetsgräns som gällde, vilket är lite motsägelsefullt. Men den stora skillnaden är att hastigheten blivit jämnare vilket gör att koldioxidutsläppen minskar, säger Thomas Jonsson.
Högre tempo sommartid
Just nu i semestertider är trafiken som tätast i många delar av landet. Vi har talat med trafikpolisen i Ã-stergötland och Ã-rebro län för att höra hur de resonerar kring trafikövervakningen sommartid.
- Sommartrafiken innebär ett högre tempo och mer oerfarna bilister som ofta har släp efter bilen. Många som kör släpvagn kör alldeles för fort, de är inte ovanligt att de ligger på 110 plus på motorvägen, konstaterar Hans Lundgren, chef för trafikpolisen i Linköping.
Trafikpolisen i Ã-stergötland har som strategi att främst finnas på E4 och E22 som går genom länet samt på de mindre kustvägarna till skärgården.
- E4:an, speciellt södra delen av länet vid Mjölby, är en plats där det ofta går mycket för fort för vissa förare, säger Hans Lundgren.
I Ã-rebro län är det E18 och E20 samt riksväg 50 mot Dalarna som prioriteras högst vad gäller trafikövervakningen sommartid.
- Vi försöker också vara ute där det är speciella sommararrangemang, som festivaler och liknande. Efter STCC-tävlingarna i Karlskoga brukar det vara många förare som blivit lite taggade och kör för fort, säger Dan Hjertstrand, chef för trafikpolisen i Ã-rebro.
Vilka är det som mest kör för fort?
- Väldigt blandat. Men ofta är det folk som har det bättre ställt, med nya och snabba bilar. De har ofta karriärjobb och är stressade i trafiken. En bit över 200 km/tim händer det att vi mäter upp ibland. Den högsta hastigheten som jag har mätt upp var 229 km/tim. Det var en säljare som hade bråttom till ett möte i Västra Götaland, säger Dan Hjertstrand.
Vägverket hävdar att 150 liv skulle kunna sparas varje år om vi svenskar höll hastighetsgränserna.
Hur vet ni det?
- Det har vi studerat genom att se hur bilarnas krockstruktur är uppbyggd och vilket krockvåld som uppstår på en människa. Där finns ett klart samband mellan ökad hastighet och ökad risk för att dö i en kollision, säger Claes Tingvall.
Men vad beror det på att vi vill köra fort och ofta då fortare än vad lagstiftarna har tänkt sig? Sonja Forward är beteendevetare på VTI (Väg- och transportinstitutet) i Linköping. Hon menar att samhället premierar snabbhet, exempelvis i arbetsmiljön, där vi vill att saker och ting ska göras så fort som möjligt.
- Sen tar vi omedvetet ut samma beteende när vi sätter oss bakom ratten och blir trafikanter. Det finns en belöning i att köra fort, vi kommer snabbare fram och tycker att vi har varit effektiva med tiden. Det är en belöning här och nu som märks och en reflektion av samhället i stort. Fort är för många lika med bra och duktigt. Vi vill ha fördelarna direkt och nackdelarna tänker vi sällan eller aldrig på, säger hon.
Kvinnor kör manligt
Tidigare körde kvinnor mer långsamt och mjukare än män. Men skillnaden har förändrats över tiden, numera har kvinnor anammat ett manligt beteende i trafiken.
- Det beror delvis på att kvinnor kör mer bil än tidigare, men också på att tidspressen har ökat i samhället. Vi vill hinna med så mycket som möjligt på kort tid, säger Sonja Forward.
Trots alla trafiksäkerhetskampanjer om att fart dödar, vill vi svenskar inte lyda. Vi fortsätter att köra for fort, eftersom vi upplever att risken för att drabbas av en olycka är så liten.
- Vi ser mest på de positiva effekterna av att köra fort. Vi tycker att vi blir mer alerta i trafiken, att körningen blir behagligare och dessutom finns det en tjusning kring fart hos många; vi tycker att det är roligt att köra fort. Vi tycker att det ger en frihetskänsla, en känsla av kontroll över situationen som tillfredställer föraren. Sedan finns det en kategori förare som upplever kickar med att köra väldigt fort, de vill utmana ödet. Det är en liknande kick som för bergsbestigare, att visa för sig själv och andra att man klarar av något farligt, säger Sonja Forward.
Macho att köra fort
Måns Svensson är rättssociolog vid Lunds universitet och har i en avhandling nyligen presenterat olika orsaker till att vi kör fort. Totalt har 1 032 svenskar svarat på frågor gällande fortkörning, rattonykterhet och bältesanvändning.
- Det är macho att köra för fort och ett socialt accepterat beteende att köra i 130 km/tim på motorväg. Lagarna som reglerar bältesanvändning och rattonykterhet har däremot ett starkt stöd i samhällets sociala normer, säger Måns Svensson.
Varför är det så svårt att få bilförare att hålla hastighetsgränserna?
- En förklaring är hög vägstandard och relativt låg trafiktäthet samt att risken att åka fast är försvinnande liten. En annan förklaring är att det går snabbare från punkt A till punkt B. Fart förknippas också med positiva värden, det är tufft, roligt och macho. Det finns en värdetradition och kultur med att köra fort, till exempel i bilreklam och bilsport. En tredje förklaring är att samhällets signaler om påföljder är svaga vad det gäller just att köra fort, säger Måns Svensson.
Det som skulle få svenskarna att ändra beteende och köra långsammare kan vara ett pricksystem för fortkörning, som finns i andra europeiska länder. Enligt Måns Svenssons undersökning så tycker 60 procent av svenska folket att det vore en bra idé. Höjda böter för fortkörning finns det däremot låg acceptans för.
- Svenskarna tillhör de folk i Europa där bilisterna inte upplever ökad risk när det gäller hastigheten.
Med rattonykterhet och bältesanvändning är det annorlunda, då förstår folk att ett felaktigt beteende innebär högre risk för en själv. Det enda som fungerar för att ändra ett visst trafikbeteende är social normbildning, säger Måns Svensson.
De nya hastighetsgränserna i tätort, 40 och 60 km/tim, som funnits på försök på sex orter, har inte gett särskilt stora förändringar. Där 50-gränsen sänkts till 40 km/tim är snittfarten relativt låg, beroende på korsningar, köer och rödljus. Där 50-gränsen höjts till 60 km/tim körde bilisterna redan tidigare runt 60 km/tim. Det konstaterar Thomas Jonsson, Lunds universitet, efter att ha gjort en studie om de nya hastighetsgränserna i tätortsmiljö.
- De flesta bilister har varit positiva till de lägre hastighetsgränserna, men de tycker också att det har blivit svårare att hålla hastigheten. Ändå tycker många bilister att det var bättre förr, lättare att veta vilken hastighetsgräns som gällde, vilket är lite motsägelsefullt. Men den stora skillnaden är att hastigheten blivit jämnare vilket gör att koldioxidutsläppen minskar, säger Thomas Jonsson.
Högre tempo sommartid
Just nu i semestertider är trafiken som tätast i många delar av landet. Vi har talat med trafikpolisen i Ã-stergötland och Ã-rebro län för att höra hur de resonerar kring trafikövervakningen sommartid.
- Sommartrafiken innebär ett högre tempo och mer oerfarna bilister som ofta har släp efter bilen. Många som kör släpvagn kör alldeles för fort, de är inte ovanligt att de ligger på 110 plus på motorvägen, konstaterar Hans Lundgren, chef för trafikpolisen i Linköping.
Trafikpolisen i Ã-stergötland har som strategi att främst finnas på E4 och E22 som går genom länet samt på de mindre kustvägarna till skärgården.
- E4:an, speciellt södra delen av länet vid Mjölby, är en plats där det ofta går mycket för fort för vissa förare, säger Hans Lundgren.
I Ã-rebro län är det E18 och E20 samt riksväg 50 mot Dalarna som prioriteras högst vad gäller trafikövervakningen sommartid.
- Vi försöker också vara ute där det är speciella sommararrangemang, som festivaler och liknande. Efter STCC-tävlingarna i Karlskoga brukar det vara många förare som blivit lite taggade och kör för fort, säger Dan Hjertstrand, chef för trafikpolisen i Ã-rebro.
Vilka är det som mest kör för fort?
- Väldigt blandat. Men ofta är det folk som har det bättre ställt, med nya och snabba bilar. De har ofta karriärjobb och är stressade i trafiken. En bit över 200 km/tim händer det att vi mäter upp ibland. Den högsta hastigheten som jag har mätt upp var 229 km/tim. Det var en säljare som hade bråttom till ett möte i Västra Götaland, säger Dan Hjertstrand.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Vägerket har fått hastigheten på hjärnan och trots många miljoner (hur många ,10 ?100? 500?) är nollvisionen ett utopisk mål då orsakerna till olyckor inte ligger i farten utan många andra orsaker. Slöseri med pengar, långsammare framkomlighet samt mer stress har blivit resultatet av nollvisionen. Jag misstänker ibland att VV "planterar" positiv statistik som ju aldrig redovisas i detalj till okritisk massmedia för att ta existenspoäng. Var ser man statistiken som ligger till grund för många väg/kamera satsningar? Är statistiken relevant? Hastighetsöverträdelser i den ringa grad som det oftast handlar om för gemene bilist har blivit till en stor grej för talibanerna på VV men är i det stora en liten sak och ej orsaken till den absoluta majoriteten av dödsfall. Reorganisera VV samt satsa på på annat än Nollvisionen -tex bättre asfalt,bättre snöröjning,bättre vägreflexer,mindre spåriga vägar,mindre tungtrafik.Skärp et VV. Bilist med 130 000 mil har skrivit
Höj fartgränsen till 130 km/h generellt på motorvägar med 110/120 km/h som fartgräns.
Ökningen med koldioxiden har enbart skett bland den tunga trafiken sedan 1990 i Sverige. Det påståendet komer från Vägverkets egna siffror.
Risken för att dö vid en eventuell olycka i högre hastighet är ju ganska solklar och så långt är jag benägen att hålla med Tingvall-maffian. Vad som däremot inte stämmer är att hastigheten är avgörande för trafiksäkerheten. Det finns en gammal lag (som fortfarande existerar) och som lyder: "Man ska inte köra fortare än att man kan stanna för ett oförutsett hinder."
Av denna lag kan man dra mängder av slutsatser. T.ex. att hastigheten i samhällen är lägre (lagligt sett) än på landsvägen men samtidigt farligare eftersom det finns fler hinder i form av tex oskyddade trafikanter. De flesta förstår säkert vad som händer om man med bil kör på en cyklist i 40 km/h?? Kör man däremot på en tom och bred landsväg med viltstängsel och god sikt är risken ganska obefintlig att en allvarlig olycka ska inträffa. I så fall beror det ofta på att man överskattar sin egen förmåga med råge eller att man kanske t.o.m. kör påverkad.
I min värld är det allvarligaste problemet i trafiken attityder och inte hastigheter. Har man rätt attityd till sina medtrafikanter så har alla en större chans att klara sej bra. Har man däremot fel attityd så är man en direkt livsfara både för sej själv och för sin omgivning. Problemet för VV är bara att det inte går att övervaka attityder och därför ger man helt enkelt fan i det och skyller allt på hastigheten. Det blir ju enklare så, och dessutom får man in pengar till statskassan och därmed sin egen överlevnad.
Till sist en liten fundering: Förra året dog nästan 3 ggr så många människor p.g.a. självmord än vad som dog i trafiken. Varför hör man aldrig något om att man ska satsa enorma resurser på att få en "nollvision" i självmordstatistiken??
Eftersom vi är ofullkomliga människor med fel och brister så är det befogat att påstå att hastigheten dödar. Även omdömeslöshet, för korta avstånd, onykterhet etc. dödar i trafiken. Ovanstående argumentationer är mest ett bedrägligt självförsvar för att köra för fort. Typiskt att det är män som skrivit. Kvinnor verkar inte försvara sina korkade beteenden lika mycket som män (även om majoriteten av läsarna här är män).
Klart att vi ska ta miljöhänsyn också. Höjer vi hastigheten ökar utsläppen markant. Rent miljömässigt har tidigare undersökningar visat att 70 km/h är den bästa hastigheten för miljön (=lägre varvtal, bättre förbränning och därmed mindre miljöpåverkan). Ska vi inte kunna ha fina vägar utan att folk ska bli trafiktanarkister och köra i 150?
För övrigt borde alla bilar spärras så att de inte kan köra i mer än 150 km/h. Inte ens på Autobahn (som ofta håller tveksam standard) finns behov eller säkerhetsmässig möjlighet att köra fortare än så. Och vi bor i Sverige utan Autobahn.
ERIK: Tyvärr har du nog missförstått mitt. Inlägg. Jag är absolut ingen person som propagerar för höga hastigheter eller fortkörning utan vill med mitt inlägg bara visa att det finns andra, mycket allvarliga problem i trafiken som är väl så farliga som fortkörning och som man sällan talar om från VV:s sida. Dessa problem skapas oftast genom dåliga attityder i tätbebyggda områden och tyvärr är ju attitydproblem ofta förknippade med (för) hög fart men det är också många andra problem som skapas p.g.a. dålig attityd. Som du säkert vet så åker ju ofta "gorilladräkten" på när folk sätter sej i bilen och vips så har man skapat en livsfarlig trafikant. Eller för att förenkla det hela: "Alla kör som idioter utom jag" eller "Flytta dej din j---l, här ska jag fram". I mina ögon hade det bästa varit att skicka ut väsentligt fler synliga poliser på vägarna, men det är väl bara en utopi med tanke på hur det sett ut de senaste åren.
Viktigare att skilja på är typ av väg och inte som idag ensidigt hastigheten.
Det dör endast cirka 10 personer per år på motorvägarna i Sverige, en del av dessa dör på grund av att någon har lyckats komma upp på motorvägen körandes åt fel håll eller riktiga idiotmanövrar som t.ex när en rumänsk Tivoli-lastbilschaufför vänder mitt på motorvägen. Har man otur och råkar ut för någon av dessa så spelar det antagligen ingen roll om man kör i 100 eller 150 km/h, det är kört i vilket fall. Att polisen väljer att stå på dessa i Sverige säkraste vägar för att mäta hastigheten är beklämmande och skapar dålig acceptans hos bilisterna och är ej heller speciellt effektivt om man verkligen vill uppfylla nollvisionen(som i sig är en politisk utopi). Att Sverige ligger bra till säkerhetsmässigt per 100000 inv kan delvis förklaras med att vi är så glesbefolkade, Norge ligger ännu bättre till per 100000 inv, i Tyskland bor det ca 83 milj människor på en yta mindre än Sveriges.(kommer du över på fel sida av landsvägen i Sverige så har du otur om du råkar möta ett fordon just då, kommer du över på fel sida av landsvägen i Tyskland så har du otrolig tur om du inte råkar möta ett annat fordon) Det finns dessutom betydligt mer transit-trafik genom Tyskland än vad som finns här. Trots detta och trots den fria farten(på halva Autobahn ca 600 mil, Autobahn är totalt drygt 1200 mil) så är dödsolyckstalen på Autobahn relativt låg och per körd km lägre än t.ex Amerikanska Interstate Highway. Avgörande är alltså inte enbart hastighet utan om vägen är mötesfri eller inte, trafiktäthet, körstil(zombiekörstil som i USA och snart även i Sverige eller aktiv körstil med god disciplin och utan prestige som i tex Tyskland).
Håller med Stefan om att det borde vara minst lika viktigt för samhället att lägga resurser på att de cirka 1500 självmord som sker årligen måste minskas. Har hört att cirka 150 av de ca 500 dödsolyckorna i trafiken per år är misstänkta självmord, stämmer detta?
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.