”Vi elbilister blir ofta förpassade till industriområden”

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

Sedan ett år tillbaka kör jag Vi Bilägares Tesla Model 3, en av våra nio långtestbilar. Övergången från att ha kört vanlig storkombi gick smidigare än väntat, trots att vår Model 3 varken har det stora batteriet eller lika stor lastkapacitet som familjens tidigare bil.

Att säga att det har gått helt smärtfritt vore dock en överdrift. Under årets varmare månader, då familjen rör på sig en hel del, har vi fått vänja oss vid längre restider och fler stopp, trots att just Teslas laddnätverk är ett av de bästa, med god täckning och bra stabilitet. Det som stör mig mest är inte tidsåtgången vid laddningen, utan att jag med jämna mellanrum blir förpassad till industriområden eller baksidan av köpcentrum. 

För mig personligen har det lett till en saknad av det jag trodde att jag skulle sörja minst när jag gick över till elbil, nämligen besöket på macken. Pumpandet av bränsle är jag gärna utan, det är resten jag saknar, som möjligheten att slänga skräp, fylla på spolarvätska, köpa en enklare lunch eller att unna mig en glass i värmen. Detta blir särskilt tydligt på sommarens långresor.

Sedan millennieskiftet har antalet serviceställen dalat med nästan 60 procent och i dagsläget jobbar ledande aktörer med att anpassa befintliga anläggningar efter den nya tidens fordon. Laddstolpar sätts upp i en rasande fart, utbudet ses över och fokus läggs på de färdandes behov i stället för fordonens. Konkurrensen är hård. När distributionen av drivmedel inte är beroende av tankar och pumpar öppnas marknaden för nya aktörer.

Kan det vara så att pausen kommer att bli en allt mer accepterad del av resan? Att möjligheten att fylla den med något trevligt, nyttigt eller underhållande kan vara en anledning lika god som bra laddkapacitet till att välja ett specifikt ställe att bromsa in vid?

På sikt är det inte omöjligt att elbilens största svaghet – de långa laddtiderna – kommer att bidra till att sätta guldkant på resandet, även om det kommer att kräva ett par djupa andetag innan vi är där.