”Efter parkeringsmissen – nu skyddar jag bilnyckeln”

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

Att stänga dörren och känna sig trygg över att när man kommer hem igen, är allt som det var när man låste dörren – det är inte längre säkert! Det är en obehaglig känsla som ibland dyker upp.

Huset och lägenheten finns ju kvar även efter ett inbrott – men skändat. När det gäller en bil kanske den är borta, för alltid. Det är visserligen bara metall, plast och gummi. Men känslan är nästan lika tråkig.

För några år sedan kontaktades jag av en advokat. Han hjälpte en bilägare, vars familjebil stulits, utan nyckel. Ägaren misstroddes. Försäkringsbolaget vägrade ersättning. "Kolla om någon tagit ut en extra nyckel" föreslog jag. Det hade gjorts. I en helt annan del av landet.

För två år sedan parkerade vi bilen vid ett affärscentrum och gick för att handla. Efter 300 meter surrade min telefon. Billarmet hade löst ut. Snabbt tillbaka. En skåpbil skymde sikten. Hade den skrapat vår bil? Nej. Förstod ingenting. Handlade.

Gick tillbaka till bilen och började köra hem. Då varnade bilen för öppen baklucka. Va? Hade låsningen skimmats och bakluckan öppnats? Troligen? Men där låg 50 kg Berner Sennenhund och han gillar inte när någon kommer för nära husses bil. 

Numera skyddar jag bilnyckeln!

Läs också: "Det är dags att reformera säkerhetsmodellerna"