Usla vägar gör bilens komfort allt viktigare

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

När jag jobbade som lokalredaktör i Jämtland på 80-talet for jag fram och tillbaka på bland annat väg 83. Den var bitvis i uselt skick och gick inte oförtjänt under benämningen Ho Chi Minh-leden. Nu börjar det kännas som om det finns fler vägar av liknande sort. Ofta kan det börja med en grop, ett litet slukhål i asfalten, men som orsakar en skaplig smäll i hjulupphängningen om man råkar köra ner i den. Jag får en känsla av att det kan bero på skador i tätskiktet som sedan undermineras?

Ett problem är att bilarna blir tyngre och tyngre, samtidigt som vägarna som byggdes närmaste åren fram till 1975 dimensionerades för bruttovikter på maximalt 40 ton. Numera ligger högsta tillåtna bruttovikt för ett fordonsekipage på 74 ton. Det gäller vissa transporter och inte alla vägar. Men också miljövänliga personbilar blir tyngre. Och det görs sex miljoner resor med personbil varje dag.

63 procent av vägnätet byggdes faktiskt före 1970 uppger Trafikverket. För att jobba i kapp det eftersatta underhållet beräknar Trafikverket att det krävs en insats på 14,1 miljarder kronor årligen under en tolvårsperiod för vägnätet och 16,2 miljarder för järnvägen. Inte underligt att bilars komfort blir allt viktigare.