Tre nya bilar, en enorm parkering och 290 fotografier. Följ med bakom kulisserna när Vi Bilägare fotograferar ett kommande biltest - och jagar omslagsbild.
- Okej, ett varv till. Kör tillbaka till utgångspunkten, säger en sprakig röst över komradion.
De tre bilar som rullat fram på linje med decimeteravstånd sinsemellan svänger av och gasar bort till andra änden av jätteparkeringen. Komradion sprakar till igen:
- Kör inte så jäkla fort, bakrutorna dammar igen!
Från källare till regemente
Dagen börjar långt nere i katakomberna i Vi Bilägares trånga garage. Tre nya kombibilar slingrar sig uppåt fyra våningar och byter genom porten mörker mot ett solgassigt Stockholm.
Den främre bilen girar norrut i riktning mot de infanterister och kavallerister som ännu ligger inne på Livgardets regemente. Fotograf Håkan Flank är redan där och letar plats för fotografering, gärna brett och med lite trafik.
I en av bilarna, röd Honda Accord, visar termometern 27 grader. Testledare Mikael Schultz tycker det verkar konstigt och anar att japanens värmemätare fått spader. Vid nästa rödljus lyfter han sin komradio:
- Micke till Lelle, kom.
- Lelle, kom.
- Vad visar din termometer?
En förvånad Lennart Saxberg svarar att hans Opel Insignia också visar 27 grader. Sommarvärme finns trots allt i Sverige.
Koner och små avstånd
När två norråtgående mil är avverkade viker kolonnen av mot väggrenen, jämte fotografens Volvo. Håkan knallar fram till regementsvakten och frågar en militärpolis om att använda regementets stora parkering.
Efter klartecken från högre ort intar bilarna asfaltsplattan och ställer upp jämsides. Det är tomt på parkeringen, så när som på horderna av plastkoner som står uppställda. Stig Gustafsson, som för dagen rattar en Toyota Avensis, får göra en insats och röja upp.
Några korta instruktioner senare är fotograferingen igång. Tio-tjugo meter framför testbilarna kör en fotobil med fotograf Håkan uthängandes genom fönstret. Det gäller nu för testbilarna att hänga med, att hålla jämn hastighet och rätt avstånd. För att det hela ska bli svårare så ska avståndet mellan fordonen vara ungefär två decimeter mellan bilarnas respektive backspeglar.
Detaljerna som räknas
Efter en handfull försök är fotografen nöjd och samlar bilarna i ena änden av parkeringen för detaljfotografering. Nu åker Mikaels listor fram över de fotografier som ska finnas med innan man återvänder till redaktionen.
Mikael visar fotografen de detaljer han särskilt vill belysa i testet. Opelmodellens baklucka är en sådan detalj, som med sin märkliga konstruktion blir tre gånger så bred som på en Volvo V70. Lastutrymmet blir lidande och tyskarna har varit tvungna att montera extra lyktor innanför luckan.
Nästa detalj är de för testet unika stänklapparna på Hondan. Medan Håkan ligger på den smutsiga asfalten och fotograferar berättar Lennart om tiden då stänklappar krävdes enligt lag.
- När lagen försvann togs de bort direkt. Häftigt tyckte man då, säger han och skrattar.
En bild kvar
När också den rymliga Toyotan är fotograferad lämnar bilarna Livgardet och kör i blåsten till en näraliggande golfklubb. Det är nu ett fotografi kvar - "ettan", omslagsbilden. Håkan hittar en parkeringsficka och börjar där dirigera bilarna över sin komradio.
- Opel, bakåt. Stopp. Nu, framåt två decimeter. Stopp, bakåt. Nu, det blir bra, säger han gestikulerar med armarna.
Från en öde kiosk i närheten flyttas en bänk fram varpå Håkan kan fotografera ifrån. Eftersom platsen är trång ställs bordet mitt i vägen. De förbipasserande är få men förvånade.
Omslag till tolvan
När placeringarna är bra får testförarna vrida hjulen, stänga rutorna, vika upp solskyddet och stiga ur. Håkan tar nu över och avlossar salva efter salva från sitt kamerahus. Efter en halvtimme är han uppe i 290 bilder, varav en av dessa ska pryda omslaget till nummer tolv.
Med både fotografering och testkörning klara är nu skrivandet kvar. Mikael Schultz menar att resultatet fortfarande är osäkert.
- Jag ska pricka ut en segrare, men jag är inte hundra ännu. Jag måste räkna ihop alla värden, allt från säkerhet till kostnad, säger han på väg hem genom stadens täta eftermiddagstrafik.
De tre bilar som rullat fram på linje med decimeteravstånd sinsemellan svänger av och gasar bort till andra änden av jätteparkeringen. Komradion sprakar till igen:
- Kör inte så jäkla fort, bakrutorna dammar igen!
Från källare till regemente
Dagen börjar långt nere i katakomberna i Vi Bilägares trånga garage. Tre nya kombibilar slingrar sig uppåt fyra våningar och byter genom porten mörker mot ett solgassigt Stockholm.
Den främre bilen girar norrut i riktning mot de infanterister och kavallerister som ännu ligger inne på Livgardets regemente. Fotograf Håkan Flank är redan där och letar plats för fotografering, gärna brett och med lite trafik.
I en av bilarna, röd Honda Accord, visar termometern 27 grader. Testledare Mikael Schultz tycker det verkar konstigt och anar att japanens värmemätare fått spader. Vid nästa rödljus lyfter han sin komradio:
- Micke till Lelle, kom.
- Lelle, kom.
- Vad visar din termometer?
En förvånad Lennart Saxberg svarar att hans Opel Insignia också visar 27 grader. Sommarvärme finns trots allt i Sverige.
Koner och små avstånd
När två norråtgående mil är avverkade viker kolonnen av mot väggrenen, jämte fotografens Volvo. Håkan knallar fram till regementsvakten och frågar en militärpolis om att använda regementets stora parkering.
Efter klartecken från högre ort intar bilarna asfaltsplattan och ställer upp jämsides. Det är tomt på parkeringen, så när som på horderna av plastkoner som står uppställda. Stig Gustafsson, som för dagen rattar en Toyota Avensis, får göra en insats och röja upp.
Några korta instruktioner senare är fotograferingen igång. Tio-tjugo meter framför testbilarna kör en fotobil med fotograf Håkan uthängandes genom fönstret. Det gäller nu för testbilarna att hänga med, att hålla jämn hastighet och rätt avstånd. För att det hela ska bli svårare så ska avståndet mellan fordonen vara ungefär två decimeter mellan bilarnas respektive backspeglar.
Detaljerna som räknas
Efter en handfull försök är fotografen nöjd och samlar bilarna i ena änden av parkeringen för detaljfotografering. Nu åker Mikaels listor fram över de fotografier som ska finnas med innan man återvänder till redaktionen.
Mikael visar fotografen de detaljer han särskilt vill belysa i testet. Opelmodellens baklucka är en sådan detalj, som med sin märkliga konstruktion blir tre gånger så bred som på en Volvo V70. Lastutrymmet blir lidande och tyskarna har varit tvungna att montera extra lyktor innanför luckan.
Nästa detalj är de för testet unika stänklapparna på Hondan. Medan Håkan ligger på den smutsiga asfalten och fotograferar berättar Lennart om tiden då stänklappar krävdes enligt lag.
- När lagen försvann togs de bort direkt. Häftigt tyckte man då, säger han och skrattar.
En bild kvar
När också den rymliga Toyotan är fotograferad lämnar bilarna Livgardet och kör i blåsten till en näraliggande golfklubb. Det är nu ett fotografi kvar - "ettan", omslagsbilden. Håkan hittar en parkeringsficka och börjar där dirigera bilarna över sin komradio.
- Opel, bakåt. Stopp. Nu, framåt två decimeter. Stopp, bakåt. Nu, det blir bra, säger han gestikulerar med armarna.
Från en öde kiosk i närheten flyttas en bänk fram varpå Håkan kan fotografera ifrån. Eftersom platsen är trång ställs bordet mitt i vägen. De förbipasserande är få men förvånade.
Omslag till tolvan
När placeringarna är bra får testförarna vrida hjulen, stänga rutorna, vika upp solskyddet och stiga ur. Håkan tar nu över och avlossar salva efter salva från sitt kamerahus. Efter en halvtimme är han uppe i 290 bilder, varav en av dessa ska pryda omslaget till nummer tolv.
Med både fotografering och testkörning klara är nu skrivandet kvar. Mikael Schultz menar att resultatet fortfarande är osäkert.
- Jag ska pricka ut en segrare, men jag är inte hundra ännu. Jag måste räkna ihop alla värden, allt från säkerhet till kostnad, säger han på väg hem genom stadens täta eftermiddagstrafik.
Relaterade bildspel
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Som själv varande intresserad (amatör-)fotograf, så blir jag ändå lite undrande. Visserligen brukar jag säga att skillnaden mellan en kunnig amatörfotograf med bildkänsla och ett proffs är antalet bilder. Där en amatör tar tre, fyra bilder bränner ett proffs hela 36-bildersrullen (om han inte har ett 250-bildersmagasin, förstås).
Nu med digitalkamerorna kan vem som helst bränna av hur mycket bilder som helst, men 290 bilder! Fattade jag rätt? Bilarna står uppställda på samma sätt hela tiden? Står Håkan kvar på bordet och tar alla bilderna?
Jag måste medge att jag har svårt att se behovet...
Detta lilla minireportage skulle förresten gjort sig bra (bättre) som en film.
Hondan är ju snyggast.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.