En hård vinter skulle inte påverka ett system med spårbilar, därför bör staten satsa på en testbana. Det menar nätverket KOMPASS.
Årets vinter har orsakat stora problem för trafiken i Sverige, det kan inte ha undgått någon.
Framför allt har tågen drabbats på grund av fastfrusna växlar.
Spårbilar lösningen
En möjlig lösning på problemet är spårbilar, åtminstone enligt nätverket KOMPASS, Kommuner som prövar att satsa på elbilar.
- Den gamla spårtrafiken måste givetvis utvecklas så att vi slipper problem vid extrem kyla och snö. Men samhället förändras också och människors krav på flexibilitet i kollektivtrafiken ökar, säger ordförande Hans Lindqvist.
- Jag tycker därför att vi snarast måste få en pilotbana så att vi kan utvärdera hur ett spårbilssystem i daglig drift fungerar.
Ett system med spårbilar skulle vara ett komplement till övrig kollektivtrafik, menar Hans Lindqvist.
Kan inte frysa fast
En fördel med spårbilar är att växlarna sitter i fordonen och därmed inte kan frysa fast.
Dessutom sker all inbromsning med hjälp av magneter, vilket gör spårbilarna oberoende av friktion.
Att bygga ett system med spårbilar skulle kosta ungefär 100 miljoner kronor per kilometer.
- Det finns ingen anledning till att vila på hanen. Staten bör snarast avsätta pengar till en pilotbana så att vi får möjlighet att utvärdera ett system, säger Hans Lindqvist.
Diskutera: Vad tror du om spårbilar? Är det ett alternativ att överväga?
Framför allt har tågen drabbats på grund av fastfrusna växlar.
Spårbilar lösningen
En möjlig lösning på problemet är spårbilar, åtminstone enligt nätverket KOMPASS, Kommuner som prövar att satsa på elbilar.
- Den gamla spårtrafiken måste givetvis utvecklas så att vi slipper problem vid extrem kyla och snö. Men samhället förändras också och människors krav på flexibilitet i kollektivtrafiken ökar, säger ordförande Hans Lindqvist.
- Jag tycker därför att vi snarast måste få en pilotbana så att vi kan utvärdera hur ett spårbilssystem i daglig drift fungerar.
Ett system med spårbilar skulle vara ett komplement till övrig kollektivtrafik, menar Hans Lindqvist.
Kan inte frysa fast
En fördel med spårbilar är att växlarna sitter i fordonen och därmed inte kan frysa fast.
Dessutom sker all inbromsning med hjälp av magneter, vilket gör spårbilarna oberoende av friktion.
Att bygga ett system med spårbilar skulle kosta ungefär 100 miljoner kronor per kilometer.
- Det finns ingen anledning till att vila på hanen. Staten bör snarast avsätta pengar till en pilotbana så att vi får möjlighet att utvärdera ett system, säger Hans Lindqvist.
Diskutera: Vad tror du om spårbilar? Är det ett alternativ att överväga?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Men herregud!! För de pengarna kan man subventionera biogasdrivna Subaru åt folket istället så kan alla ta sig fram billigt, miljövänligt och effektivt. Och roligt! :)
Högst orimligt förslag. Investera i fler plogbilar, hjulastare, mer miljöteknologi och mer personal för spårsystemet istället och få hundratals miljarder över.
Detta är ett fantasiförslag ju. Finns Subaru med biogasdrift? Trodde att Passat var "the cutting edge" inom gasbilsområdet nu. V70 är ju efterkonverterade.
Erik F, ja Subaru finns med biogasdrift. Kommer till Sverige nu i mars. Tidigare kunde man bara köpa dessa i tyskland tror jag. En unik biltillverkare som verkligen är the-cutting-edge på många områden.
Subaru var länge och väl, med sin symmetriska drivlina, allenarådande beträffande konstant och väl fungerande fyrhjulsdrift i prisvärda personbilar. Tyvärr har de inte utvecklats just någonting i övrigt - förrän under de senaste två åren. Dessvärre gäller det också prislappen och nu finns det många konkurrenter.
Vad detta lite diffust beskrivna spårsystem beträffar, så är ju inte idéerna precis nya. De bygger på principer från 60-talet. Fördelarna är uppenbara, liksom de höga byggkostnaderna. Men kanke kan det löna sig i längden.
År 1968 var vi många som tyckte att Göteborg skulle ha spårtaxi, trots att mycket talade för spårbilar rann det ut i sanden. Till och med i en utredning av förra chefen för Göteborgs Spårvägar fastslogs det science fictionlika transportmedlet som det bästa alternativet då. Alltsedan dess har det varit spårbilarnas öde, testbanor byggs, stora projekt skissas och sedan rinner det ut i sanden.
Vad är det som gör att detta transportsystem som suttit fast i vår fantasi bortåt femtio år men aldrig kommer att förverkligas?
Bromsa utan friktion???!
"Dessutom sker all inbromsning med hjälp av magneter, vilket gör spårbilarna oberoende av friktion."
Förklara hur det skulle gå till! (Varifrån skulle kraften som minskar farten komma?) Risken finns ju att politiker utan fysikkunskaper köper något sådant.
Har tidigare hör siffran 75 mil/km. Oavsett blir det tokdyrt. 1 mil spår inklusive bilarna, terminaler m.m. Skulle gå på över en miljard!! Det är mycket pengar. Man får många elbilar, spårvagnar, trådbussar eller vad nu man önskar inklusive snöröjning för 1 miljard per mil.
Enligt snyftinläggen ovan kommer inläggen från söder. Kan meddela att Kiruna hade spårvagnar från ca 1910-01968 då komungubbarna fick hjärnsläpp o revbort allt. Under alla dessa år fungerade trafiken utmärkt även i 40- grader. Snöröjningen sköttes i början med häst o träplog. På 30 eller 40 talet plogade man med ett ellok. Vagnarna står idag uppställda på ett museum någonstans där nere i söder, körklara för vintertrafik,kanske något att fundera på ?
Everybody sing along: Monorail, monorail, monorail...
http://www.youtube.com/watch?v=AEZjzsnPhnw
Låter perfekt!! Vi är ju snart inte betrodda att styra själva så det vora lika gott att åka horisontal hiss.
Man spar ju in skogen av fartkameror och skyltar om ändrad hastighet. Vi kanske till och med kan hoppa över gubben som går före med röd flagg så som vi började. Vi är på väg dit.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.