
Rostproblem – det hade väl bara bilarna på 70-talet?
Nja, så enkelt är det inte. Rostskydd är ett typiskt område där många biltillverkare anser sig kunna spara pengar, och det kan drabba dig som bilköpare.
Som enda svenska biltidning låter Vi Bilägare granska rostskyddet i alla nya testbilar med hjälp av vår partner Rostskyddsmetoder. Testbilarna spenderar ett dygn hos rostexperten där täckande plastsjok och innerskärmar demonteras för att kartlägga rostskyddet.
Kaross och chassi undersöks okulärt medan lacktjocklek och slitskydd mäts med my-mätare. Den invändiga behandlingen i balkar och hålrum synas med titthålskamera.
På det här sättet kan vi avslöja direkt när något inte står rätt till. En tunn lack ger till exempel högre risk för stenskott som skadar karossen.
Vi granskar också rostskyddet i de långtestbilar som rullat flera år i vårt "stall". Ett exempel på hur allvarliga brister vi kan hitta stod vår långtestade Ford Mondeo för tidigare i år.
– Tyvärr är detta den rostigaste långtestbilen hittills, sa Vi Bilägares rostskyddsexpert Thomas Widström när vi summerade intrycken.
Rosttestet ingår i alla våra nybilstester som du hittar här. Du kan också se bilarna med bäst och sämst rostskydd här.
För att läsa våra tester behöver du vara Premiummedlem, och du kommer igång snabbt och enkelt här.
Det är insidan som räknas. En vacker utsida behöver nödvändigtvis inte betyda inre egenskaper av toppklass. Vi Bilägares rostskyddstester bygger på prognoser, en samlad bedömning av hur väl en bilmodell kan motstå angrepp under garantitiden.
Som ett viktigt instrument används fiberoptik för att kunna kika in i hålrum och balkar. Märk väl att prognoserna inte inkluderar lackkvalitet som också kan ge rostskador, utan enbart grundskyddet.
Framtida lack- eller limsläpp är omöjliga att förutse. Revidering av betyg förekommer om uppföljningar efter några år visar på annat resultat.
Material: Upphängningar av aluminium och karossdelar av aluminium eller plast ger plus i kanten. Så länge materialet enbart består av stål finns alltid rostrisk. Aluminium kan vid galvanisk korrosion ge så kallad vitrost.
Design: Konstruktioner med avsikt att bygga bort rostfällor premieras, ju färre skarvar desto bättre. Stänkskydd för att förhindra blästring är också en del i bedömningen.
Rostskyddsmedel: Förzinkningen (galvaniseringen) nöts ned med tiden, liksom grundlacken. Nötningsskydd och vax i hålrum och skarvar ses som en bra gardering.
Tätning: Skarvar behöver limmas och tätas. Hur väl detta har gjorts påverkar bedömningen.
Instängd fukt: Plastskydd som inte håller tätt och filtmaterial/polymerer som binder fukt är en grogrund för framtida angrepp.
Prisnivå: Rostskyddsbetygen sätts i relation till den pris- och storleksklass som granskad bil tillhör. Det betyder att kraven ökar ju högre status och prisnivå som bilen har.
5. Materialval, konstruktioner och övriga skyddsåtgärder är effektiva. Rostangrepp bör inte komma inom de första sex åren.
4. Välgjort rostskydd med några tveksamma konstruktionslösningar som på sikt kan orsaka problem.
3. Normalbra rostskydd där någon form av behandling gjorts i fabrik eller i efterhand. Konstruktioner/material kan under en tid rädda sämre behandling.
2. Behandlingen är sparsam eller saknas ofta helt och hållet. Oftast enbart material av stål. Angrepp inom några år, inte alltid synliga för blotta ögat.
1. Undermåligt rostskydd. Bilarna klarar inte en vinter på saltindränkta vägar utan angrepp. Behandling rekommenderas omgående.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.