Audi satsar på bakteriedrift

Låter det nipprigt? Inte om Audi och det i Massachusetts baserade företaget Joule Unlimited får råda. Kompanjonskapet ingicks 2011 och redovisades under teknikseminariet "Audi future lab" i München nyligen. Det blev en provkarta på vitt skilda försök att göra vår framtida rörlighet så CO2-neutral som möjligt, samtidigt som vi inte ska behöva tumma på vare sig körglädje eller användarvänlighet.

I motsats till en del andra biltillverkare har Audi inte någon utmejslad profil när det gäller sina framtida drivsystem. Man satsar och forskar brett på motortyper och energislag och samlar insatserna inom fyra områden; dagens bensin- och dieselmotorer, eldrift under benämningen e-tron, samt nya så kallade e-bränslen, alltså diesel och etanol som "odlats" fram.

Audi är övertygat om att dagens direktinsprutade bensinmotorer TFSI finns kvar under överskådlig tid. Cylinderavstängningen "Cylinder on Demand" finns redan i en 1,4-liters fyra (provkörd i Audi A1 Sportback) och i en 4,0-liters V8 i Audi A8. Tekniken kommer på fler modeller de närmaste åren.

Genom kompressorladdning, minskad inre motorfriktion, alternativa bränslen och nya tändsystem siktar Audi på att den vanliga bensinmotorn kan nå minst 15 procent lägre förbrukning till år 2020.

En Audi A7 "frirullande hybrid" fanns för provkörning. Den hade ett vidareutvecklat stopp/start-system och ett 48-volts elsystem med ett rejält litiumjon-batteri i bagageutrymmet. Batteriet drev konstant en liten startmotor som vid behov och utan att det märktes kunde koppla in den ordinarie motorn, allt beroende på hur bilens "intelligenta" navigationsteknik läste av landskapets topografi, gällande fartgränser, rullmotstånd, etc. I nedförsbackarna slogs motorn av och bilen frirullade. Det gjorde den också inför en annalkande hastighetsbegränsning så att bilen på mest bränslesparande sätt kom ned i rätt fart.

Prover på en sex mil lång slinga visade att bilen kunde frirulla drygt 15 kilometer med motorn avslagen, både i upp- och nedförslut, och spara åtminstone tio procents förbrukning utan att nämnvärd tid förlorades jämfört med normal körning.

Femton procents lägre förbrukning till år 2020 är också målet för dieselmotorerna TDI. Här var en 3,0-liters TDI på 313 hk och elektriskt understödd extraturbo till det ordinarie, stora aggregatet en nyhet. Principen med ett litet eldrivet aggregat som stöttar på lågvarv är inte ny, den har funnits länge exempelvis i marint bruk och i racing, men ger häftig effekt i en standardbil som Audi A6. Genom att den stora turbosnurrans laddluft på lågvarv leds om till den ständigt spinnande lilla elturbon blir det ingen som helst laddtrycksfördröjning vid start och själva trycket kan dessutom ökas. Startaccelerationen var hårresande, på tre sekunder hade experimentbilen dragit ifrån en bil utan elturbo med två billängder.

Tekniken är enklare än exempelvis BMW:s dubbel- och trippelturbo och fortfarande under utprovning men förefaller vara realiserbar inom ett par år, kanske till nästa Audi A4 som förväntas 2014.

"e-tron" är Audis bilar som kan köras längre sträckor på enbart el. Målet inför år 2020 är att kunna erbjuda en version med e-tron i alla storleksklasser och sälja totalt minst 100 000 exemplar per år.

Först ut blir en rent eldriven Audi R8, som i begränsad upplaga kommer att finnas på vägarna redan i slutet av det här året. Bilen lät tala om sig i juni i år efter en världsrekordrunda för elbilar på Nürburgrings nordslinga. Ett varv tog 8.09,099 minuter när raceresset Markus Winckelhock rattade bilen de drygt 20,8 kilometerna.

Mer jordnära är den Audi A3 e-tron concept som visats och som går i serieproduktion 2014. Bilen är en parallellhybrid.

För provkörning fanns den senaste av olika utvecklingsvarianter på lilla A1, kallad e-tron Dual-Mode. Den hade en trecylindrig förbränningsmotor på 1,5 liter och 130 hk, en 68 hk elmotor som främst fungerade som startmotor och generator (men som också kan assistera bensinmotorn), samt en elmotor enbart för drivning och med effekt 116 hk. Till detta hade kopplats en ”enstegs” växellåda som allt efter behov och via en klokoppling kunde foga in förbränningsmotorn och generatorn i drivningen.

Mellan 0 och 55 km/tim drevs bilen helt av elmotorn på 116 hk och av energi från batteriet. Räckvidden angavs till drygt 80 kilometer. Vid behov kopplades den andra elmotorn och/eller förbränningsmotorn in och över 130 km/tim gick bilen enbart på förbränningsmotorn.

Bilen kändes väldigt "färdig", med bekväm och tystlåten körbarhet. När förbränningsmotorn gick in över 55 km/tim märktes det inte alls och accelerationen 0–100 km/tim tog bara nio sekunder. Kanske kan denna förhållandevis enkla och smarta hybriddrift dyka upp i nästa generations Polo?

Och så var det bakterierna. Där fick vi nöja oss med att titta på bilder och se de bränslealstrande rackarna under mikroskop, samt den färdiga soppan e-diesel och e-etanol i laboratoriemässigt korrekta glaskolvar. Just nu håller en demonstrationsanläggning på att byggas i amerikanska delstaten New Mexico och i slutet av året sipprar den första e-etanolen fram. Under 2013 kommer e-dieseln.

Enligt beräkningarna kommer avkastningen per ytenhet att bli 20 gånger större än om man odlat exempelvis majs eller rapsolja för bränsleframställning och någon konkurrens med livsmedelproduktion blir det inte heller. Dessutom är det bra att öknar kan tas tillvara, tyckte Audi.

De båda produkterna åstadkoms via den naturligaste metod som finns, fotosyntes, och huvudingredienserna är förnybar energi, vatten och CO2. Bakterierna är encelliga, mindre än en tusendels millimeter stora, och behöver inte dricksvatten för processen utan kan använda saltvatten eller avloppsvatten.

E-etanolen har samma egenskaper som den bioetanol som redan finns på marknaden och kan blandas i vanlig bensin eller användas som grund i E85. E-dieseln uppges hålla mycket hög renhet och är fri från svavel och aromater. Den är dessutom fullt blandbar med konventionell fossilbränslediesel.

I slutet av året kommer den första e-etanolen att sippra ut ur de genomskinliga plaströren i New Mexikos öken och den kommersiella tillverkningen kan komma att starta om cirka fem år.

Diskutera: Vad tycker du om Audis kommande teknik?